Premiär för livefilmning från sillgrisslorna på Gotland

 

Just nu är den stora äggläggningen igång hos sillgrisslorna på Stora Karlsö utanför Gotland. Det råder en intensiv aktivitet när de pingvinliknande fåglarna vankar omkring på den stora fågelhyllan i väntan på att äggen kläcks om några veckor. Årets nyhet är att forskarna i havsfågelprojektet Baltic Sea Bird med stöd av Världsnaturfonden WWF satt upp livewebbkameror så att alla intresserade kan följa grisslorna och rapportera in vad de ser.

 

Sillgrisslorna på Stora Karlsö får nu sällskap med webbkameror med vars hjälp allmänheten kan rapportera in sina observationer. Foto: Joakim Odelberg, WWF

– Det ska bli spännande att se vad som händer när allmänheten kan hjälpa forskarna att samla in data. Alla intresserade kan nu skicka in sina observationer om allt från äggläggning till hur ungarna beter sig. Projektet hoppas på en aktiv medborgarforskning som ökar engagemanget för Östersjöns miljö och lär oss mer om det marina livet, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF.

Sveriges största havsfågelkoloni på Stora Karlsö utanför Gotland fortsätter att växa. Cirka 20 000 par sillgrisslor (runt 60 000 individer) och över 12 000 par tordmular finns nu på ön.

– Jätteroligt att folk nu kan få en direkt inblick i grisslornas värld och rapportera till forskarna. Det kan leda forskningen till en ny nivå. I dagsläget har vi fler sillgrisslor i Östersjön än vid norska kusten, som är starkt förknippad med havsfåglar. Den positiva utvecklingen och minskad dödlighet bland vuxna fåglar beror på minskade miljögifter i kombination med förbud mot drivgarn, säger Jonas Hentati Sundberg, forskare på SLU och aktiv inom projektet Baltic Seabird som stöds av WWF.

– Men hoten är inte över. Nyligen har flera oljeutsläpp inträffat och döda tordmular och andra havsfåglar har hittats vid Gotlands sydspets och på Stora Karlsö, fortsätter han.

I början av maj lägger honan sitt enda ägg direkt på berget. Äggets ovala och spetsiga form gör att det trots allt ligger ganska säkert på hyllan. Sillgrissleparet delar jämlikt på ruvningen som pågår cirka 30 dygn och hjälps åt att mata ungen när ägget kläckts.

Sillgrisslans ungar är kända för att lämna kolonin innan de kan flyga, i slutet av juni och en bit in i juli. De hoppar rakt ut i natten när de är cirka tre veckor gamla och studsar på stranden med stenar och grus. Ute på havet ligger deras pappor och ropar på dem, så att de ska våga simma ut på vågorna.

Att ungarna tidigt lämnar kolonin beror på att papporna lättare kan föda upp dem när de slipper flyga fram och tillbaka med maten. Tillväxten är dubbelt så snabb ute på havet som på klipphyllorna på land. I början av augusti gapar sillgrisslornas bohyllor tomma och tysta. Då har fåglarna lämnat sina häckplatser och återvänt till det öppna havet.

Fakta: Sillgrisslan - Uria aalge – är en svart pingvinliknande havsfågel med vit buk och spetsig näbb. Livslängden är cirka 30 år - och rekordet är 46 år! På Stora Karlsö utanför Gotland finns Östersjöns största koloni (tre fjärdedelar av hela beståndet) med cirka 20 000 par sillgrisslor. Rikligt med mat i kombination med minskad dödlighet har gjort att både sillgrisslor och tordmular ökat.

På 1800-talet var sillgrisslorna på Stora Karlsö nära utrotning på grund av jakt och äggplockning. Räddningen kom när Stora Karlsö blev skyddat på 1880-talet. Sillgrisslorna lever oftast i havet, men vid häckningen söker den sig till klippavsatser runt Gotland, Karlsöarna, Västerbottenkusten, Uppland och Södermanland.

Redan 1912 ringmärktes de första sillgrisslorna på Stora Karlsö och fram till idag har närmare 85 000 sillgrisslor märkts på ön – en stor del inom forskningsprojektet Havsfåglar i Östersjön – Baltic Seabird Project. Det drivs av Stockholms universitet och SLU med stöd av WWF sedan 1997. 

Läs mer på: www.balticseabird.com 

Hjälp forskarna samla in data med hjälp av webbkamerorna!

Att samla in data om sillgrisslorna tar mycket tid. Varje år lägger fågelforskarna på Stora Karlsö hundratals timmar på att leta efter ägg och ungar. Med hjälp av filmkameror finns det nu möjlighet för allmänheten att hjälpa forskarna att samla in en del av denna data. Titta på filmen och skicka ett meddelande när du ser ett ägg, en unge, eller något annat intressant. En automatisk tidskod skapas när du skickar ditt meddelande. Det bidrar till att forskarna få en mer effektiv insamling av data.

Projektet med filmkameraövervakning startade 2019, är ett första test och kommer att utvecklas och förbättras under flera år. Din input kan ge forskarna bra hjälp inför framtiden!

Kolla in live-sändningen här:

https://www.wwf.se/djur/sillgrissla/#livesandning

För frågor, kontakta:

Metta Wiese, havsexpert WWF, mobil: 076-419 89 55, metta.wiese@wwf.se

Jonas Hentati Sundberg, forskare vid SLU, jonas.sundberg@slu.se, 073-938 79 69

Marie von Zeipel, senior pressekreterare WWF, 070-629 10 77,

presstelefon 08- 546 575 00

Om oss

Världsnaturfonden WWF är med sina närmare fem miljoner supportrar en av världens ledande ideella miljö- och naturvårdsorganisationer. WWF arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid där människor lever i harmoni med naturen genom att: - bevara världens biologiska mångfald - verka för att förnybara naturresurser används på ett hållbart sätt - minska föroreningar och ohållbar konsumtion. För mer information: www.wwf.se

Prenumerera

Media

Media

Dokument & länkar