Klimatmötet i Bonn en missad chans: Inga pengar – inga framsteg
Klimatförhandlingarna som har pågått i Bonn 10-14 augusti har snarare gått bakåt än framåt.
EUs svenska förhandlare gör ett bra jobb för att driva processen framåt men utan politisk uppbackning med finansiering för ett Köpenhamnsavtal i december så är det tvärstopp, säger Stefan Henningsson, klimatchef på WWF som följt förhandlingarna i Bonn. Sverige har som huvudförhandlare för EU med Anders Turesson i spetsen visat god framåtanda och jobbar hårt för att få fram en gemensam bantad text inför Köpenhamnsmötet i december.
– Men vi behöver se mer av starka uttalanden som får utvecklingsländerna att se vinsten med ett lyckat globalt klimatavtal. Sverige har en nyckelroll att spela de närmaste fyra månaderna i att minska den stora förtroendeklyftan mellan de rika industriländerna och utvecklingsländerna. Men utan pengar kommer det inte att gå, säger Stefan Henningsson.. – I princip inga förslag har rensats bort på en hel vecka, vilket är en stor besvikelse. Det är främst finansieringsfrågan som står i vägen och det faktum att inga pengar är utlovade till ett lyckat Köpenhamnsavtal som WWF uppskattar till cirka 160 miljarder dollar per år. Om man ska bygga ett hus så måste man ha något hum om hur mycket pengar man har lust att investera för att kunna planera. Har man 200 kr får man kanske en koja och har man ett par miljoner får man en fin villa. Samma sak gäller här – samtalen går inte framåt utan snarare bakåt om inte seriösa och konkreta finansieringsambitioner från industriländerna kommer in i diskussionerna snarast. Många utvecklingsländer vill inte ge FN mandat att göra avtalet tydligare då de ser att det i nuläget lutar åt att bli alldeles för oambitiöst, säger Stefan Henningsson.
Nu ställs förhoppningarna till nya möten i september, då bland annat FNs generalförsamling och G20-länderna träffas för att diskutera klimatfrågan.
Den låga ambitionen från EU och alla andra industriländer vad gäller utsläppsminskningar på kort sikt innebär också att det är svårt att få utvecklingsländerna att ta på sig ambitiösa åtaganden att reducera utsläpp. Industriländerna kommer inte ens halvvägs till vad som krävs i kortsiktiga utsläppsminskningar och har nu fyra månader på sig att komma upp till minst 40 procent till 2020, säger Stefan Henningsson
– För att driva processen framåt kring tekniksamarbete så föreslår EU och andra industriländer nu att man skall samtala i mindre, mer intima förhandlingsgrupper snarare än de stora förhandlingssalar med hundratals delegater som används.
Förhandlaren för världens fattigaste och mest sårbara länderna vad gäller klimatförändringar påpekar att diskussioner i små grupper är bra men inte hjälper när det saknas seriösa ambitioner och åtaganden. Han är en av många besvikna delegater från utvecklingsländerna som åker hem från Bonn, säger Stefan Henningsson
Bristen på ambition i förslag från industriländerna att minska koldioxidutsläppen fram till 2020 och avsaknad av seriösa finansieringsförslag till stöd för utvecklingsländerna fortsätter att blockera dialogen och riskerar såväl ytterligare mänskligt lidande och att göra svenska ordförandeskapet i EU till ett fiasko.
Fakta/bakgrund: För att få ett klimatavtal värt namnet krävs att den globala temperaturökningen hålls med marginal under 2 grader jämfört med förindustriell nivå. Industriländerna måste minska sina utsläpp med minst 40 procent till 2020 jämfört med 1990 års nivå - och med minst 95 procent till år 2050. Industriländerna måste förbinda sig att stå för en långsiktig finansiering till utvecklingsländerna runt 160 miljarder dollar per år enligt WWF för utsläppsminskningar, inklusive åtgärder för att hejda avskogning i tropikerna (REDD), samt anpassning till klimatförändringar.
För frågor, kontakta: Stefan Henningsson, klimatchef WWF, 070-579 92 91 Marie von Zeipel, pressansvarig, WWF, 08-624 74 03, mobil 070-629 10 7
Världsnaturfonden WWF
Ulriksdals Slott 170 81 Solna SWEDEN
Tfn: 08-546 575 07 Mobil: 070-629 10 77 marie.vonzeipel@wwf.s e www.wwf.se