Resultatet från Vinga-projektet visar

Report this content

Stora miljövinster med nya flygmetoder

Miljöprojektet Vinga vid Göteborg Landvetter Airport är avslutat. Ett års projekt, 178 kurvade inflygningar, kortade inflygningsbanor och mindre bullerstörningar beskriver projektet i korthet. Slutsatsen är att bland de flygmetoder som finns idag är den som använts i Vinga-projektet en av de mest effektiva för att minska utsläppen från flyget. 

Projektet har genomförts som ett samarbete mellan flera olika branschaktörer – LFV, Göteborg Landvetter Airport, Airbus, Quovadis och Novair. Alla har med sin specifika kunskap bidragit till att minska flygets miljöpåverkan genom hela flygprocessen från start till landning.

− Vi har bestämt oss för att aktivt arbeta med att minska flygets miljöpåverkan och bli duktiga på det. Därför utmanar vi oss själva hela tiden för att göra det bästa möjliga med den teknik som finns idag. Vinga är ett lysande exempel på det. Och det fina med det projektet är just hur tydliga synergieffekterna blir när flera branschaktörer samarbetar, säger Henrik Ekstrand, pilot och projektansvarig för Vinga på Novair.

Inom projektet har 178 kurvade inflygningar genomförts under perioden maj-september 2011 till Göteborg Landvetter Airport, och projektets rapport kan summeras enligt följande:

  • Snittbesparing på 283 kg CO2 per inflygning: En inflygning till den mest använda banan sparar i snitt 90 kg bränsle jämfört med traditionella inflygningar, vilket motsvarar 283 kg CO2. Detta har varit möjligt genom att flygmaskinerna har fått flyga direkt mot Göteborgsområdet och tillåtits att göra gröna kurvade inflygningar ostört.
  • 307 mils kortare flygväg: Den kurvade inflygningen innebär en 2,2 mil kortare flygväg (på den vanligaste kurvan) jämfört med den traditionella inflygningen, vilket motsvarar totalt 307 mil kortare flygväg i hela projektet (Stockholm-Paris tur och retur).
  • Färre överflygningar för flygplatsens grannar: Genom att lägga de kurvade inflygningsbanorna över områden där väldigt få bor minskas antalet överflygningar för många av flygplatsens grannar.
  • Miljöoptimerade starter visar på en potential av 175 kg sparat CO2 per avgång: Projektet involverade Chalmers för att utreda om det fanns vinster i att slopa fartbegränsningarna som finns för vissa utflygningsvägar. Resultatet visade att man kan uppnå rikliga bränslebesparingar på 55 kg per avgång, motsvarande 175 kg CO2. Och man registrerade inte något ökat buller över normgivande nivåer trots slopade fartbegränsningar.

Resultaten från Vinga-projektet bör ses i perspektivet att den teknik som använts är implementerbar på fler flygplatser runt om i världen.

Projektet är slut, vad händer nu?

− Vi hoppas att inflygningar av den här typen blir tillgängliga i stor utsträckning. Då skulle de totala besparingarna bli enorma, säger Niclas Wiklander, projektledare för Vinga vid Luftfartsverket.

Faktabakgrund

Vinga är ett EU-projekt

För att effektivisera flyget har Europeiska Kommissionen startat ett moderniseringsprogram av det Europeiska luftrummet, SESAR. Förkortningen står för Single European Sky ATM Research (där ATM står för Air Traffic Management). SESARs mål är att det europeiska luftrummet ska vara gemensamt över samtliga länder. Då skulle det bli enklare att låta flygplan flyga rakare mot sina destinationer och alltså tillbringa kortare tid i luften och spara betydande mängder bränsle och kraftigt reducera utsläppen av koldioxid.

Vinga är ett av många projekt inom ramen för SESAR. Det samordnas av LFV vid Göteborg Landvetter Airport i samarbete med flygbolaget Novair och Quovadis, ett företag som utvecklar navigationsteknik, främst utrustningen ombord på flygplanen. Quovadis ägs av flygplanstillverkaren Airbus som också deltar i Vinga. Det gör även Swedavia, den statsägda svenska koncern som äger, driver och utvecklar elva flygplatser i Sverige.

För mer information, vänligen kontakta:

LFVs presstjänst, 011-19 20 40

Kajsa Moström, informationschef för Novair och Apollo, 070-672 32 00

Henrik Ekstrand, pilot på Novair och industridoktorand på Chalmers, henrik.ekstrand@novair.se

Taggar:

Dokument & länkar