Regeringen måste sätta ned foten och våga ta beslut i vargfrågan

Report this content

Idag har Naturvårdsverket överlämnat en forskarrapport om gynnsam bevarandestatus rörande varg till Miljöminister Åsa Romson. 

– WWF anser att rapporten är ett viktigt steg framåt och nu finns det vetenskapliga underlaget för att bestämma gynnsam bevarandestatus som EU-kommissionen har efterlyst, säger Peter Westman, naturvårdschef på Världsnaturfonden WWF.

Forskarna anser att gynnsam bevarandestatus skall vara minst 300 vargar för Sverige. Denna siffra bygger dock på att allt står väl till med vargarna i Skandinavien. Tyvärr är det inte så idag. Den skandinaviska vargpopulationen är kraftigt inavlad på grund av att de är mer eller mindre isolerade från vargarna i Finland och Ryssland. För att siffran 300 individer ska gälla finns det krav – det måste i snitt komma in en helt ny varg med nytt blod vart femte år från öst till Skandinavien. Denna varg måste dessutom få avkomma som får egna ungar. Om detta inte sker kommer den genetiska isoleringen att öka. Siffran 300 vargar bygger på att Tivedenvargarnas ungar kommer in i den skandinaviska vargpopulationen. Det har de ej gjort än och över hälften av ungarna är redan döda och alfahanen har inte setts det senaste året. Under de senaste 32 åren har endast fem vargar bidragit till den skandinaviska genpolen och om invandringen av varg inte ökar dramatiskt måste antalet vargar vara betydligt högre än de 300 som föreslagits.

– Under flera år har WWF presenterat en väg framåt för att långsiktigt lösa rovdjurspolitiken och där ligger vetenskapligt baserat gynnsam bevarandestatus som en viktig pusselbit. Men det räcker inte bara med en rapport, det behövs även politiska beslut för att skapa lagstiftade mandat och riktlinjer för Naturvårdsverket och länsstyrelserna för att ta fram ordentliga samverkande förvaltningsplaner, säger Mats Forslund, rovdjursexpert på Världsnaturfonden WWF.

Det kan regeringen genomföra vid nästa regeringssammanträde samtidigt som man beslutar om en tidsatt handlingsplan för arbetet med rovdjursfrågorna. Det behövs också en modernare jaktlagstiftning som klarar av att hantera djurarter som ökar eller minskar i antal. Mer om detta finns att läsa i WWFs debattartikel från 18 augusti, ”Rovdjurskonflikten – det är dags att lösa den nu!” http://supermiljobloggen.se/debatt/2015/08/wwf-rovdjurskonflikten-det-ar-dags-att-losa-den-nu  

Ett synsätt som förs fram i forskarnas rapport är att om vargen ska kunna ha en ekologisk roll och en ekologisk livskraftig stam i Sverige bör det finnas 600 vargar utspritt i Sverige. Forskarna resonerar om detta och deras synpunkter bör vara en del av analysen som myndigheterna gör.

– Det finns en unik chans att ta ett jättekliv framåt inom rovdjurspolitiken och det är nu upp till politikerna att ange framtidens färdriktning i en beslutad handlingsplan, säger Tom Arnbom, rovdjursexpert på Världsnaturfonden WWF.


Fakta:

Gynnsam bevarandestatus är när förutsättningarna är sådana att en art långsiktigt kan överleva i det naturliga utbredningsområdet. Bevarandestatusen anses gynnsam när:

- uppgifter om den berörda artens populationsutveckling visar att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö, och

- artens naturliga utbredningsområde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid, och

- det finns, och sannolikt kommer att fortsätta att finnas, en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer skall bibehållas på lång sikt.


För mer information, kontakta:

Peter Westman, naturvårdschef Världsnaturfonden WWF, tel 076-837 80 59, peter.westman@wwf.se

Tom Arnbom, rovdjursexpert Världsnaturfonden WWF, tel 070-554 40 66, tom.arnbom@wwf.se

Mats Forslund, rovdjursexpert Världsnaturfonden WWF, 070-399 81 63, mats.forslund@wwf.se

Annika Dellensjö, presskontakt WWF, tel 08-546 575 00, annika.dellensjo@wwf.se 

Media

Media

Dokument & länkar

Citat

WWF anser att rapporten är ett viktigt steg framåt och nu finns det vetenskapliga underlaget för att bestämma gynnsam bevarandestatus som EU-kommissionen har efterlyst.
Peter Westman. naturvårdschef Världsnaturfonden WWF