Snaror tömmer Sydostasiens skogar –ekosystem hotas och zoonotiska sjukdomar kan öka

Beräkningar visar att runt 12,3 miljoner snaror hotar vilda djur enbart i skyddade områden i Kambodja, Laos och Vietnam. Detta framkommer i Världsnaturfonden WWFs nya rapport Silence of the snares.

Tigern är en av de arter som hotas av utrotning till stor del på grund av den illegala snarjakten, som är så vanlig i Sydostasien. Foto: WWF

–Det höga antalet snaror i Sydostasien leder till att antalet vilda djur minskar kraftigt i Sydostasien och ökar risken för spridning av zoonotiska sjukdomar, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare WWF.

Redan i november kunde WWF berätta om det växande problemet med snaror i Kambodja, Laos, Vietnam och Malaysia sedan 2006. Nu har WWF fortsatt kartläggningen över problemet med snaror i de tre första länderna och beräknat hur många snaror som finns totalt i ländernas skyddade områden.

De hänsynslösa snarorna är det främsta hotet för tigrar i regionen - och stor förklaring till att dessa arter nu anses vara utrotade i Kambodja, Laos och Vietnam. Utan starka åtgärder skulle en utrotningsvåg förorsakad av snaror kunna bryta ut över resten av Asien.

Det höga antalet snaror påverkar totalt mer än 700 av regionens landlevande däggdjursarter, inklusive några av de allra mest hotade arterna i regionen, såsom den asiatiska elefanten, tiger, saola och banteng. Snaror dödar såväl som skadar djuren. Ibland kan ett djur sitta fast i en snara i flera dagar eller veckor innan de dör av sina skador eller av svält. I sällsynta fall kommer djuren loss från snaran, men då dör de oftast senare av skador, infektioner eller oförmågan att kunna leta efter föda.

De enkelt sammansatta snarorna, är ofta gjorda av ståltråd och ökar den nära kontakten mellan människor och vilda djur och därmed också risken att zoonotiska sjukdomar sprids mellan människor och djur. Forskare har identifierat många olika arter som fastnar i dessa fällor, såsom vildsvin, palmmård och myrkottar. Dessa arter är bland de som har högst risk att sprida zoonotiska sjukdomar.

Uppskattningen av antalet snaror (cirka 12,3 miljoner i de skyddade områdena i Kambodja, Laos och Vietnam) är baserad på nio studier av skyddade områden i dessa tre länder.

För att skatta det totala antalet snaror i skyddade områden i de tre länderna, applicerades det genomsnittliga antalet snaror i de skyddade områden från de nio studierna till resten av de skyddade områdena. Rapportförfattarna påpekar att den faktiska siffran kan vara högre eller lägre än 12,3 miljoner. På de patrullerade platser där data samlades in (de nio studierna nämnda ovan plus två till studier från Malaysia och Indonesien) togs totalt 371 361 dödliga snaror bort (cirka 53 000 per år). Detta är ett starkt bevis för att snaror är ett stort problem i regionen och att det föreligger ett stort hot mot de vilda djuren.

Det stora antalet snaror i Sydostasien beror till stor del på att efterfrågan i städerna på viltkött ökat. Ofta ses viltköttet som en delikatess bland städernas växande medelklass. I många delar av Sydostasien, till exempel i Laos och Vietnams bergsområden är främsta orsaken till att de vilda djuren försvinner snaror i kombination med avskogning och att ny infrastruktur gör dessa områden mer tillgängliga.

I ett av de viktigaste områdena i Sydostasien där det fortfarande finns tigrar, Belum-Temengor i Malaysia, har 50 procent av tigrarna försvunnit mellan 2009 och 2018, till största delen på grund av snaror.

–Att ta bort snaror är inte tillräckligt. Regeringar i Sydostasien måste förstärka det nationella rättsväsendet och lagstiftandet för att kunna agera enade för att få bort snarorna och samarbeta med urfolk och lokalbefolkningen, säger Louise Carlsson, naturvårdsexpert WWF.

WWF menar att det krävs omedelbar handling för att komma till rätta med dessa hot mot djur och natur, ekosystem och människors hälsa. Regeringar måste se till att hindra köp, försäljning, transporter och konsumtion av vilda djur, för att minska risken av spridning av sjukdomar inte minst. För att få bort snarorna måste regionen också bidra ekonomiskt till förvaltningen av skyddade områden.

FAKTA:
Läs rapporten här.

• Ökad efterfrågan på viltkött som en delikatess från den växande urbana medelklassen i Öst- och Sydostasien.

• Ökad tillgänglighet till skyddade områden när nya vägar byggs– därmed kan tjuvjägare lättare komma åt tidigare svårtillgängliga områden och de dödade djuren kan snabbare transporteras för att säljas i städerna.
• Ökad tillgång till ståltråd och rep, i motsats till de mer traditionella lianerna och rotting, som förmultnar med tiden.
• Luckor och kryphål i lagstiftningen om snaror liksom  brist på implementering av de lagar som finns för vilda djur och skyddade områden.

Vill du veta mer kontakta:
Louise Carlsson, naturvårdsexpert, louise.carlsson@wwf.se, tel 070-6038464
Nina Schmieder, pressekreterare, nina.schmieder@wwf.se tel 073-5862622