Livesändningar från sillgrisslorna på Gotland fick stort gensvar hos allmänheten

Under maj 2019 installerades kameror i fågelberget på Stora Karlsö. Allmänheten bjöds in att bidra till forskningen och rapportera in vad de såg via livesändningarna. Gensvaret blev stort och nya intressanta mönster i sillgrisslornas liv har avslöjats. Det visar en sammanställning från projektet Havsfåglar i Östersjön som gjorts av forskarna och WWF.

Nästa steg i forskningen om sillgrisslorna är att analysera det 2 100 timmar långa materialet med så kallad Artificiell Intelligens, AI.
Det kommer att göras under ett Hackaton 21-22 november. 
 

–  Vi fick in över 1 300 unika observationer från människor som kollade på livesändningen på Världsnaturfondens hemsida. Vanligtvis tittar vi till fåglarna några gånger per dag, men med dygnet-runt-bevakning kunde vi se saker vi inte sett tidigare. Det har gett oss en ny inblick i sillgrisslornas liv, säger Jonas Hentati Sundberg, forskare på institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Allmänheten kunde följa bestyren hos sju sillgrisslepar som la ägg och födde upp sina ungar på klippkanten nedanför fyren på Stora Karlsö. Matningen med fisk var en viktig del, men det förekom också en del kiv och bråk.

– Observationerna visar att antalet parningar successivt gått ned under säsongen. Att sillgrisslorna ens parar sig är intressant. De har ju redan sina ungar och lägger inte fler ägg under året. Det är inte omöjligt att det vi ser är kopplat till otrohet – kanske kommer några att byta partners inför nästa år, spekulerar Jonas Hentati Sundberg.

En vecka in i juli hände avgörande saker på fågelhyllan. När ungarna var tre veckor gamla var det dags för att lämna hyllan och fortsätta sitt liv ute på havet.

– För första gången kunde vi genom filmningen få en detaljerad bild över skådespelet när ungarna kastar sig handlöst ut för klipporna för att förenas med sina pappor nere vid vattnet. Genom medborgarobservationerna har vi de exakta tiderna för varje unge. På sikt kanske man kan lista ut vem som är vem på hyllan genom att följa olika individers rörelsemönster, säger Metta Wiese, havsexpert på WWF.

Nästa steg i forskningen om sillgrisslorna är att analysera det 2 100 timmar långa materialet med så kallad Artificiell Intelligens, AI. Den 21-22 november ordnas ett Hackathon (event med fokus på skapande och kreativitet) tillsammans med AI Innovation Sweden. Då ska studenter gå igenom filmerna för att försöka få fram ytterligare information om grisslorna. 

Tack vare allmänhetens inrapporteringar har följande observationer kunnat registreras i ”Historien om E”. Vi får chansen att följa paret och ungen E genom tio filmer, från att föräldrarna kommer till hyllan till att ungen hoppar ur boet:  

• Har tittat mellan 10:06 och 10:22, har observerat tre ungar att röra och sträcka på sig, föräldrarna A, B, D och E engagerade i föräldraaktiviteter medan föräldern C sitter på sin unge som verkar sova
   
• Den ena i paret satt med ungen. 19:38 kom den andra i paret med fisk och matade. Den ville ta över vakten men den första vägrade. Den bredde ut vingarna och dolde ungen. Efter ett par minuter gav den första upp, lämnade över ansvaret och lämnade bokhyllan
   
• Tog en rolig skärmdump på när ungen till E gjorde en helt otrolig stretching med benen.

Se hela Historien om E här: www.wwf.se/press/pressbilder/videos-sillgrisslor-medborgarsforskning/            

Läs mer om hackathoneventet för sillgrisslorna här: 

Fakta: Baltic Seabird Project (Havsfåglar i Östersjön) är ett forskningsprojekt om havsfåglarna i Östersjön. Det har pågått sedan 1997 och stöds av Stockholms universitet (SU), Stockholms lantbruksuniversitet, SLU och WWF. Fågelkamerorna har satts upp med hjälp av finansiering från WWF.

Välkommen till sillgrisslorna: www.wwf.se/djur/sillgrissla/#intro

För frågor, kontakta:

Jonas Hentati Sundberg, forskare akvatiska institutionen, SLU, jonas.sundberg@slu.se, 073-938 79 69

Metta Wiese, havsexpert WWF, mobil: 076- 419 89 55, metta.wiese@wwf.se

Marie von Zeipel, senior pressekreterare WWF, 070-629 10 77,

presstelefon 08- 546 575 00