Sverige näst sämst på att skydda våtmarker i Östersjön
Sverige näst sämst på att skydda våtmarker i Östersjön
Bara 3 procent av alla våtmarker kring Östersjön har ett formellt skydd, enligt den internationella Ramsarkonventionen. Det visar en färsk rapport som Världsnaturfonden WWF publicerar idag. Bäst på att skydda våtmarker är Danmark, Estland och Lettland. Sverige kommer på näst sista plats med drygt 2 procent av sina våtmarker skyddade.
Rapporten lanseras inför det globala våtmarksmötet i Changwon, Korea, som pågår mellan 28 oktober-4 november. En del svenska våtmarker skyddas av EUs nätverk Natura 2000. Men fler behöver skyddas – inte minst olika slags myrmarker, anser WWF – Vi hoppas nu att politiker och beslutsfattare ska inse betydelsen av bra fungerande våtmarker. De är som njurar för naturen och ekosystemen. Om de tas bort dör patienten. Utan dem blir det mycket svårare att minska övergödningen och läckaget av näringsämnen till Östersjön. I dagsläget anslås pengar till nya våtmarker i Sverige medan andra förstörs – exempelvis dikas våtmarker ut för torvbrytning i Vitryssland, säger Lennart Gladh, Östersjökoordinator på WWF. Sverige har satsat hundratals miljoner kronor på att skapa nya våtmarker som ofta inte gett önskad effekt. Att återskapa de som har försvunnit ger större miljövinster. Det gäller inte minst jordbruksmark som läcker närsalter och klimatgaser. WWF har länge krävt att de våtmarker som dikats ut för skogsbruk – men som misslyckats – ska återställas genom att dikena läggs igen. Våtmarker omfattar några av de mest produktiva naturtyperna på jorden. De fungerar som uppväxtområden för en stor mängd arter och som kvävefällor för att minska övergödning av sjöar och hav. Under senare år har deras roll vid översvämningar och som kolsänkor uppmärksammats. Hoten mot våtmarkerna orsakas nästan uteslutande av mänsklig aktivitet. Sjösänkningar och markavvattning (dikning), torvbrytning, vattenkraftsexploatering och försurning är de största orsakerna till att uppemot 80- 90 procent av de ursprungliga våtmarkerna försvunnit i Mälardalen, Skåne och på Gotland.
Läs rapporten The representation of wetland types and species in RAMSAR sites in the Baltic Sea Catchment Area på: www.panda.org/baltic
Fakta: Ramsar-konventionen, även kallad våtmarkskonventionen, är en internationell miljökonvention som bildades 1971 i staden Ramsar i Iran. Den trädde i kraft 1975 och de länder som skrivit under konventionen förbinder sig rent generellt att bevara våtmarker och utnyttja dem klokt genom lokalt, nationellt och internationellt samarbete. Viktiga åtgärder är att bilda naturreservat och se till att fåglarna i området gynnas. Förluster av våtmarksvärden skall kompenseras på lämpligt sätt, på samma plats eller i annan motsvarande livsmiljö.
Så här mycket våtmarker är skyddat enligt Ramsarkonventionen i Östersjöländerna: Danmark, 20,5 procent, Estland: 9,0 procent, Lettland: 7,9 procent, Litauen: 3,9 procent, Finland: 3,1 procent, Tyskland: 2,8 procent, Ryssland: 2,5 procent, Sverige: 2,2 procent och Polen: 2,1 procent
För frågor, kontakta: Lennart Gladh, projektledare övergödning, 070-221 03 67 Mats Abrahamsson, WWFs internationella Östersjöprogram, 0705-821 499
Den här och andra pressreleaser hittar du på www.wwf.se Världsnaturfonden WWF arbetar för livet!
Världsnaturfonden WWF
Ulriksdals Slott 170 81 Solna SWEDEN
Tel: + 46 8 624 74 00 Direct: + 46 8 624 74 03 Fax: + 46 8 85 13 29 marie.vonzeipel@wwf.s e www.wwf.se