Ny WWF-rapport: EU-länderna måste tredubbla sina klimatåtgärder till år 2050
Ny WWF-rapport: EU-länderna måste tredubbla sina klimatåtgärder till år 2050
EU-länderna får generellt underkänt för sin klimatpolitik och kommer inte att lyckas med omställningen till en fossilfri ekonomi 2050. Tyskland, Danmark, Irland och Sverige klarar sig lite bättre än de andra. Genomsnittslandet inom EU beräknas nå en tredjedel av målen medan Sveriges nuvarande klimatpolitik tar oss halvvägs till klimatmålet 2050. Det avslöjar en rapport från Världsnaturfonden WWF som presenteras idag.
– Klimatpolitiken i många EU-länder är lika ineffektiv som kylskåpen var på 1970-talet, säger Magnus Emfel, t f klimatchef på Världsnaturfonden WWF i Sverige.
Rapporten Climate Policy Tracker for the European Union har tagits fram med hjälp av ett nytt analysverktyg – Climate Policy Tracker. Det gör det möjligt att utvärdera effekterna av olika klimatåtgärder. Till 2050 måste utsläppen av växthusgaser minskas med 85-90 procent. WWFs Climate Policy Tracker har granskat åtgärder inom sex områden – generell klimatpolitik, elförsörjning, förnybar energi, byggnader och transporter. Dessutom har åtgärder inom industrin, jord- och skogsbruk analyserats. Stora skillnader finns mellan EUs länder när det gäller ambitionsnivåer och minskade klimatutsläpp. Slutresultatet är dock magert, visar rapporten.
– EUs medlemsländer måste gå igenom sina åtgärdsprogram för att bli mer effektiva och bättre på att följa unionens lagar och direktiv. 40 procent av resultaten är beroende av att länderna följer lagstiftningen. Genom att använda bästa möjliga teknik inom alla områden skulle två tredjedelar av målet till 2050 uppnås – dubbelt så bra som nuvarande genomsnitt. Det innebär att alternativen finns men används för dåligt, säger Magnus Emfel.
WWF uppmanar politiska beslutsfattare att dra lärdom av exempelvis England och Irlands långsiktiga klimatstrategier, Tysklands och Danmarks inmatningstariffer och Portugals strategi för sjötransporter. Stödet till förnybar energi är mest utvecklat i de europeiska länderna. Däremot har åtgärder för energieffektivisering, transport och inom industrin halkat efter.
Sverige hamnar tillsammans med Tyskland, Irland och Danmark i kategori D i en skala A-G. Sveriges styrka är tillgång på biobränsle, tidiga satsningar på kraftvärmeproduktion och en del stöd för energikonvertering vid husrenoveringar. Sverige var också först med att införa koldioxidskatt 1990.
Ett kraftfullare stöd för ökad produktion av energi från förnybara källor, skärpta regler för minskad energiförbrukning, minskade utsläpp från transporter och en plan för resurseffektiv produktion hör till de områden där Sveriges klimatpolitik behöver förbättras.
– Det är uppenbart att också klimatmålet till år 2020 behöver höjas. Varje land spelar stor roll för att samarbetet i EU ska fungera. Och det är i sin tur viktigt för att EU ska framstå som en trovärdig aktör internationellt, avslutar Magnus Emfel.
The Climate Policy Tracker for the European Union är sammanställd med hjälp av offentligt tillgänglig information. Det är ett levande dokument som kommer att uppdateras regelbundet.
Läs mer på Climate Policy Tracker på: www.climatepolicytracker.eu
Sveriges klimat- och energipolitik År 2020 ska utsläppen av växthusgaser ha minskats med 40 procent jämfört med 1990. Minskningarna ska ha genomförts såväl i Sverige och utomlands. Andelen förnybar energi ska vara 50 procent.
År 2030 ska den svenska fordonsflottan vara oberoende av fossil energi. År 2050 är visionen att Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser ska vara noll.
För mer information, kontakta: Magnus Emfel, tf chef klimatprogrammet WWF, 070-541 98 02 Lovisa Hagberg, policyansvarig WWF, 070-584 15 81 Barbara Evaeus, klimatkommunikatör WWF, 070-393 90 30 Marie von Zeipel, pressansvarig WWF, 08-624 74 03, 070-629 10 77