Behandling av järnbrist efter akut hjärtsvikt minskar vårdbehov

Resultat från studien AFFIRM-AHF visar att behandling med Ferinject (järnkarboxymaltos) signifikant minskar risken för återinläggningar på sjukhus hos patienter med järnbrist efter akut hjärtsvikt. Resultaten ger stöd för användning av järnkarboxymaltos hos dessa patienter när de har en ejektionsfraktion i vänster kammare (ett mått på hjärtats pumpfunktion) på ≤ 50 procent.¹

Resultaten publicerades den 13 november i den vetenskapliga tidskiften The Lancet¹ och presenterades samtidigt på den amerikanska hjärtföreningens (American Heart Association, AHA) årliga kongress.

- Den här studien är den första i sitt slag och visar på fördelarna med järnbehandling genom en tydlig minskning i antalet återinläggningar. Järnbrist är vanligt hos den här stora gruppen patienter och med järninjektioner kan vi minska vårdbehovet för dem, säger Marcus Ohlsson, överläkare vid internmedicinska kliniken på Skånes universitetssjukhus och nordisk prövare i studien.

Studien visade på ett signifikant färre antal sjukhusinläggningar på grund av hjärtsvikt bland patienter som behandlades med intravenöst järnkarboxymaltos jämfört med placebo. Efter 52 veckor var det 26 procent mindre sannolikt att patienter som fått järntillskott i form av en eller två injektioner med järnkarboxymaltos behövde sjukhusvård för hjärtsvikt, jämfört med dem som fått placebo [antal 217 vs 294, RR 0,74; 95% KI 0,58-0,94; p = 0,013].

Signifikans nåddes även för andra sekundära effektmått som visar på fördelar med intravenös järnkarboxymaltos-behandling, bland annat gällande tiden för första hjärtsviktsrelaterade sjukhusvistelse eller kardiovaskulär död (p = 0,030) och förlorade dagar på grund av hjärtsviktsrelaterade sjukhusvistelser och kardiovaskulär död (p = 0,035).

Studien uppnådde inte statistisk signifikans i det primära och sammanlagda effektmåttet att minska risken för återinläggning på sjukhus och kardiovaskulär död. Behandling med intravenöst järnkarboxymaltos tolererades väl utan oväntade biverkningar. Ingen ökning av dödligheten kunde iakttas och antalet dödsfall på grund av kardiovaskulära orsaker var liknande mellan grupperna [antal 77 vs 78, RR 0,96; 95% KI 0,70-1,32, p = 0,81].

Upp till 80 procent av alla patienter som vårdas för akut hjärtsvikt har även järnbrist vilket har en negativ inverkan på deras hälsa. Upp till 30 procent av alla patienter med akut hjärtsvikt läggs in igen på sjukhus inom 90 dagar och/eller avlider inom ett år.²

Om AFFIRM-AHF

AFFIRM-AHF är en randomiserad och dubbelblind placebokontrollerad studie med 1 108 patienter i 15 länder. Den är utformad för att utvärdera effekten av intravenöst järnkarboxymaltos jämfört med placebo när det kommer till återinläggningar på sjukhus och kardiovaskulär död 52 veckor efter randomisering hos patienter med järnbrist efter akut hjärtsvikt. AFFIRM-AHF är den första av tre pågående kliniska studier som undersöker överlevnad och sjukdomstillstånd hos dessa patienter. De andra två studierna heter FAIR-HF2 och HEART-FID.

Om Vifor Pharma Group

Vifor Pharma Group är ett globalt läkemedelsföretag som syftar till att bli världsledande inom järnbrist, nefrologi och hjärt- och njurterapier. Vifor Pharma Group strävar efter att hjälpa patienter runt om i världen med allvarliga och kroniska sjukdomar att leva bättre och hälsosammare. Vifor Pharma Group har en ledande position inom alla sina kärnverksamheter och består av följande företag: Vifor Pharma och Vifor Fresenius Medical Care Renal Pharma (ett gemensamt företag med Fresenius Medical Care). Vifor Pharma Group har sitt huvudkontor i Schweiz. Vifor Pharma Nordiska har ca 40 anställda i Norden med kontor i Solna, Sverige.

Presskontakt

Marco Windisch, General Manager, Vifor Pharma Nordiska AB  

Telefon +46 85 58 066 00 / Mobil +46 73 334 71 86

Mail: Marco.Windisch@viforpharma.com

Referenser

1. Ponikowski P, Kirwan B-A, Anker S D, et al. Ferric carboxymaltose for iron deficiency at discharge after acute heart failure: a multicentre, double-blind, randomised, controlled trial. The Lancet. Publicerad online 13 november 2020. DOI: https://doi.org/10.1016/S0140-6736(20)32339-4

2. Arrigo, M., Jessup, M., Mullens, W. et al. Acute heart failure. Nat Rev Dis Primers 6, article number 16 (2020). DOI: https://doi.org/10.1038/s41572-020-0151-7