Tyskland bäst och Sverige i mitten: Östersjöländerna har svårt att tackla problemen i havsmiljön
Tyskland bäst och Sverige i mitten: Östersjöländerna har svårt att tackla problemen i havsmiljön
Mycket återstår innan länderna kan tackla Östersjöns hotade havsmiljö på ett effektivt sätt, visar en ny rapport från WWF. Tyskland får bäst betyg, följt av en grupp länder bestående Danmark, Finland, Polen och Sverige. I bottenligan återfinns Ryssland, Estland, Lettland och Litauen, enligt den granskning som idag presenterades på Östersjöfestivalens miljöseminarium. WWFs pris för bästa ledarskap – "Baltic Sea Leadership Award" – tilldelas den finske utrikesministern Alexander Stubb.
Östersjön står inför stora och komplexa problem i form av övergödning, pressade fiskbestånd och växande konkurrens om Östersjöns resurser. Problemen inte kan lösas av ett enskilt land eller sektor – samordningen lyser fortfarande med sin frånvaro och hanteringen är ofta ett lappverk.
– För att komma tillrätta med Östersjöns komplexa problem måste länderna och regeringarna arbeta effektivt över sektors- och nationsgränser och mellan myndigheter med olika mandat. Sveriges regering, med statsminister Reinfeldt i spetsen, har nu ett unikt tillfälle att föra in Östersjöarbetet på rätt kurs genom att säkra att en stark EU-strategi för Östersjön antas under Sveriges EU-ordförandeskap, säger Lasse Gustavsson, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.
WWFs Östersjöbarometer – "2009 Baltic Sea Scorecard" – granskar vilka åtgärder de nio Östersjöländernas tagit för att skapa en sammanhållen havsförvaltning som utgår från vad Östersjöns ekosystem klarar av. Rapporten granskar länderna utifrån 15 kriterier – allt från hur väl arbetet samordnas mellan myndigheter med olika mandat till hur länderna planerar skyddet och nyttjandet av sina havsområden.
Östersjöländernas sätt att angripa problemen varierar kraftigt och är splittrat. Bäst är Tyskland, som får betyget B, främst för att de ligger långt före när det gäller praktisk planering av hur havsområdet ska skyddas och nyttjas. Planerna pekar bland annat ut lämpliga områden för vindkraft, sjöfartsrutter och kabeldragningar, men integreringen med naturvård och fiske lämnar fortfarande mycket mer att önska. På andra plats ligger en grupp länder – Danmark, Finland, Polen och Sverige – som får betyget C, eftersom alla har tagit steg i riktning mot en mer sammanhållen havsförvaltning till exempel genom pilotprojekt (Gdanskbukten), nya lagar eller konkreta löften om förändring. Sverige har en lång tradition av fysisk planering på land. Till havs har däremot inte mycket skett och det saknas en ansvarig nationell myndighet för sammanhållen planering och förvaltning av havet. Estland, Lettland, Litauen och Ryssland får alla bottenbetyget D eftersom det saknas tydliga åtgärder eller initiativ i riktning mot en mer samlad havsförvaltning.
– En del av problemet bottnar i mentaliteten att "havet ska vara fritt för alla". Ur ett ekosystemperspektiv är det ohållbart att förvaltningen av ett så litet hav som Östersjön hanteras sektorsvis eller som en samling nationella områden. Östersjön bör i de flesta fall betraktas som ett enda ekosystem och förvaltas som en helhet, säger Åsa Andersson, chef för WWFs Östersjöprogram.
Integrerad havsförvaltning innebär att alla intressenter ska "sitta ner vid samma bord" och komma överens om hur man ska samordna utnyttjandet av Östersjön på ett hållbart sätt.
– Det som gäller på land borde också gälla havet. Om vi ska lyckas rädda vårt gemensamma hav behöver vi ledare som kan se förbi egna kortsiktiga särintressen och ta ett långsiktigt helhetsgrepp, säger Åsa Andersson.
För tredje året i rad delar WWF ut ett pris för bästa ledarskap för Östersjön – "Baltic Leadership Award". I år går priset till Finlands utrikesminister Alexander Stubb. Han belönas för att han under sin tid i EU- parlamentet varit en av initiativtagarna till och därefter envist drivit frågan om en EU-strategi för Östersjön. Om den blir kraftfull kan den få en avgörande betydelse för miljön i vårt innanhav.
För frågor, kontakta: Lasse Gustavsson, generalsekreterare WWF, 08-624 74 02, 070-105 30 55 Åsa Andersson, marinbiolog och Östersjöchef WWF, 08-624 74 17, 070-669 92 90 Marie von Zeipel, pressekreterare, 08-624 74 03, 070-629 10 77, marie.vonzeipel@wwf.se
Rapporten och pressbilder bifogas här och kan även laddas ner på www.wwf.se
För filmmaterial (algblomning och döda bottnar), kontakta: John Swensson, pressassistent, WWF, 0733-93 06 87.
Fakta: "2009 Baltic Sea Scorecard" För tredje året i rad har WWF, i samarbete med sina partnerorganisationer i Östersjöregionen, gjort en jämförande granskning – "2009 Baltic Sea Scorecard" – av de nio Östersjöländernas havsmiljöarbete och hur pass väl de lyckats med arbetet att skydda och förvalta Östersjöns känsliga ekosystem. I 2007 års Scorecard granskades i huvudsak ländernas ansträngningar för att ratificera och implementera gällande internationella överenskommelser och konventioner. 2008 granskades om länderna verkligen genomfört de nödvändiga konkreta miljöåtgärder som krävs för att uppnå en god ekologisk status. I 2009 års Östersjöbarometer granskas vilka åtgärder som länderna vidtagit för att skapa en sammanhållen havsförvaltning.
Fakta: EUs Östersjöstrategi I december 2007 uppmanade EUs stats- och regeringschefer EU-kommissionen att utarbeta en EU-strategi för Östersjöregionen. Kommissionen presenterade sitt förslag i juni 2009, tillsammans med en handlingsplan. Målen är att förbättra Östersjöns miljö (bland annat övergödning, föroreningar och överfiske), öka välståndet, göra regionen mer tillgänglig och attraktiv samt öka tryggheten och säkerheten. Ambitionen är att bygga vidare på det interregionala samarbete som redan pågår och initiera konkreta projekt. Om arbetet med EUs strategi för Östersjön blir framgångsrikt kan det att utgöra ett exempel för andra regioner i EU för att hantera specifika problem och utmaningar.
Världsnaturfonden WWF
Ulriksdals Slott 170 81 Solna SWEDEN
Tel: + 46 8 624 74 00 Direkt: + 46 70 629 10 77 Fax: + 46 8 85 13 29 marie.vonzeipel@wwf.s e www.wwf.se
