Snart får miljöbilisterna se upp – Storskalig biobränslesatsning kan hota unik natur i Östafrika
Snart får miljöbilisterna se upp: Storskalig biobränslesatsning kan hota unik natur i Östafrika
Allt fler svenska och europeiska bilister väljer att tanka etanol och biogas. Jakten på förnybara drivmedel öppnar vägen för företag att exploatera Östafrikas rika natur. Det visar granskningar av biobränsleprojekt i bland annat Tanzania och Moçambique som Världsnaturfonden WWF släpper idag. – Vi uppmanar nu bensinbolag och politiker att kräva tuffa miljökrav och sociala hänsyn, säger Allan Carlson, tropikexpert på WWF.
En färsk SIFO-undersökning visar att 86 procent av svenskarna vill att deras biodrivmedel ska vara ansvarsfullt producerade och ta hänsyn till både miljö och människor. 77 procent tror inte att det är fallet idag. De vill också veta var och hur biobränslet tagits fram. 71 procent anser att bensinbolagen, regeringen och EU har det största ansvaret.
– Vi måste bort från fossilsamhället och etanol är klart bättre än bensin. Men vår konsumtion måste vara ansvarsfull och inte bidra till att utarma oersättliga naturvärden på andra sidan jordklotet och ta ifrån människor deras mark. Kraven på dagens etanol är inte tillräckliga. Det behövs ett starkare skydd för lokalbefolkningens rättigheter när Östafrikas gröna guld ska utvinnas, säger Allan Carlson.
Förra året användes Sverige cirka 358 000 kubikmeter etanol, dels som inblandning i vanlig bensin och dels för miljöbränslet E85. Importen uppgår till cirka 250 000 kubikmeter. Efterfrågan på koldioxidsnåla drivmedel växer. Målet i EU är att öka andelen förnybara drivmedel för transporter från 1-2 procent till 10 procent 2020.
Planer för storskalig odling av biobränslegrödor som sockerrör och Jatropha sker nu i Östafrikas unika floddeltan. Lokalbefolkning, djur och natur riskerar att drabbas vid en okontrollerad exploatering, visar WWF-rapporten Jakten på biobränslen – hopp eller hot för Östafrika?
I Tanzania har 10 investerare uttalade ambitioner att odla biobränslen på uppemot 6 000 kvadratkilometer, de flesta med EU-finansiering. Marken ägs av staten men arrenderas ut till bolag på 99 år, ofta utan att småbönderna som brukat jorden av hävd i decennier kunnat göra sin röst hörd. En by kan få 50 procent av ersättningen medan resterande belopp går till den lokala myndigheten. Ersättningen för att bruka marken i 99 år beräknas till mellan 90 och 500 kronor per hektar.
Än så länge har endast ett fåtal investerare påbörjat projektering. Majoriteten av de 9 undersökta investerarna som granskas i rapporten planerar biobränsleodlingar på platser som hyser värdefull natur och som kan påverka kustregnskogarna i Rufijideltat.
I Moçambique väntar 28 investerare på exploatering av cirka 30 000 kvadratkilometer för biobränslen, en yta lika stor som Småland. Den inhemska energiförsörjningen består av träkol och ved, vilket bidrar till avskogningen.
– Men om biobränslesatsningarna slår fel och människor måste lämna sin mark kan investeringarna i biobränsle leda till ökad avverkning. Om lokalbefolkningen däremot på ett trovärdigt sätt integreras i investeringar på rätt plats med rätt gröda och metod, kan etanol eller biodiesel från Afrika bidra till fattigdomsbekämpningen, säger Peter Roberntz, biobränsleansvarig på WWF.
WWF arbetar nu med att påverka företag – som svenska Sekab – att ta större miljöhänsyn och få regeringarna i Tanzania och Moçambique att skydda sin unika natur och djurlivet, inte minst i det rika Rufijideltat. I Sverige startar nu en namninsamling för hållbar etanol.
WWF uppmanar importörer och investerare att stödja en certifiering enligt den internationella processen "Roundtable on Sustainable Biofuel" där internationella hållbarhetskrav för biobränslen tagits fram. Ett viktigt arbete är att klassa de områden som är mest värdefulla och vilka som kan odlas upp utan problem.
– Sverige kan vara ett föredöme i EU och göra sin röst hörd i Tanzania. Vi måste få ekvationen att gå ihop. Ansvarsfulla biobränslesatsningar kan både bidra till att bevara mångfalden och minska fattigdomen, säger George Jambiya från WWF Tanzania som i dagarna besöker Sverige.
WWF uppmanar bensinbolagen, politiker och importörer att arbeta för hållbar etanol. En namninsamling har just startat på www.wwf.se
Se bifogade rapporter: "Styr rätt med biobränslen" och "Jakten på biobränslen – hot eller hopp för Östafrika?". Rapporterna och fler pressbilder kan också laddas ner från www.wwf.se.
För frågor, kontakta: Lasse Gustavsson, generalsekreterare, WWF, 070-105 30 55 Allan Carlson, tropikexpert, WWF, 070-220 38 11 Peter Roberntz, biobränsleansvarig, WWF, 08-624 74 42 Marie von Zeipel, pressansvarig, WWF, 070-629 10 77 George Jambiya, naturvårdsexpert WWF Tanzania, +255 754 77 10 58
Världsnaturfonden WWF
Ulriksdals Slott 170 81 Solna SWEDEN
Tel: + 46 8 624 74 00 Direct: + 46 8 624 74 03 Fax: + 46 8 85 13 29 marie.vonzeipel@wwf.s e www.wwf.se