Två fjärilsarter dog ut förra året – nu krävs mer miljöinriktat jordbruksstöd

Två arter av fjärilar har troligen dött ut i Sverige förra året. Det visar en ny lägesrapport från Naturvårdsverket och SLU Artdatabanken som släpptes 10 maj. De blomrika marker som fjärilar behöver har minskat dramatiskt de senaste 50 åren och kraftfulla åtgärder behövs. 
Det är otroligt viktigt att vi vänder trenden genom ett miljöinriktat jordbruksstöd, säger WWFs jordbruksexpert Jenny Jewert.                                                                                                               

Mnemosynefjäril på blånäva. Foto: Ola Jennersten/WWF.

Graciösa, spröda och vackra fjärilar hör sommaren till. Men var femte fjärilsart i Sverige är rödlistad och nästan en tredjedel av dagfjärilarna. Tio av ett drygt 100-tal dagfjärilsarter stöds med särskilda åtgärdsprogram (ÅGP). Deras livsmiljöer har försvunnit i snabb takt sedan 1950-talet och gräsmarkerna har vuxit igen. Bara en procent av ängarna och tio procent av naturbetesmarkerna finns kvar, enligt nya lägesrapporten. Veronikanätfjärilen och kronärtsblåvingen har inte setts till på två år och har troligtvis redan dött ut. Stora insatser på landskapsnivå krävs för att vända den negativa trenden.  

– Nu är det bråttom om vi inte ska förlora ännu fler fjärilar och andra blombesökande insekter. Restaurering och skötsel av ängs- och naturbetesmarker är viktigast. Flexibla stöd behövs så att skötseln kan anpassas till de mest hotade arterna. Genom att så blommor runt åkrarna kan bönderna också erbjuda de vilda pollinatörerna mat och husrum i åkerlandskapet, säger Jenny Jewert jordbruksexpert på WWF.

WWF jobbar med att bevara mnemosynefjärilen i projekt Roslagshagar tillsammans med Upplandsstiftelsen och Naturbeteskött i Sverige som får stöd av KF Stockholm. Nordens Arks avelsanläggning för hotade djur är också medarbetare i projektet för att driva ett uppfödningsprogram för mnemosynefjäril och fetörtsblåvinge. Riksdagen har beslutat att alla arter ska kunna fortleva i livskraftiga bestånd. Åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) är ett värdefullt verktyg för att rädda arter från utrotning, men det är kraftigt underfinansierat.

– WWF vill att av resurserna till åtgärdsprogrammen fördubblas. Det behövs också mer fokus på att följa upp genomförda åtgärder så att vi kan säkerställa att de får rätt effekt, säger Emelie Nilsson, sakkunnig svensk naturvårdspolicy på WWF.

– Även som privatperson kan man hjälpa fjärilar, bin och insekter genomatt bygga bihotell och plantera blom- och kryddväxter. Det är också bra att inte klippa gräsmattan så ofta och kanske till och med anlägga en blomsteräng om man har en stortomt, säger Ola Jennersten, senior WWF-expert på biologisk mångfald.

Tio dagfjärilsarter (av ett drygt 100-tal) har åtgärdsprogram: Alkonblåvinge, asknätfjäril, dårgräsfjäril, fetörtsblåvinge, kronärtsblåvinge, mnemosynefjäril, svartfläckig blåvinge, veronikanätfjäril, violett guldvinge och väddnätfjäril.

Fakta: Just nu förhandlas EUs gemensamma jordbrukspolitik och en ny svensk plan ska beslutas i år. WWFs krav är:

  • Höjd ersättning för skötsel av naturInför miljöersättning för att odla nektar - och pollenrika ”blomremsor” runt åkrar - och en kraftfull satsning på restaurering av blomrika gräsmarker och skogsbryn

  • Generöst investeringsstöd för djurstallar för att stötta naturbetesböndernas långsiktiga överlevnad och konkurrenskraftInför en ny miljöersättning för ängsvallar – det är åkrar som inte plöjts och gödslats på länge och som börjar bli blomrika och värdefulla för biologisk mångfald

  • Inför en miljöersättning för att stödja hållbarhetscertifieringar som IP Sigill Naturbeteskött – det garanterar att köttet kommer från djur som fått beta artrika naturbetesmarker
     
  • Stöd ekologisk produktion och uppmuntra precisionsodlingstekniker som minskar behovet av kemiska bekämpningsmedel

Läs lägesrapporten från Naturvårdsverket och Artdatabanken på: https://www.naturvardsverket.se/Nyheter-och-pressmeddelanden/Tva-arter-av-dagfjarilar-kan-ha-forsvunnit-fran-Sverige/

För frågor, kontakta:

Jenny Jewert, jordbruksexpert WWF, 073-642 32 02

Emelie Nilsson, sakkunnig svensk naturvårdspolicy WWF, 0763-147 958

Ola Jennersten, senior naturvårdsexpert, 070-555 14 02

Marie von Zeipel, senior pressekreterare WWF, 070-629 10 77

Prenumerera

Media

Media

Dokument & länkar