Europas ekonomiska kris har sporrat regeringar till att ta tag i den svarta ekonomin - Svenskarna frekventa kortanvändande minskar svartjobben

• Europas svarta ekonomi är värd 2.1 biljoner euro, vilket motsvarar 18,5 procent av Europas ekonomiska verksamhet. Den svarta ekonomin är ett kontantbaserade fenomen i hela Europa, som drivs på av svartarbete och underrapportering av försäljning.

• I Sverige är omfattningen av den svarta ekonomin mindre, i jämförelse med europeiska genomsnittet, till följd av att svenskarnas flitiga kortanvändande och Sveriges höga andel e-handlare.

• I en ny rapport från Visa Europe uppskattas att den svarta ekonomin skulle kunna minska med tio procent (200 miljarder euro) genom ökad användning av elektroniska betalningar.

Stockholm, 7 maj 2013 – Europas ekonomiska kris har varit en stark drivkraft för många europeiska regeringar att vidta åtgärder mot den svarta ekonomin när länderna konsoliderar sina budgeter och arbetar för att främja återhämtning, enligt en rapport som publiceras idag av Visa Europe. Under 2013 väntas Europas svarta ekonomi uppgå till 2.1 biljoner euro, eller motsvarande 18,5 procent av Europas ekonomiska verksamhet. Även om detta är den lägsta siffran på tio år för den svarta ekonomin, visar rapporten att det fortfarande är ett kontantbaserade fenomen i Europa som främst drivs av svartarbete och underrapportering. Den svarta ekonomin omfattar legal verksamhet som utförs utanför räckhåll för statliga myndigheter.

The Shadow Economy in Europe, 2013 – Using electronic payment systems to combat the shadow economy analyserar omfattningen av den svarta ekonomin i Europa som sträcker sig från 8 till 10 procent av BNP i Schweiz, Österrike, Nederländerna och Storbritannien, till nästan 30 procent av BNP i Bulgarien, Kroatien, Litauen och Estland. I Sverige uppgår den till 14 procent av BNP. Tidigare rapporter har visat ett starkt samband mellan den svarta ekonomin och konjunkturen, detta är även ett återkommande tema i 2013 års rapport. Rapporten lyfter i synnerhet fram regeringarnas insatser i hela Europa för att hitta nya smarta sätt att hantera sina budgetunderskott genom att angripa den svarta ekonomin, snarare än att endast ta till skattehöjningar eller nedskärningar i allmännyttan.

Internationella erfarenheter tyder på att det finns ett tydligt samband mellan storleken på den svarta ekonomin och antalet elektroniska betalningar som sker. Till exempel i länder där elektroniska betalningar används ofta, som Storbritannien och Sverige, är storleken på den svarta ekonomin betydligt mindre än i ett land som Bulgarien där elektroniska betalningar inte är lika vanligt. Sektorer som särskilt förknippas med den svarta ekonomin är: bygg- och tillverkningsbranschen, detaljhandeln, turism och transport. Med detaljhandel som exempel, visar rapporten att onlineshopping skapar transparens och hindrar den svarta ekonomin eftersom det begränsar möjligheten till att underrapportera försäljning.

Steve Perry, Commercial Director, Visa Europe, säger: "Tider av ekonomisk tillbakagång, stigande arbetslöshet, lägre disponibel inkomst och oro om framtiden tenderar att locka fler personer till den svarta ekonomin.  Det finns en gemensam enighet och förståelse om att kontanter underblåser den svarta ekonomin, där den ekonomiska krisen har fått europeiska regeringar att vidta åtgärder. Vi förväntar oss ökande initiativ, fokuserade på kontanter, under de kommande åren. Att regeringar gör samordnade insatser för att minska de snedvridande effekterna av den svarta ekonomin i hela Europa genom att koncentrera insatserna kring att främja elektroniska betalningar."

Liksom andra västeuropeiska länder, är Sveriges svarta ekonomi mindre omfattande än det europeiska genomsnittet. Den svenska svarta ekonomin i förhållande till BNP uppgår till 14 procent, vilket motsvarar 59 miljarder euro. Det finns ett tydligt samband mellan storleken på den svarta ekonomin och användningen av elektroniska betalningslöningar - Sverige är ett utmärkt exempel på detta där andelen platser som accepterar kort är över medel. En på varje 3,5 kronor spenderade i Sverige spenderas med ett Visakort, vilket nästan dubbelt så mycket som det europeiska genomsnittet. Kombinationen av den obligatoriska användningen av certifierat kassaregister i små butiker och att man måste använda kassaregister som är kopplade till en enhet som motarbetar manipulering, har minskat den svarta ekonomin i Sverige.

Tillväxten av e-handel är en annan viktig och inflytelserik faktor, som är en viktig del i att skapa den öppenhet som krävs för att förhindra uppkomsten av en svart ekonomi. Sverige har Europas högsta andel av onlineshoppare: 75 procent av den totala befolkningen.

Svartarbete står för två tredjedelar av den svarta ekonomin i Europa medan resterande tredjedel är ett resultat av underrapportering av försäljning. Rapporten visar att en noggrann och målinriktad ansats till dessa två områden genom en rad åtgärder hjälper till att driva på förändring, och elektroniska betalningar pekats ut som särskilt effektivt i kampen mot den svarta ekonomin. Till exempel, etablerade Rumänien ett nationellt system för POS (Point of Sale) och skattebetalningar på internet via bankkort, vilket under de senaste åren har ökat skatteinbetalningar genom kort med 34 procent.

Där åtgärder, för att tackla den svarta ekonomin, har inneburit införande eller ökad användning av elektroniska betalningar, har en betydande förändring i den svarta ekonomin kunnat ses. Faktum är att rapporten förutspår att en målinriktad användning av elektroniska betalningar skulle kunna bidra till att minska den svarta ekonomin i Europa med en tiondel (över € 200 miljarder). Särskilt om det finns ett ökat fokus på underrapportering av försäljning, vilket tidigare har bagatelliserats av de flesta regeringsinsatser.

The Shadow Economy in Europe, 2013 – Using electronic payment systems to combat the shadow economy är den senaste utgåvan i en serie av rapporter med samma namn som tidigare har publicerats under 2008, 2010 och 2011.

För fullständiga rapporten, se bifogad fil eller ladda ned den på: www.visaeurope.com/en/about_us/industry_insights.aspx

Presskontakt Sverige
Cecilia Anneling, JKL
Tel: 08-696 12 00
Cecilia.anneling@jklgroup.com

Christina Lind
Sverigechef, Visa Europe
lindc@visa.com

Twitter: @VisaEuropeNews

Hashtag: #ShadowEconomy

Website: www.visa.se

Om Visa Europe
Visa Europe ägs och drivs av andelsbanker och andra betaltjänstleverantörer från 36 länder i Europa. Dess medlemmar är ansvariga för att utfärda kort, registrerar dig detaljister och besluta kortinnehavare och handlare avgifter.

Visa Europe ligger i framkant när det gäller tekniken, de skapar tjänster och infrastruktur som möjliggör för miljontals europeiska konsumenter, företag och regeringar att göra elektroniska betalningar. Överskott återinvesteras i verksamheten och användas för att förbättra kapital och reserver. Under de senaste sex åren, har Visa Europe investerat över 1 miljard euro i ny teknik och infrastruktur.

Visa Europe är en medlemsorganisation som sedan bolagsbildningen i juli 2004 ägs och styrs gemensamt av europeiska medlemsbanker. I oktober 2007 frikopplades Visa Europe från det nya globala Visa Inc. och blev ett fristående bolag med en exklusiv och evig licens i Europa. Som ett dedikerat europeiskt betalningssystem kan Visa Europe snabbt anpassa sig efter behoven hos de europeiska bankerna och deras kunder, kortinnehavarna och handlarna. Dessutom kan organisationen leva upp till Europeiska Kommissionens mål om att skapa en enhetlig inre marknad för betalningar inom Europa. För mer information, se: www.visaeurope.com

Taggar: