Populationerna av vilda ryggradsdjur har i snitt gått ned med 68 procent

Idag lanserar WWF Living Planet Report 2020 som granskar tillståndet på planeten. Den visar att bestånden av vilda ryggradsdjur – som däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur och kräldjur – i genomsnitt har minskat med 68 procent mellan 1970 och 2016. Trycket på naturresurserna ökar konstant och mänskligheten lever som om vi hade 1,6 planeter.

Fjällräven är ett av Skandinaviens mest hotade däggdjur. Foto: Peter Lindgren

–Årets rapport är chockerande och visar en skrämmande minskning av de undersökta populationerna av ryggradsdjur. Bakomliggande orsaker är avskogning, ohållbart jordbruk och handel med vilda djur. Det är orsaker som också bidrar till att sjukdomar som covid-19 sprids från djur till människor. Nu måste alla mobilisera för att vända trenden för  biologisk mångfald. Utan livskraftiga ekosystem riskerar vi både hälsan, jobben och en hållbar ekonomi, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF.

Living Planet Index omfattar 20 811 populationer av 4 392 olika arter, en ökning med 4 873 nya populationer och 400 arter sedan förra utgåvan 2018. Bestånden av fåglar, däggdjur, groddjur, kräldjur och fiskar har i genomsnitt minskat med 68 procent mellan 1970 och 2016 (senaste året det finns officiell statistik för).

Störst förluster i tropiska regioner 

Living Planet Index sträcker sig från 1970 och 46 år framåt, där vissa bestånd varit med hela tiden och andra under kortare perioder. Indexet speglar den genomsnittliga förändringen i de undersökta bestånden – inte utrotning av arter eller antalet djurindivider.

 –Värst drabbade är sötvattensmiljöerna, där undersökta populationer i snitt minskat med 84 procent. Mest utsatta är fiskar, groddjur och kräldjur. De tydligaste förändringarna är i Syd- och Centralamerika samt Karibien, där populationerna fallit med hela 94 procent, säger Louise Carlsson, biolog och naturvårdsexpert på WWF.

I Europa och Centralasien har bestånden i snitt minskat med 24 procent, i Asien och Stillahavsområdet 45 procent och i Afrika 65 procent.

Nedgång för kinesisk stör – uppåt för svartfenad revhaj i Australien 

Exempel på populationer som minskat är den kinesiska stören (Acipenser sinensis) i Yangtzefloden som minskade med 97 procent mellan 1982 and 2015, främst på grund av dammbyggen. Populationerna av havslädersköldpadda (Dermochelys coriacea) i Costa Rica har i snitt minskat med 84 procent mellan 1995 och 2011 på grund av jakt, bifångst och förlust av livsmiljöer – och östlig låglandsgorilla (Gorilla berengei graueri) har i Kongo-Kinshasa minskat med 87 procent mellan 1994 och 2015.

En fisk som däremot ökat med 360 procent genom utökat skydd och fiskeförbud är mindre svartfenad revhaj (Carcharhinus melanopterus ) i ett lokalt bestånd i nordvästra Australien. Också jättepandan i Kina och tigern har haft en positiv utveckling. 

I Europa och på norra halvklotet skedde en drastisk minskning av djurbestånden långt före 1970, då Living Planet Index började mäta. Sedan dess har läget delvis förbättrat genom satsningar på skydd och naturvård.          

– Det är ett kvitto på att det lönar sig att investera i naturen. Nu måste vi fortsätta, säger Håkan Wirtén.

I Sverige går det bättre för rovdjur som brunbjörn och lodjur, rovfåglar som havsörn, kungsörn och röd glada, grågäss, tranor, sångsvan och fjällräv. Däremot går det sämre för jaktfalk, storspov, Östersjötumlare, ortolansparv och ål.

Människans och naturens hälsa hänger ihop 

Pandemikrisen visar att naturen, hälsan och en hållbar ekonomi som baseras på vad ekosystemen tål, hänger ihop. WWF stödjer One Health, som handlar om samspelet mellan människans, djurens och naturens hälsa, med en rad andra aktörer. WWF står också bakom forskningsinitiativet Bending the Curve, vars resultat publiceras i Nature den 10 september. Rapporten visar att det finns stora möjligheter att vända kurvan i positiv riktning och ställa om samhället om vi agerar nu.

– Med ett tydligt fokus på både djärvare och mer ambitiösa bevarandeinsatser och en medveten omställning av till exempel produktion och konsumtion av mat, går det att bromsa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030, säger Louise Carlsson.

Living Planet Report presenteras lagom till FNs generalförsamlings möte i New York den 15-30 september. Där ska bland annat hållbarhetsmålen, konventionen om biologisk mångfald och Parisavtalet diskuteras. Den 30 september arrangeras ett toppmöte om biologisk mångfald dit världens regeringar och statschefer är inbjudna.

WWF uppmanar regeringen att:

• Höja rösten, ta krafttag och driva på för den biologiska mångfalden nationellt, i Europa och globalt.

• Driva på för en hög ambition i FN-förhandlingarna om biologisk mångfald, inklusive mätbara mål om att skydda 30 procent av land och hav, stoppa förlusten av arter och halvera våra fotavtryck från konsumtion och produktion.

• Agera för en stark EU-strategi för biologisk mångfald – och stå upp för eller stärka EU-kommissionens förslag.

• Agera förebild genom att säkra den biologiska mångfalden i Sverige. Besluta om nationella mål om att skydda 30 procent av land och hav samt öka insatserna för att återskapa livsmiljöer.

• Politiken inom skog, jordbruk och fiske måste utformas så att den biologiska mångfalden nyttjas hållbart. Sverige måste genomföra de nationella miljömålen

• Skriv på uppropet för One Health för att skydda mot framtida pandemier: panda.org/pandemics

WWF uppmanar företag att:

•                    Ta ett helhetsgrepp kring biologisk mångfald och säkerställa att verksamheten inte bidrar till utarmning  utan till ökat skydd, återskapande och hållbart nyttjande av naturen.

•                    Kartlägga beroende av och effekter på biologisk mångfald genom hela värdekedjan.

•                    Agera snabbt för att både att minska negativa effekter från verksamheten och öka det positiva bidraget till naturen.

•                    Samverka med andra och utöva inflytande på omgivningen; företag, beslutsfattare och konsumenter för att öka takten i omställningen.

Fakta: Living Planet Report (LPR), ges ut för 13:e gången (första upplagan 1997). Rapporten innehåller Living Planet Index som ger en bild av trenden för ryggradsdjuren och vad detta betyder för mänskligheten. Rapporten tas fram av WWF i samarbete med Zoological Society of London samt bidrag från forskare, universitet och en rad andra aktörer. Det ekologiska fotavtrycket, som finns med i Living Planet Report, visar att mänskligheten lever som om det fanns 1,6 planeter. Cirka 60 procent av fotavtrycket utgörs av koldioxidutsläpp från fossila bränslen, enligt Global Footprint Network.

För frågor, kontakta:

Håkan Wirtén, generalsekreterare WWF, 0705-65 45 15                                                            

Louise Carlsson, biolog och naturvårdsexpert WWF, 070-603 84 64                                       

Tom Arnbom, biolog och naturvårdsexpert, 070-554 40 66                                                      

Olle Forshed, tropikskogsexpert, 070-215 36 43                                                                              

Marie von Zeipel, senior pressekreterare WWF, 070-629 10 77