VD-brev 3, 2016: Waystream förklarar vägen till snabbt internet - från idé till hål i väggen

Den senaste tiden har antalet fiberbredbandsprojekt ökat, vilket vi också berättade om tidigare i veckan i ett kort pressmeddelande. Det råder alltså full fart hos våra kunder såväl som hos övriga aktörer. Att det varit lite lugnare på utbyggnadsfronten ett tag, och att vi nu ser en markant ökning i antalet initiativ, har dock en naturlig förklaring. I vårt avlånga land sätter nämligen kyla och tjäle ett effektivt stopp för många projekt under vinterhalvåret.

Som ni förstår så är utbyggnaden av fiberbredband inte en helt enkel sak som görs i en handvändning. Processen, från idé till installerat bredband hos konsumenten eller företaget, består av många komponenter och faser och genom att beskriva denna process hoppas jag att ni får lite mer insyn i hur vår bransch fungerar och därmed bättre förståelse för vår affär.

Grundidén är enkel: länder, städer, privatpersoner, företag och alla tekniska apparater behöver snabb, säker och tillförlitlig kommunikation via internet. Detta för att ett land som exempelvis Sverige, våra företag och slutligen invånarna ska ha bästa möjliga konkurrenskraft gentemot resten av världen. Utöver konkurrenskraften erbjuder snabbt bredband dessutom helt nya möjligheter att konsumera digitala media, såsom strömmad film, TV och musik.

Men, för att detta skall komma på plats måste ett fibernätverk byggas. Detta sker på flera olika nivåer. Först måste man bygga ett så kallat stamnät. Stamnätet är det nät som knyter samman alla städer och kommuner i ett land med ett fåtal centrala kopplingspunkter mot internet. Detta är vi i Sverige klara med sedan många år tillbaka, liksom i stora delar av Europa.

Därefter bygger man ett fördelningsnät i städer, kommuner och byar för att komma inom räckhåll för hushåll och företag. I Sverige har vi idag drygt två miljoner kunder/hushåll nåbara via fördelningsnät, varav cirka hälften redan är uppkopplade via accessnät. Slutligen bygger man ett anslutningsnät (eller accessnät) som utgör den sista biten till hushållen och företagen. I Sverige har vi med europeiska mått mätt hunnit långt och ligger bland de första. I mitten av mars publicerade PTS ny statistik för 2015 och den visar att 68,65 procent av de svenska hushållen har tillgång till minst 100 Mbit/s och 88,36 procent har tillgång till minst 30 Mbit/s. Bland de svenska arbetsställen är motsvarande siffror 67,15 procent för 100 Mbit/s och 57,99 procent för 30 Mbit/s.

Stamnätet byggs av ett fåtal aktörer, såsom t.ex. Telia och Teracom, och här är det sällan som konsumenterna hör speciellt mycket om detta. Däremot hör konsumenterna mer när det är dags att bygga fördelningsnät och anslutningsnät.

Fördelningsnäten handlas ofta upp av kommuner och placeras exempelvis tillsammans med el- eller vattenledningar som en förberedelse för att senare kunna bygga anslutningsnät. När fördelningsnätet är på plats, det vill säga fiber finns i gatan utanför ett hushåll eller företag, så räknas det som att ett hushåll eller företag är inom räckhåll för anslutning. Därefter, eller parallellt, startar operatörer och tjänsteleverantörer sin marknadsföring för att få företag och konsumenter att ansluta sig. I vissa områden får man en inbjudan medan det ibland kan finnas flera erbjudanden att ta ställning till. För att få ekonomi i utbyggnaden av anslutningsnätet krävs det ofta att mellan 30 och 50 procent av företagen eller hushållen i ett område med ett fördelningsnät sluter avtal för att en utbyggnad ska ske.

När man väl den anslutningsgrad som krävs kan det gå relativt snabbt att installera fiber. Först ska det grävas och installeras fiberutrustning i området. Nästa våg är att installera den aktiva utrustningen, det vill säga nätverkets noder som konsument och företag aldrig ser, och aktiva enheter på plats i hushåll och företag.

Det är lätt att förstå att det är en lång och kostsam process. Från idé, via upphandlingar, tillståndsprocesser, grävning, fiberdragning, installation av aktiv utrustning till att tjänsten slutligen kan nyttjas kan det ta alltifrån många månader till år.

Men var kommer då Waystream in i hela den här långa kedjan? Våra produkter återfinns mestadels inom fördelningsnätet och accessnätet, och just nu pågår ett flertal projekt i Sverige där fördelningsnät och accessnät projekteras och byggs. Aktivitetsnivån är hög, både bland Waystreams existerande kunder och eventuellt blivande kunder. Med tanke på processens längd, som vi berättat om ovan, så bådar det gott för framtida affärer då våra produkter och lösningar kommer in i slutändan av projekten.

Med vänliga hälsningar,
Johnny Hedlund, VD

För mer information, vänligen kontakta:
Johnny Hedlund, VD Waystream
Mobil: 46 (0) 734 – 38 23 29
Email: johnny.hedlund@waystream.com

Om Waystream
Waystream är ett svenskt teknikbolag som utvecklar och säljer digital infrastruktur, såsom switchar och routrar, som används för att bygga fiber till hemmet och företag. Fram till dags dato har vi levererat cirka 1,5 miljoner kundportar, främst i Norden, till en rad olika bredbandsleverantörer. Läs mer på www.waystream.com .

Bolagets aktie är listad på NASDAQ OMX First North under namnet WAYS. Waystreams Certified Adviser är Avanza Bank.

Taggar: