Ett sekel senare; återinvigning av Hallands Konstmuseum
Våren 2017 vann White arkitekter tävlingen om förnyelsen av Hallands Konstmuseum från 1930-talet. Ytan har nästan fördubblats genom nybyggnation samtidigt som den ursprungliga tegelbyggnaden totalrenoverats. I sin nya form blir muséet en självklar och tillgänglig besöks- och mötesplats för konst och kultur. Den 26 oktober slås portarna återigen upp för allmänheten.
Trädgården - ett samarbete mellan landskapsarkitekter, ljusdesigners och konstnären Maria Stigsdotter Drott - öppnar upp muséet mot Nissan och blir en naturlig förlängning av Norre Katts park. Här välkomnas besökaren från åpromenaden via ett generöst entréstråk att besöka muséet.
- Tillgänglighet har varit ledordet för hela projektet. Genom entrébyggnaden och trädgården öppnar vi upp muséet mot omgivningen, vilket gör det till en naturlig mötesplats vid åpromenaden, säger Karin Höök på White.
Den nya entrédelen, med fasad av träskivor i en varm rödbrun ton som är en referens till det befintliga teglet, kopplar samman muséets nya och gamla delar och bjuder in besökarna. Här finns den nya receptionen och hörsalen med det intilliggande kaféet med uteservering och utsikt över vattnet. Entréhallen kan även fungera oberoende av andra delar av museet; här kan aktiviteter hållas medan utställningsytorna är stängda.
Den ursprungliga tegelbyggnaden har genomgått en renovering och fått tillskott av bland annat en konstateljé för barn, vuxna och besökande konstnärer.
Den nya, kubiska betongbyggnaden ger Hallands Konstmuseum utrymme för fler tillfälliga utställningar och evenemang. Den slutna konstruktionen uppfyller dagens höga krav på klimat och säkerhet, vilket innebär helt nya möjligheter för muséet. Invigningsutställningen i de nya salarna visar Olle Bærtling, både muséets egna verk och inlånade.
- Med tre nya utställningssalar och ett stort konstmagasin kan vi nu samla all vår konst på en och samma plats, samtidigt som vi kan låna in och visa upp konst på ett sätt och med en bredd som tidigare inte varit möjligt, säger Magnus Jensner, museichef.
Mönstringen i betongfasaden knyter an till den ursprungliga byggnaden genom att ta inspiration av fasadens tydliga horisontella och vertikala element. Under dagen ger reliefen upphov till ett skiftande skuggspel på betongen. Fasaden kommer också användas för projiceringar av ljuskonstverk under kvällstid.
- Vi har arbetat med mönster i betongen för att få ner skalan och samtidigt skapa en dynamisk fasad, säger Lotta Sundell på White arkitekter.
Projektet har präglats av samarbeten med muséet, entreprenören, övriga konsulter och konstnärer. Från White har hus-, landskap- och inredningsarkitekter, dagsljusspecialister och ljusdesigners deltagit.
- Genom att sammanföra så många olika perspektiv och kompetenser har vi kunnat tillföra unika kvaliteter till muséet. Arkitektur handlar om att skapa platser där människor trivs och vill vara, säger Jimmie Ahlgren på White arkitekter.
Taggar:
