Svenskarna splittrade om förtätning – men tydliga om vad som krävs för att det ska fungera
I över hälften[1] av Sveriges kommuner råder bostadsbrist, vilket gör förtätning till en central del av stadsutvecklingen – där nya bostäder, arbetsplatser och funktioner integreras i befintliga områden. En Novus-undersökning från White Arkitekter visar att svenskarnas syn på förtätning är tudelad: 47 procent är positiva, medan 43 procent är negativa.
Rapporten Den levande staden bygger på en statistiskt säkerställd Novus-undersökning om svenska folkets åsikter och preferenser i den byggda miljön. Resultaten visar att upplevelsen av förtätning i hög grad beror på hur utvecklingen genomförs och om sociala och ekologiska värden integreras från början. Bland de faktorer som uppskattas mest finns bättre kollektivtrafik (29 procent) och ett större utbud av service och funktioner i närområdet.
Samtidigt beskriver många sådant som riskerar att påverka livskvaliteten negativt i en tätare stad. Oron för förlorad grönska är störst (59 procent), följt av ökad trafik, ofta kopplad till buller och luftföroreningar, samt att tätare och högre bebyggelse kan minska tillgången till dagsljus.
– När städer förtätas är det avgörande att vi inte förlorar de kvaliteter som gör dem mänskliga. Trygga promenadvägar, plats för barn och unga, grönska och sociala möten måste prioriteras lika högt som bostadskvadrat – och ses som en del av stadens ekologiska och sociala tålighet över tid. Alla ska inte bara få plats – de ska trivas och känna sig hemma, säger Viktoria Walldin, socialantropolog på White Arkitekter.
Topplista – positiva effekter av förtätning:
- Bättre kollektivtrafik – 29 %
- Ökat utbud av kommersiell service – 29 %
- Ökat utbud av samhällsservice – 26 %
- Upprustade och nya offentliga platser – 19 %
- Ökad attraktivitet och värdeökning – 18 %
Topplista – negativa effekter av förtätning:
- Färre grönområden och mindre grönska – 59 %
- Ökad trafik och buller – 45 %
- Högre byggnader och minskat dagsljus – 22 %
- Förändrad social struktur – 14 %
- Förlust av kulturmiljö – 13 %
Bilaga
Om undersökningen
Undersökning har genomförts av Novus på uppdrag av White Arkitekter mellan den 2–12 mars 2025. Den är statistiskt säkerställd och har 1030 respondenter mellan 18–79 år ur Novus Sverigepanel.
Vilken är din allmänna inställning till att städer/platser förtätas (att det byggs nytt bland befintlig bebyggelse)?
| Mycket positiv | 5% |
| Ganska positiv | 42% |
| Ganska negativ | 31% |
| Mycket negativ | 12% |
| Vet ej | 10% |
| Andel positiva | 47% |
| Andel negativa | 43% |
Vad, om något, skulle få dig att uppskatta att/om ditt närområde förtätas (t.ex. genom fler bostäder)?
| Utökad och bättre kollektivtrafik | 29% |
| Att utbudet av kommersiell service som t.ex. butiker, mataffärer och kontor ökar | 29% |
| Att utbudet av samhällsservice som t.ex. skolor, vård, bibliotek och idrottsplatser ökar | 26% |
| Att det anläggs nya offentliga platser/att befintliga offentliga platser rustas upp och förbättras | 19% |
| Att området blir attraktivare och att värdet på min egen bostad ökar | 18% |
| Att gång- och cykelbanor får ta plats istället för bilvägar | 17% |
| Att området upplevs tryggare med fler människor i rörelse | 14% |
| Att området blir livligare med fler människor i rörelse | 9% |
| Att fler får möjlighet att bo i området | 6% |
| Annat, nämligen: | 2% |
| Inget skulle få mig att uppskatta att mitt närområde förtätas | 28% |
| Vet ej | 4% |
Vad, om något, ser du för nackdelar om/med att ditt närområde förtätas (t.ex. genom fler bostäder)?
| Färre grönområden (och mindre grönska) för umgänge, aktiviteter och biologisk mångfald | 59% |
| Ökad trafik (och därmed ökat buller/luftföroreningar och sämre trafiksäkerhet) | 45% |
| Förtätning innebär ofta högre byggnader vilket påverkar tillgången till dagsljus | 22% |
| Förändrad socioekonomisk sammansättning/förändringar i områdets sociala struktur | 14% |
| Förändring eller förlust av kulturmiljö | 13% |
| Ökat tryck på samhällsservicen, t.ex. skola, vård, sporthallar | 12% |
| Färre offentliga ytor | 12% |
| Svårare att hitta parkering | 12% |
| Förändrad social struktur, t.ex. nya boendeformer möjliggör för människor med olika socioekonomiska bakgrunder att bosätta sig i området | 12% |
| Att min bostad tappar i värde när området förändras | 11% |
| Ökat tryck på kollektivtrafiken | 8% |
| Förändrad stadsbild | 7% |
| Att bostäderna i området ökar i värde och därmed stänger ute människor med olika socioekonomiska bakgrunder | 5% |
| Annat, nämligen: | 4% |
| Ser inga nackdelar med att mitt närområde förtätas | 5% |
| Vet ej | 4% |
[1] Ekonomifakta, 2025
För mer information:
Louise Lundberg, Head of Public Relations, White Arkitekter
+46 73 722 51 69
louise.lundberg@white.se
White Arkitekter är ett av Skandinaviens ledande arkitektkontor. Vi arbetar med hållbar arkitektur, design och stadsutveckling i en internationell kontext för nuvarande och kommande generationer. Vår mission är att, med arkitekturens kraft, driva omställningen till ett hållbart liv. Vår vision är att 2030 ska alla våra projekt vara formstarka, regenerativa och klimatneutrala. Vi är ett medarbetarägt arkitekturkollektiv som utgörs av cirka 500 medarbetare med närvaro i Sverige, Norge, Storbritannien, Tyskland, Kanada och Östafrika.
