YIT:S DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - SEPTEMBER 2005: DEN STARKA RESULTATÖKNINGEN FORTSÄTTER
BÖRSMEDDELANDE 2005-11-04 kl. 8.00
YIT:S DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - SEPTEMBER 2005: DEN STARKA RESULTATÖKNINGEN FORTSÄTTER
Resultatet före skatt steg med 39 procent
Samtliga segment förbättrade sin rörelsevinst och lönsamhet.
Rörelsevinsten steg med 32 procent till 162,0 milj. euro (1-9/2004: 122,8 Me) från föregående år. Rörelsevinstprocenten blev 7,5 procent (6,0 %). Resultatet före skatt förbättrades med 39 procent och var 153,6 milj. euro (110,3 Me). Avkastningen på sysselsatt kapital för de tolv månaderna fram till den granskade periodens utgång var 23,7 procent.
Resultatet per aktie förbättrades med 45 procent
Resultatet per aktie var 1,83 euro (1,26 e), en ökning med 45 procent jämfört med föregående år. Det egna kapitalet per aktie var 8,28 euro (6,85 e). Soliditeten var 34,6 procent (30,2 %).
Skuldsättningsgraden var 52,3 procent (87,5 %). Nettoskulderna var 271,8 milj. euro (370,1 Me).
Omsättningen ökade med 5 procent
YIT-koncernens omsättning i januari-september steg jämfört med föregående år med 5 procent och uppgick till 2 163,8 milj. euro (2 058,0 Me). Av den totala omsättningen uppstod 57 procent i Finland, 32 procent i de övriga nordiska länderna, 6 procent i de baltiska länderna och 4 procent i Ryssland. Service- och underhållsuppdragens andel av omsättningen var 38 procent (36 %) eller 815,2 milj. euro (732,9 Me).
Orderstocken 1 880 milj. euro
Koncernens icke intäktsförda orderstock vid periodens utgång var värd 10 procent mer än ett år tidigare och uppgick till 1 881,4 milj. euro (1 708,2 Me). Orderstockens bidragsbestånd är gott. En del av koncernens service- och underhållsverksamhet är av ett sådant slag att den inte hinner in i orderstocken.
Goda utsikter för alla segment
Omvärlden är fortfarande stabil för alla YIT-segment och i alla de länder där YIT bedriver verksamhet. Efterfrågan är fortfarande stark på marknaden för fastighetstekniska tjänster och byggande, medan den inom industrin och för nätverkstjänsternas del är skälig.
Det gynnsamma marknadsläget består i norra Europa. De ekonomiska forskningsinstituten estimerar att samhällsekonomin i de nordiska länder växer stadigt med 2-3 procent årligen, omkring en procentenhet snabbare än tillväxten i EU. Den goda inkomstutvecklingen och förbättrad sysselsättning stimulerar privatkonsumtionen. Räntorna i eurozonen hålls enligt tillgängliga uppgifter relativt låga under prognosperioden, vilket stöder investeringar och höjer på efterfrågan på bostäder.
Utsikter för år 2006
Vår bedömning är att resultatet före skatt även under det sista kvartalet 2005 kommer att förbättras avsevärt jämfört med föregående år. Utsikterna är gynnsamma för år 2006. Koncernens resultat kan förväntas förbättras, förutsatt att inga avsevärde förändringar sker i den ekonomiska miljön.
Utgivning den 4 november
Fredagen den 4 november kl. 10.00 (finsk tid) håller YIT ett informationsmöte för investeringsanalytiker och portföljförvaltare, och samma dag kl. 11.30 en information för medierna. Båda mötena hålls på YIT:s huvudkontor, adress Panuvägen 11, 00620 Helsingfors.
Delårsrapporterna trycks inte utan de utges i form av börsmeddelanden och visas på bolagets webbplats, www.yit.fi.
Utskrifter av delårsrapporterna kan beställas på adressen YIT Corporation Abp, Koncernkommunikation, PB 36, 00621 Helsingfors, per telefon +358 20 433 2467 eller per fax +358 20 433 3746.
YIT CORPORATION ABP
Reino Hanhinen Koncernchef
Närmare upplysningar ges av Koncernchef Reino Hanhinen, tfn +358 20 433 2454, reino.hanhinen@yit.fi Vice VD Esko Mäkelä, tfn +358 20 433 2258, esko.makela@yit.fi Hannu Leinonen, koncernchef från 1 januari 2006, tfn +358 20 433 3301, hannu.leinonen@yit.fi Sakari Toikkanen, vice VD från 1 januari 2006, tfn +358 20 433 2336, sakari.toikkanen@yit.fi Informationschef Veikko Myllyperkiö, tfn +358 20 433 2297, veikko.myllyperkio@yit.fi Chef för investerarrelationer Petra Thorén, tfn +358 20 433 2635, petra.thoren@yit.fi
BILAGOR Delårsrapport för januari - september 2005 Resultat- och balansräkning för koncernen, kalkyler av förändringarna i nettovinst och i eget kapital, inverkan av övergången till IAS 32 och IAS 39, kassaflödeskalkyl, nyckeltal, villkorliga skulder och ansvar, omsättningen, rörelsevinsten och orderstocken för de olika segmenten samt koncernens utveckling kvartalsvis.
Distribution: Helsingfors Fondbörs, centrala media, www.yit.fi
DELÅRSRAPPORT FÖR YIT CORPORATION ABP 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2005
RESULTATET FÖRE SKATT UPP MED 39 PROCENT
Alla segment förbättrade både rörelsevinst och lönsamhet.
Rörelsevinsten steg jämfört med föregående år med 32 procent till 162,0 milj. euro (122,8 Me). Rörelsevinstprocenten var 7,5 procent (6,0 %).
Rörelsevinsten per segment (miljoner euro)
1-9/2005 1-9/2004 Förändring Fastighetstekniska tjänster 35,8 20,4 75 Byggtjänster 107,2 86,0 25 Industri- och nätverkstjänster 27,9 19,8 40 Övriga poster - 8,9 -3,4 *) YIT-koncernen totalt 162,0 122,8 32
*) Förändring över 100 %
Resultatet före skatt steg med 39 procent och var 153,6 milj. euro (110,3 Me). Resultatet efter skatt var 113,4 milj. euro (77,9 Me).
Avkastningen på sysselsatt kapital för de tolv månaderna fram till den granskade periodens utgång var 23,7 procent. Avkastningen på det år 2004 investerade kapitalet var 19,2 procent.
Resultatet per aktie var 1,83 euro (1,26 e). Ökningen jämfört med föregående år var 45 procent. Det egna kapitalet per aktie var 8,28 euro (6,85 e).
Soliditeten var 34,6 procent (30,2 %). Skuldsättningsgraden var 52,3 procent (87,5 %). Nettoskulderna var 271,8 milj. euro.
OMSÄTTNINGEN UPP MED 5 PROCENT
YIT-koncernens omsättning för perioden januari-september ökade jämfört med motsvarande period föregående år med 5 procent och var 2 163,8 milj. euro (1-9/2004: 2 058,0 Me). Av omsättningen uppstod 45 procent inom Fastighetstekniska tjänster, 42 procent inom Byggtjänster och 13 procent inom segmentet Industri- och nätverkstjänster.
Omsättningen per segment (milj. euro)
1-9/2005 1-9/2004 Förändring Fastighetstekniska tjänster 994,7 962,7 3 Byggtjänster 925,3 869,8 6 Industri- och nätverkstjänster 291,3 258,1 13 Övriga poster - 47,5 -32,6 46 YIT-koncernen totalt 2 163,8 2 058,0 5
YIT:s servicekedja täcker investeringarnas hela livscykel. Syftet med livscykelstrategin är att ge förbättrad serviceförmåga, expanderande affärsverksamhet och jämnare intäktsflöde. En del av koncernens omsättning uppstår inom service och underhåll av industri, fastigheter, datakommunikationsnät och konventionell infrastruktur. Under den granskade perioden utgjorde denna verksamhets andel av hela verksamheten 815,2 milj. euro (732,9 Me), vilket motsvarar 38 procent (36 %) av den totala omsättningen.
Av omsättningen uppstod 57 procent i Finland, 32 procent i de övriga nordiska länderna, 6 procent i Baltikum och 4 procent i Ryssland.
YIT har valt en strategi som utgår från att stärka byggtjänsterna i de baltiska länderna och i Ryssland, de fastighetstekniska tjänsterna i Norden och i Baltikum samt att därtill stärka industri- och nätverkstjänsterna i alla de länder där YIT verkar.
ORDERSTOCKEN 1 880 MILJ. EURO
Koncernens marknadsställning är stark. Värdet av koncernens icke intäktsförda orderstock vid periodens utgång ökade med 10 procent jämfört med föregående år och steg till 1 881,4 milj. euro (1 708,2 Me). Orderstockens bidragsbestånd är gott. En del av koncernens service- och underhållsverksamhet är sådan att den inte hinner in i orderstocken.
Orderstocken segmentsvis (milj. euro)
9/2005 9/2004 Förändring Fastighetstekniska tjänster 575,7 564,6 2 Byggtjänster 1 193,8 940,0 27 Industri- och nätverkstjänster 158,3 203,6 -22 Övriga poster - 46,4 YIT-koncernen totalt 1 881,4 1 708,2 10
Att orderstocken för segmentet Industri- och nätverkstjänster minskade med 22 procent jämfört med referensperioden beror på servicekontraktens längd för nätverkstjänster. Just för nätverkstjänsternas del baseras orderstocken på prognoser från kundernas sida och dessa är i allmänhet beräknade fram till kalenderårets slut. Det gör att orderstockens värde minskar ju närmare årets slut vi kommer, tills de nya prognoserna för följande år kommer in. År 2004 fanns det ett flerårigt servicekontrakt jämte långvariga prognoser, och det gjorde att kontraktets löptid, som inräknas i orderstocken, var längre.
YIT HAR JUSTERAT SINA STRATEGISKA MÅLSÄTTNINGAR
YIT Corporation Abp:s styrelse justerade den 21 september 2005 koncernens ekonomiska mål. De nya ekonomiska målen motsvarar de strategiska prioriteringarna i koncernens verksamhet. Målet för omsättningstillväxten höjdes från 5-10 procent till i medeltal 10 procent per år. Målet för avkastning på sysselsatt kapital höjdes från 20 till 22 procent. Utdelningsandelen höjdes från 30-50 procent till 40-60 procent. Soliditetsmålet på 35 procent är oförändrat.
YIT fortsätter att inrikta sin strategi på lönsam tillväxt. Med tanke på ökad lönsamhet och förbättrat kassaflöde utvecklas verksamheten med betoning på att de tjänster som ligger nära slutanvändarna och de långvariga serviceavtalen får ökad andel av omsättningen.
Den ökade omsättningen skall enligt planerna åstadkommas genom komplettering av det fastighetstekniska serviceutbudet i Norden och Baltikum, ökad bostadsproduktion i Ryssland och i de baltiska länderna samt genom expansion av Industri- och nätverkstjänsters utbud i alla dessa länder genom att industrin och nätverksoperatörerna lägger ut sina funktioner på entreprenad.
Styrelsen ser också expansionsmöjligheter för sådana tjänster med hög förädlingsgrad som riktar sig direkt till konsumenterna, samt på olika delområden av samhällets tekniska infrastruktur.
Den 21 september 2005 offentliggjordes styrelsens beslut om justering av målsättningarna i ett börsmeddelande.
KONCERNENS FINANSIELLA POSITION FÖRSTÄRKTES
Koncernens finansiella position var fortsatt god under den granskade perioden. De räntebärande krediterna vid periodens utgång var 325,0 milj. euro (411,9 Me) och de likvida medlen var 53,2 milj. euro (41,8 Me). Nettoskulderna var 271,8 milj. euro (370,1 Me). Skuldsättningsgraden vid periodens utgång var 52,3 % (87,5 %).
De finansiella intäkterna under den granskade perioden var 1,3 milj. euro (1,2 Me), valutakursvinsterna 2,6 milj. euro (-0,1 Me) och de finansiella kostnaderna 12,8 milj. euro (13,6 Me).
Nettofinansieringskostnaderna var 8,9 milj. euro (12,5 Me) eller 0,4 procent (0,6 %) av omsättningen.
Andelen lån med fast ränta uppgick till 56 procent (49 %) av koncernens hela låneportfölj. 43 procent (50 %) av lånen hade tagits direkt på kapital- och penningmarknaden.
Summan av alla de leverantörsfordringar för byggperioderna som sålts till finansieringsbolag var vid periodens utgång 177,9 milj.
euro (187,4 Me). Av dem ingår 79,4 milj. euro (90,5 Me) i balansräkningen under räntebärande skulder medan det resterande är poster som inte upptagits i balansräkningen, enligt reglerna i IAS 39. Räntorna som betalats i samband med försäljningen av fordringar till finansieringsbolag, 3,8 milj. euro (4,4 Me), ingår i de finansiella kostnaderna.
Bolagslåneandelarna för bostäder som var färdiga men osålda, 21,8 milj. euro (17,4 Me), har också upptagits bland de räntebärande skulderna, men deras räntor ingår i bolagsvederlagen och har upptagits som projektkostnader.
I de räntebärande skulderna ingick leasingansvar till beloppet 5,8 milj. euro ( 11,2 Me).
Koncernens balansomslutning vid periodens utgång var 1 621,4 milj.
euro (1 514,0 Me).
INVESTERINGAR OCH FÖRETAGSKÖP
Bruttoinvesteringarna i fasta tillgångar i balansräkningen var i januari-september 22,3 milj. euro (24,3 Me), eller 1,0 procent (1,2 %) av omsättningen. Investeringarna i byggmateriel var 8,9 milj.
euro (5,6 Me) och i datateknik 2,1 milj. euro (3,5 Me). De övriga investeringarna i produktionsmedel var 1,1 milj. euro (1,5 Me). De övriga investeringarna var 10,2 milj. euro (13,7 Me).
I segmentet Fastighetstekniska tjänster förvärvade YIT Building Systems Ab i augusti en majoritetsandel i det estländska bolaget A/S Emico, som bedriver el-entreprenader och underhållsverksamhet.
YIT:s fastighetsskötselfunktioner i Helsingforsregionen såldes den 1 september 2005 till Sol Palvelut Oy. Affären innebar att YIT frångick underhållet av utomhusområden och vaktmästartjänster, och kan numera koncentrera sina fastighetsunderhållsfunktioner till de tekniska fastighetssystemen.
FÖRÄNDRINGAR I KONCERNSTRUKTUREN
Den 1 juni 2005 bildades segmentet Industri- och nätverkstjänster genom en sammanslagning av segmenten Tjänster för industrin och Datakomtjänster. Segmentets uppbyggnad kommer efter hand att förenhetligas år 2006 så att YIT Primatel Ab, YIT Service Ab och YIT Industria Ab fusioneras och upptas i moderbolaget YIT Industri- och nätverkstjänster Ab. Från början av år 2006 omfattar segmentet också funktionerna industri-el, -automation och -VVS, som till dess hör till YIT Kiinteistötekniikka Oy. Den verksamhet som kommer att överföras hade år 2004 en omsättning på 54 milj. euro.
Koncernens bolag för fastighetstekniska tjänster i Lettland, YIT BS Latvia SIA, döps om till YIT Tehsistem SIA.
21 500 ANSTÄLLDA
Under den granskade perioden hade koncernen i medeltal 21 330 (22 012) anställda. Antalet vid periodens utgång var 21 468 (22 013). Av YIT:s anställda arbetar 53 procent i Finland, 36 procent i de övriga nordiska länderna och 11 procent i Baltikum och Ryssland.
De anställda enligt segment den 30 september 2005
Antal % av totalantalet anställda i koncernen Fastighetstekniska tjänster 11 941 56 % Byggtjänster 4 937 23 % Industri- och nätverkstjänster 4 275 20 % Koncerntjänster 315 1 % YIT-koncernen totalt 21 468 100 %
De anställda landsvis den 30 september 2005
Antal % av totalantalet anställda i koncernen Finland 11 502 53 % Sverige 4 215 20 % Norge 2 455 11 % Danmark 1 062 5 % De baltiska länderna 1 443 7 % Ryssland 791 4 % YIT-koncernen totalt 21 468 100 %
AKTIEKAPITAL OCH AKTIER
Aktiekapitalet för YIT Corporation Abp var i den granskade periodens början 61 292 854 euro och antalet emitterade aktier var 61 292 854. Till följd av aktieteckningar med stöd av C- och D- optionerna av år 2002 höjdes aktiekapitalet med 380 706 euro den 6 maj, med 325 538 euro den 27 juni och med 131 176 euro den 19 augusti 2005. Vid periodens utgång var därmed aktiekapitalet 62 130 274 euro och antalet aktier 62 130 274.
Under den granskade perioden omsattes 293 705 st. C-optioner till genomsnittspriset 32,93 euro/st. och 325 153 st. D-optioner till genomsnittspriset 39,47 euro/st.
Bemyndiganden att höja aktiekapitalet
Under perioden företogs ingen aktieemission, inte heller emitterade bolaget några konvertibla skuldebrevslån eller optionslån. Vid periodens utgång hade styrelsen inga gällande fullmakter att företa aktieemission, inte heller att emittera konvertibla skuldebrevslån eller optionslån.
Under perioden innehade bolaget inga egna aktier. Dotterbolagen ägde inte aktier i moderbolaget.
Den 16 mars 2005 beslutade YIT Corporation Abp:s ordinarie bolagsstämma att förvärva minst 200 och högst 2 000 000 aktier i det egna bolaget; samtidigt fick styrelsen fullmakt att bestämma om överlåtelsen av dessa aktier.
Marknadsvärdet steg till över två miljarder
Genomsnittskursen för aktien i januari-juni var 26,09 euro (15,78 e). Den högsta kursen under perioden var 36,44 euro (17,53 e) och den lägsta 17,90 euro (13,51 e). Aktiekursen mer än fördubblades under de senaste 12 månaderna. Vid periodens utgång var avslutskursen 35,30 euro (15,85 e).
Värdet av aktieomsättningen under perioden var 1 127 milj. euro (492,5 Me) och antalet omsatta aktier var 43 215 873 (31 206 346) st. Aktiestockens marknadsvärde vid periodens utgång var 2 193,2 milj. euro (969,7 Me).
Antalet aktieägare ökar kraftigt
Mängden registrerade aktieägare var i periodens början 7 456 (4 928) och vid dess slut 9 260 (7 059). Mängden privata investerare ökade med omkring 1700 under perioden.
Enligt innehavarregistren var 25,5 procent (19,9 %) av aktierna i utländsk ägo i början av perioden och vid periodens utgång 35,3 procent (24,5 %). De övriga utländska aktieägarna innehade 2,2 procent (2,0%) av aktierna vid periodens utgång, varför det internationella ägandet totalt utgjorde 37,5 procent (26,5 %) av hela aktiestocken.
UPPFÖLJNING AV MARKNADSLÄGET, PROGNOSER
Omkring 90 procent av YIT:s omsättning sker i Norden, som hör till världens både politiskt och ekonomiskt mest stabila områden, och omkring 5 procent i de baltiska länderna. Den goda och stabila ekonomiska utvecklingen i Litauen, Lettland och Estland väntas leda till att EMU-kriterierna uppfylls och till att dessa länder blir en del av eurozonen år 2007-2008. Tack vare den stabila och lönsamma basomsättningen har vi haft möjligheter att bredda vår verksamhet på den expansiva bostadsmarknaden i Ryssland. Nästan 90 procent av YIT:s omsättning sker inom segmenten Byggtjänster och Fastighetstekniska tjänster. Variationerna i den totala efterfrågan på dessa segments tjänster beror i första hand på konjunktursvängningarna inom bygginvesteringar samt fastighetsreparationer och -underhåll. Marknadsläget för segmentet Industri- och nätverkstjänster har för sin del kopplingar till industrins och datakom-operatörernas investeringscykler samt till takten för utläggning av service-, underhålls- och installationsuppdrag på entrepenad. Hur efterfrågan utvecklas är på längre sikt en funktion av att fastighets- och kapitalbeståndet föråldras samtidigt som de tekniska systemen blir alltmer avancerade, vilket leder till ett ökat behov av arbetskraftsdominerade service-, underhålls- och moderniseringstjänster. YIT följer med och föregriper utvecklingen på marknaden och konjunkturväxlingarna, för att i tid kunna reagera på förändringarna, i stället för att låta verksamheten svänga fritt efter konjunkturens växlingar.
DET GODA MARKNADSLÄGET BESTÅR I NORRA EUROPA
Högkonjunkturen i Norden fortgår. De ekonomiska forskningsinstituten estimerar att samhällsekonomin i de nordiska länderna växer stadigt med 2-3 procent årligen, omkring en procentenhet snabbare än tillväxten i EU. Den goda inkomstutvecklingen och förbättrad sysselsättning stimulerar privatkonsumtionen. Räntorna i eurozonen bibehålls enligt tillgängliga uppgifter på en relativt låg nivå under prognosperioden, vilket stöder investeringar och höjer på efterfrågan på bostäder. Den nordiska byggmarknaden utgör 7,5 procent av Västeuropas totala byggmarknad. I år växer byggmarknaden i Norden med 3 - 4 procent. Under åren 2006 och 2007 förväntas ökningstakten minska något. Bostadshandeln i Finland fortsätter på lika intensiv nivå som under föregående år. Den stigande exporten och industriproduktionen ökar behovet av industriinvesteringar och underhåll i Norden. Ryssland och Norge har nytta av det höga oljepriset. Tillväxttakten i Ryssland, Estland, Lettland och Litauen är ungefär dubbelt så snabb som i Norden.
Finland
Nordea gjorde i september bedömningen att Finlands BNP i år ökar med 1,9 procent, med 3,6 procent nästa år och med 3,1 procent år 2007. Tillväxtprognosen för i år skrevs ned till följd av att eurozonens ekonomiska tillväxt varit sämre än beräknat, vilket försämrade Finlands export, likaså skadades Finlands ekonomi av den långa arbetskonflikten i pappersbranschen. Det förbättrade sysselsättningsläget, den goda inkomstutvecklingen och den låga räntenivån stimulerar privathushållens konsumtion och ökar efterfrågan på bostäder. Investeringstillväxten har under början av året varit långsammare än beräknat. ETLA meddelar i sin översikt i september att de privata investeringarna i år ökar med 2,5 procent, under de två följande åren är ökningen 5,0 och 5,6 procent. I genomsnitt för åren 2004-2009 har ETLA beräknat en ökning av de privata investeringarna med 3,4 procent per år. Fabriksindustrins investeringar ökar långsamt. Enligt Byggnadsindustrin RT:s konjunkturöversikt i november blir ökningen i byggbranschen 3 procent både i år och nästa år. Fortfarande är det livligt inom bostadsbyggandet och -renoveringar. Antalet bostäder som i år har byggstart är 32 750, nästa år är de 32 250. Även industri- och affärsbyggandet ökar, och inom kontorshusbyggandet har nedgångens lägsta punkt passerats. Renoveringsuppdragen ökar under detta decennium med 2 - 3,5 procent årligen. Näringslivets forskningsinstitut ETLA räknar med att den totala byggproduktionen åren 2005 - 2009 går upp med 2,4 procent i medeltal per år, vilket är snabbare än under den föregående femårsperioden. Nybyggandet och renoveringsverksamheten upprätthåller god efterfrågan på marknaden för byggnads- och fastighetsteknik (värme, vatten, ventilation, el och automation, både entreprenader och underhåll).
Underhållsuppdragen för industri, fastigheter och infrastruktur ökar i takt med att utläggningen på entreprenad ökar.
Datakomoperatörerna förväntas fortsätta att lägga ut fältoperationerna till specialiserade företag. Även mängden bredbandsförbindelser fortsätter att öka i flera år framöver.
Däremot stannar investeringarna i det fasta telefonnätet och i mobiltelefonnät på låg nivå.
Sverige
Konjunkturinstitutet (KI) bedömde i slutet av augusti att BNP efter korrigering för antalet arbetsdagar i fjol hade ökat med 3,6 procent, med exporten som den pådrivande kraften. Efter en svagare period under fjolårets sista och detta års första kvartal har den ekonomiska tillväxten åter skjutit fart. Bakom den positiva utvecklingen står industrins höga kapacitetsutnyttjandegrad och goda resultat samt privathushållens positiva inkomstutveckling i kombination med låg räntenivå. KI konstaterade att högkonjunkturen fortsätter; prognosen för BNP med korrigering för antalet arbetsdagar för i år har höjts till 2,4 procent medan den för åren 2006 och 2007 är 3,2 resp. 3,0 procent. De pådrivande krafterna för tillväxten i år är den privata och den offentliga konsumtionen. År 2006 breddas basen för tillväxten tack vare internationell efterfrågan och den förhållandevis svaga kronan. Investeringarna stiger i år med 9,0 procent, men ökningen avmattas senare så att den under de två följande åren är 6,9 och 4,3 procent. Industrins fasta investeringar ökar i år med 16,0 procent och med 9,0 resp.
3,9 procent åren 2006 och 2007. Även servicesektorns investeringar är i stark tillväxt, drygt 5 procent både i år och under de två därpå följande åren. Bostadsinvesteringarna ökar i år enligt KI med 19,1 procent, under de följande åren med 10,0 och 4,8 procent.
KI:s konjunkturbarometer i oktober visar att byggföretagens orderstock har ökat och att företagen räknar med en ytterligare ökning. Det råder brist på yrkesutbildad arbetskraft. Boverket meddelar att 60 procent av landets kommuner har bostadsbrist. För i år beräknar Boverket att antalet nya bostäder som börjat byggas blir 31 000, nästa år börjar 33 500 nya bostäder byggas.
Norge
Den ekonomiska tillväxten är stark i Fastlands-Norge eftersom räntorna är låga, oljeinvesteringarna ökar starkt, den internationella ekonomin vänder upp och de norska exportprodukterna säljs till goda priser. BNP för Fastlands-Norge ökar enligt Statistisk Sentralbyrås prognos i september med 3,9 procent i år och med 2,2 procent nästa år. Låg räntenivå, god löneutveckling och skattesänkningar bidrar till att höja privatkonsumtionen med drygt 4 procent i år. De fasta investeringarnas ökning i år uppgår till 11,8 procent, medan oljesektorns investeringar också stiger kraftigt. Oljeinvesteringarna ökar i år med 21,8 procent. Om oljepriset även i fortsättningen bibehålls relativt högt, fortgår också investeringarna på hög nivå. Ännu i år ökar bostadsinvesteringarna med 11,6 procent, men ökningen kommer helt uppenbart att bromsas upp under de följande åren. Bostadspriserna ökade från det tredje kvartalet föregående år fram till det tredje kvartalet i år med 8 procent. Antalet nya bostäder som började byggas var föregående år 30 000, en ökning med 30 procent jämfört med året innan. Fortfarande fortsätter bostadsbyggandet i rask takt, låt vara att tillväxttakten minskat. Under detta års åtta första månader inleddes byggandet av 17 868 nya bostäder i Norge, enligt Statistisk Sentralbyrå. Dessa bostäder hade 3,4 procent större bostadsareal än de bostäder som började byggas under motsvarande period i fjol. Byggstarterna som gällde andra byggnader var under detta års första åtta månader 2,6 procent fler än under samma tid i fjol. Euroconstruct bedömde i juni att byggandet av nya hus i år ökar med 6,1 procent och att det minskar med 2,9 procent nästa år. Åren 2005 - 2007 beräknas renoveringsuppdragen öka med 3,3, 1,3 och 2,7 procent.
Danmark
De ekonomiska utsikterna är goda i Danmark. Nordea beräknade i september att BNP för år 2005-2007 ökar med 2,6, 2,4 och 2,0 procent. Den största positiva överraskningen för i år är att exportökningen blivit snabbare. Exporten ökar i år med 4,5 procent och stiger ytterligare i en takt av mer än 5 procent under de två följande åren. Även privathushållens konsumtion beräknas öka i år tack vare den positiva inkomstutvecklingen och den stimulansinriktade finanspolitiken. Under de kommande två åren ökar privathushållens konsumtion bara måttfullt. Investeringarna stiger stadigt i takten 3 procent per år. Investeringarna i bostadsbyggande ökade under de två föregående åren med omkring 10 procent. Ökningen fortsätter tack vare de låga räntorna och de nya slagen av bostadslån, i år med 5,6 procent och nästa år med 3,4 procent. Dansk Byggeri bedömer att reparationerna efter den svåra stormen i början av januari 2005 ökar bygg- och renoveringsverksamheten vilket medför att renoveringsuppdragen ökar för helåret. Euroconstruct bedömde i juni att byggandet av nya bostäder ökar stadigt med 5 procent årligen 2005 - 2007; för det övriga byggandets del är den årliga ökningen ca 3 procent.
Renoveringsuppdrag som inte har att göra med stormskadorna leder bara till en mindre ökning.
Baltikum
I de baltiska länderna ökar BNP och investeringarna klart snabbare än i Norden. Tillväxten bedöms fortgå i en takt av 5-6 procent under de närmaste åren. Den höga utbildningsnivån samt de tre ländernas EU-medlemskap är till stöd för den ekonomiska tillväxten.
Investeringsökningen åren 2005 - 2007 är enligt Nordeas ekonomiska översikt i september på tioprocentsnivån för Estland och Lettland.
I Litauen ökar investeringarna i år med 18 procent och under de två följande åren med 13 och 10 procent. Även bygginvesteringarnas tillväxttakt förblir vid tvåsiffriga procenttal under de närmaste åren. I Estland och Litauen är inflationen 2 - 3 procent och i Lettland minskar inflationstakten från sexprocentsnivån i år till 3 procent år 2007. Realräntorna har varit negativa i alla de tre länderna, men den avtagande inflationen tar raskt upp realräntan till nollnivå. Räntenivån i förhållande till euroområdet minskar i och med att länderna går in för att ansluta sig till EMU. Estland och Litauen antas kunna bli medlemmar år 2007, Lettland ett år senare. De billiga lånen, den ekonomiska tillväxten och befolkningens växande välstånd har ökat efterfrågan på nya bostäder, likaså renoveringsuppdragen. I fjol färdigställdes 12 500 nya bostäder i Baltikum. Åren 2005 - 2007 ökar antalet till 16 000 - 18 000 bostäder. VTT bedömer att antalet bostäder som i år blir färdigbyggda är 3 500 i Estland, 4 500 i Lettland och 8 000 i Litauen.
Ryssland
Det höga oljepriset är till stöd för den ryska ekonomiska utvecklingen. Det ryska ekonomiministeriet bedömde i september att BNP i år stiger med 5,9 procent. Nordea beräknade i september att BNP i år ökar med 5,5 och nästa år med 5,1 procent. Att ökningen avmattats jämfört med procenttalet 7,1 år 2004 beror på att investeringsökningen och industriproduktionens ökning blivit långsammare. Inflationen ökar i år till närmare 13 procent, men under de följande två åren stannar den vid 10 procent.
Investeringarna ökade så sent som i fjol med 10,8 procent, men ökningen har bromsats upp, trots det höga oljepriset och den goda kapacitetsutnyttjandegraden. I år väntas investeringsökningen minska till 8 procent och nästa år till 6 procent. År 2007 väntas investeringstakten öka på nytt och bli 8 procent. Tack vare en gynnsam inkomstutveckling har privatkonsumtionen utvecklats till den viktigaste pådrivande kraften för tillväxten. Den privata konsumtionen beräknas i år öka med 8,8 procent och med 7 procent nästa år. Medelklassens ökande välstånd har stimulerat efterfrågan på bostäder i de större städerna som Moskva och S:t Petersburg.
RESULTATUTVECKLINGEN PER SEGMENT
FASTIGHETSTEKNISKA TJÄNSTER
Omsättningen för segmentet Fastighetstekniska tjänster ökade i januari-september med 3 procent jämfört med samma period i fjol och var 994,7 milj. euro (962,7 Me). Service- och underhållsfunktionernas andel av segmentets omsättning var 60 procent. Av omsättningen uppkom 38 procent i Sverige, 31 procent i Finland, Baltikum och Ryssland, 22 procent i Norge och 9 procent i Danmark.
Segmentets rörelsevinst förbättrades avsevärt och var 35,8 milj.
euro (20,4 Me). Rörelsevinstprocenten för januari-september var 3,6 procent (2,1 %). Under årets tredje kvartal var den 4,1 procent.
Orderstocken vid periodens utgång var värd 575,7 milj. euro (564,6 Me). Av orderstocken uppstod 29 procent i Sverige, 37 procent i Finland, Baltikum och Ryssland, 16 procent i Norge och 17 procent i Danmark. Vid periodens utgång hade segmentet 11 941 anställda (12 451). Av dem arbetade 4 203 i Sverige, 3 699 i Finland, 2 455 i Norge, 1 062 i Danmark och 522 i Baltikum och Ryssland.
Ändringar i organisationens struktur
I början av år 2006 överförs funktionerna industri-el, -automation och -VVS i Finland, som till dess hört till YIT Kiinteistötekniikka Oy, till segmentet Industri- och nätverkstjänster. De funktioner som överförs omsatte år 2004 54 milj. euro.
Verksamheten inom Fastighetstekniska tjänster som bedrivs i de baltiska länderna och Ryssland bildar en fristående landsgrupp med början år 2006. Tidigare hade verksamheten i de här länderna inräknats i verksamheten för Finland. Omsättningen för Baltikum och Ryssland i segmentet var 26,5 milj. euro år 2004.
Livligt bostadsbyggande i Sverige
Omsättningen för YIT Sverige AB var 381,2 milj. euro (362,5 Me). Av omsättningen kom 52 procent från service och underhåll.
Orderstockens värde var 166,3 milj. euro (184,2 Me).
Industrin har i viss mån återfått sin styrka och företagens framtidstro har stärkts. Marknadsläget för byggindustrin har varit gott och företagens verksamhetsvolym, orderstock och antalet anställda har ökat. Bostadsbyggandet är klart livligare än normalt och har ökat med omkring en femtedel jämfört med föregående år. Den övriga nybyggnadsverksamheten har ökat i någon mån sedan förra året, men nivån är fortfarande blygsam. Sanerings- och moderniseringsuppdragen har ökat en aning.
Under perioden tog YIT hem en order som gällde leverans och montering av en ventilationsanläggning för LKAB, en av världens största producenter av järnpellets. Till BMW:s nya testcenter i Arjeplog levererar YIT kraft-, belysnings- och övervakningssystemen.
Fastighetsbolaget Locum AB har beställt elinstallationerna och en sprinkleranläggning till Dalens sjukhus. YIT har med Fastighetsbolaget Akademiska Hus ingått ett omfattande avtal om byggande av rena rum för nanoforskning för det teknologiska institutet i Lund, samt i Stockholm en rörentreprenad i samband med att Konstfacks lokaler byggs om för SIDAs behov.
I Finland förbättras marknadsläget för byggnadsteknik
YIT Kiinteistötekniikkas omsättning i Finland, Litauen, Lettland, Estland och Ryssland var 307,9 milj. euro (317,5 Me). Service- och underhållsuppdragens andel av omsättningen var 62 procent.
Orderstockens värde var 215,8 milj. euro (219,2 Me).
Marknadsläget för byggnadstekniska nyinvesteringar och saneringar håller på att förbättras något i Finland. För säkerhetsteknikens del har ett avtal ingåtts med Neste Oil om ett brandövervakningssystem för produktionslinjen i det nya Dieselprojektet. De bostadsprojekt som drivs i samarbete med YIT Byggtjänster i Finland och S:t Petersburg fortsatte. Andra projekt som nått realiseringsfasen är företagsparken Innopark i Tavastehus, DHL Business Park och kontorshuset Intelligate i Åbo.
Volymen för service- och underhållsmarknaden för fastigheter ökar tack vare en ökande grad av allt mer avancerade tekniska system samt utläggningen av underhållsuppdrag på entreprenad. Facility Management-kontrakt har ingåtts med TMW Pramerica Property Investment GmbH och med fastighetsinvesteringsbolaget Griffin Forvaltning A/S.
De stigande energipriserna och EU:s energieffektivitetsdirektiv som träder i kraft i början av år 2006 har stimulerat utvecklingen av nya leveransmodeller med livscykelansvar, särskilt för förbättring av energihushållningen i existerande fastigheter.
Inom industrin stimuleras marknaden av nya storinvesteringar och av varvsindustrins förbättrade orderingång. Skogsindustrins moderniserings- och nyinvesteringar har skjutits på framtiden till följd av det problematiska läget på arbetsmarknaden under våren, och nyinvesteringar förekommer därför närmast utanför Finland.
Bland projekten för industrin har UPM:s pappersmaskinsprojekt i Changshu i Kina nått överlåtelsefasen. Bland nya projekt som snart realiseras kan nämnas luftkonditioneringen av fabrikshallen i M- reals kartongfabrik i Simpele.
Stark efterfrågan i Baltikum och Ryssland
Verksamhetsvolymen i Litauen, Lettland, Estland och Ryssland ökade ytterligare jämfört med året innan. Den positiva utvecklingen väntas fortgå också under slutet av detta år.
I Ryssland, i Moskva, ingicks avtal om det tekniska underhållet för bilhandeln Rolf-Chimki och för IKEA. Arenaprojektet i Tjerepovets fortgick. I Kaunas och Klaipeda, Litauen, fortgick köpcenterprojekten. I Lettland ingicks ett avtal med mobilteleoperatören BITE om tekniska installationer av mobiltelefonnätet. I slutet av perioden förvärvade YIT i Estland en majoritetspost i A/S Emico, som har el-entreprenader och underhåll som specialområde.
Moderniseringsprojekten fortsätter i Norge
Omsättningen för YIT Building Systems AS var 217,6 milj. euro (213,2 Me). Underhållsverksamheten och de kontraktsbundna serviceuppdragen ökade. Service- och underhållsuppdragens andel av omsättningen var 75 procent. Orderstocken var värd 93,1 milj. euro (75,2 Me).
I Norge har antalet påbörjade kontorshusbyggen bibehållits på samma nivå som i fjol. Marknaden för moderniseringsuppdrag växer ytterligare. Antalet bostadsprojekt som påbörjats har minskat något jämfört med tidigare.
Under den granskade perioden inleddes en entreprenad värd 22 milj.
euro som gäller värme- och ventilationssystemet för det nya universitetssjukhuset ÁHUS nära Oslo. I projektet ingår förutom konventionella byggnadstekniska arbeten även tillämpningar för operationssalarna, isoleringsavdelningar och rena rum.
Solpanelstillverkaren Scanwafer beställde av YIT elektrifieringen av en ny fabrik. Hotellet Kragerø Golf har beställt värme- och ventilationsarbeten och har också option på arbetena i samband med byggandet av en ny badinrättning.
Utanför Oslo fortgick järnvägstunnelarbetena för Jernbaneverket. I projektet är YIT underleverantör till Balfour Beatty.
I Danmark väntas underhållsmarknaden växa
YIT A/S hade omsättningen 88,2 milj. euro (76,0 Me). Därav var 53 procent service- och underhållsuppdrag. Orderstocken var 100,5 milj. euro (86,0 Me).
Utsikterna för den ekonomiska utvecklingen i Danmark förblev goda.
Byggindustrin är den industrigren som utvecklas snabbast; den ökade under de senaste månaderna med nästan en femtedel jämfört med föregående år. Inom branschen är dock variationen stor och exempelvis el-arbetena har bibehållits i stort sett på fjolårsnivån. Nybyggnationen har ökat närmast tack vare det privata småhusboendet.
Service- och underhållsmarknaden beräknas fortfarande öka under den närmaste tiden. Marknadsutvecklingen stöds av ökande utläggning på entrepenad, större efterfrågan på tjänster både bland företag och privata och den svaga utländska konkurrensen.
Under perioden valde nordiska Arla YIT som leverantör av de tekniska systemen i samband med utbyggnad av mejerier. Med fibertillverkaren Fiberline, som i många år varit YIT-kund, ingicks ett design & build-avtal om konstruktion och installation av eltekniska system.
BYGGTJÄNSTER
Omsättningen för Byggtjänster i januari-september ökade med 6 procent jämfört med året innan och var 925,3 milj. euro (869,8 Me).
Underhållsuppdragens andel av omsättningen var 3 procent eller 28,4 milj. euro. 79 procent av omsättningen uppkom i Finland och återstoden, 21 procent eller 195,2 milj. euro uppkom övervägande i Ryssland, Litauen, Lettland och Estland.
Rörelsevinsten steg med 25 procent och var 107,2 milj. euro (86,0 Me). Rörelsevinstprocenten var 11,6 procent (9,9 %). Orderstocken ökade med över 27 procent från föregående år och var nu värd 1 193,8 milj. euro (940,0 Me). Bidragsbeståndet i orderstocken är gott. Segmentet hade vid periodens utgång 4 937 anställda (4 934).
Efterfrågan på bostäder bibehölls på god nivå
Efterfrågan på fritt finansierade bostäder förblev god i Finland, i Moskvas omgivningar, i S:t Petersburg och i de baltiska länderna.
Bostadspriserna steg under det tredje kvartalet måttfullt på YIT:s marknadsområden. Försäljningspriset på bostäder som YIT byggt har under de senaste 12 månaderna i Ryssland och i Baltikum i genomsnitt varit omkring en tredjedel av priset på fritt finansierade bostäder i Finland.
Under den granskade perioden sålde YIT i Finland 2 387 (1-9/2004: 1 788) nya ägarbostäder med fri finansiering. I januari-september inleddes byggandet av 2 577 (2 099) bostäder, av vilka 2 497 (1 980) hade fri finansiering. Vid periodens utgång var totalt 3 069 (2 889) bostäder under byggnad, och av dem var 2 937 (2 770) fritt finansierade. Under årets första hälft slutfördes 2 502 (2 429) fritt finansierade bostäder. Antalet färdiga men osålda bostäder vid periodens utgång var 182 (234).
YIT har ställt upp ett strategiskt mål att stärka sin ställning som byggare av fritidsbostäder. Under perioden inleddes förberedande marknadsföring av en serie fritidshus som skall byggas i Saariselkä i Lappland. Projektet är en fortsättning på fritidshuskomplexet Chalets i Ylläs. Den första fasen av Ylläsprojektet är slutförd och nästa fas har inletts.
Stark efterfrågan på bostadsmarknaden i Ryssland
På marknaderna i Ryssland och Baltikum fortgick den goda efterfrågan på bostäder och det bostadsbyggandet kunde fortgå enligt YIT:s strategi.
I Ryssland, Litauen, Lettland och Estland sålde YIT under perioden 1 683 (785) bostäder. Under samma period inleddes i de här länderna byggandet av 1 269 (3 167) nya bostäder. Vid periodens utgång var 4 727 (3 815) bostäder under byggnad och 667 (199) bostäder färdigställdes under perioden. I slutet av september hade YIT 4 (9) osålda, färdiga bostäder.
Ryssland har infört en ny lag om bostadsköp, för att öka skyddet för konsumenterna. Lagen har medfört att flera lokala företag tvingats bromsa upp eller stoppa sina bostadsbyggprojekt. Den reglementering som lagändringen medför och den ansträngda likviditetssituationen bland konkurrenterna beräknas förbättra YIT:s konkurrensförmåga och att stärka sin ställning på den ryska marknaden.
Ljusa utsikter för bostadsbyggandet
De goda marknadsutsikterna för bostadsbyggandet enligt grynderprincipen beräknas fortsätta, på alla de marknader där YIT är med. YIT räknar med att år 2005 komma igång med byggandet av omkring 3 000 bostäder med fri finansiering. År 2004 inleddes byggandet av 2 717 bostäder i Finland, av dem var 2 515 fritt finansierade. För 2005 beräknas antalet bostadsprojekt som påbörjas i Ryssland och Baltikum överstiga 3 000 (år 2004 var byggstarterna 3 873).
Efterfrågan på bostäder i Finland får stöd av konsumenternas starka tilltro till fortsatt god personlig ekonomi och av den låga räntenivån. I Ryssland och i Baltikum leder den starka ekonomiska utvecklingen och medelklassens ökande välstånd till ökad efterfrågan på nya bostäder, så förutsättningarna för grynderproduktion är goda.
Markdispositionen inriktas på områdesutvecklingsprojekt
I sin tomtmarkspolicy satsade YIT under perioden särskilt på nya områdesprojekt och på projekt som är beroende av planläggning.
Under årets tredje kvartal ingick YIT bl.a. ett samarbetsavtal med Åbo stad om planläggning och bebyggande av området Raunistula, i avsikt att göra det till ett högklassigt bostadsområde med fritt finansierade bostäder.
YIT:s bestånd av byggtomter den 30 september 2005
Byggrätter och Kapital bundet i planläggningspotent tomtbeståndet, ial, tusental miljoner euro vånings-m² Finland Bostadstomter 1 552 149 Kontorstomter 788 114 Totalt 263 2 340 Ryssland och Baltikum Bostadstomter 705 54 Totalt 3 045 317
Byggandet av kontors- och affärslokaler
Det skarpa konkurrensläget inom byggandet och renoveringen av kontorshus bestod. Efterfrågan på nya kontorslokaler i Finland var svag på grund av överutbudet av lediga lokaler. Under perioden inleddes i Vanda ett kontorsprojekt på grynderbasis, Kuriirinmuuri.
Med HNS, Helsingfors och Nylands sjukhusdistrikt, ingicks ett avtal om utbyggnad av kirurgiavdelningen vid sjukhuset i Hyvinge.
För handels- och logistikbyggnadernas del förblev efterfrågan på skälig nivå. Under perioden ingick YIT ett entreprenadavtal värt ca 10 milj. euro om utbyggnad av köpcentret Columbus i Helsingforsstadsdelen Nordsjö. I Åbo inleddes produktionen av en detaljhandelsbyggnad på uppdrag av Lidl Suomi Ky och i Kaskö inleddes arbetena med en hamnbyggnad.
I Ryssland ingicks ett entreprenadavtal med Nokian Tyres om en utbyggnad av en bildäcksfabrik i Vsevolodsk nära S:t Petersburg.
Denna entreprenad går på 21,5 milj. euro och den skall enligt planerna vara slutförd i juli 2006. I Estland nåddes under perioden överenskommelser om byggandet av ett logistikcentrum i landskapet Harju för OÜ Loginvest, ett kontorshus för Estlands hemvärn Kaitseliit och en hamnbyggnad i Pirita, Tallinn. I Ryssland invigdes S:t Petersburgs sydvästra avloppsreningsverk och i Estland Jõhvi konsertsal, vars finansiering arrangerats enligt ppp-modellen (public private partnership).
Renoveringsprojekt
Inom renoveringsbyggandet utvecklade YIT ett produktinriktat byggkoncept med tanke på bostadsbolag. Bland bostadsprojekten under perioden kan nämnas inledningen av en sanering av en värdefull fastighet vid Jägaregatan i centrala Helsingfors, som omvandlas till fritt finansierade ägarbostäder. Med VVO Asunnot Oy ingicks entreprenadavtal om sanering av fastigheten Koy Siilinjärven Kirkkorinne. I Uleåborg nåddes ett avtal om helrenovering av Kuusiluoto gymnasium och Uleåborgs yrkeshögskola. Ett samarbetsavtal ingicks med försäkringsbolaget Pohjola om saneringar efter skadefall.
Vattenverks- och miljöbyggande
Inom vattenverks- och miljöbyggandet var orderbeståndet gott under hela perioden. I Finland tog YIT hem ett avtal om leverans av ett vattenreningsverk i Myllykoski för Vamy Oy. I Lettland kom byggandet av avloppsreningsverket Sloka igång, på uppdrag av Jurmala Udens. I Sverige nådde YIT ett avtal med Svensk Biogas i Linköping AB om byggande av en biogasanläggning i Norrköping.
Mark- och vattenbygge
Orderstocken för infrabyggandet minskade något mot den granskade periodens slut. Ett avtal ingicks med Helsingfors stads byggnadskontor om markstabilisering på blivande bostadsområden i Ladugård och Domarby samt om marksanering på området för den tidigare avfallshögen i Kvarnbäcken. Med Konevuori Oy ingicks ett avtal om öppen schaktning av ett område i Tolkis hamn, Borgå, där ett nytt fabriksområde skall anläggas.
Uppdragsvolymen steg för underhåll av trafikleder och områden. De viktigaste avtalen som ingicks under perioden var vägunderhållsuppdraget för Tammerforsregionen åren 2005-2010 samt områdesunderhållet i två stadsdelar i Uleåborg.
INDUSTRI- OCH NÄTVERKSTJÄNSTER
Industri- och nätverkstjänster fick i perioden januari-september ökad omsättning med 13 procent till 291,3 milj. euro (258,1 Me).
Den verksamhet som baseras på underhåll och långvariga kundkontrakt stod för 76 procent av omsättningen. Verksamheten som bedrevs utanför Finlands gränser utgjorde 8 procent av omsättningen.
Rörelsevinsten förbättrades med 40 procent och var 27,9 milj. euro (19,9 Me), rörelsevinstprocenten var 9,6 procent (7,7 %).
Orderstockens värde vid periodens utgång var 158,3 milj. euro (203,6 Me). Orderstocken för nätverkstjänsternas del bygger på prognoser från kundföretagen. Segmentet hade vid periodens utgång 4 275 anställda (4 333).
Förändringar i organisationsstrukturen
Den 1 juni 2005 uppstod segmentet Industri- och nätverkstjänster genom sammanslagning av segmenten Tjänster för industrin och Datakomtjänster. De referensvärden för år 2004 som anges för segmentet i delårsrapporten har sammanställts genom sammanräkning av de ekonomiska talen för de båda tidigare segmenten.
I början av år 2006 kommer segmentet att utökas med funktionerna för industri-el, -automation och -VVS, som än så länge ingår i YIT Kiinteistötekniikka Oy. De enheter som överförs omsatte år 2004 54 milj. euro.
Industri- och nätverkstjänster blir därmed ett starkt segment som realiserar, underhåller och utvecklar teknologisk infrastruktur för industrin och nätoperatörer. Segmentet inriktar sig i första hand på Finland, men omsättningsökning eftersträvas också genom ett breddat utbud i övriga länder där YIT har verksamhet.
Måttfull ökning av efterfrågan på industriprojekt
Under årets början var det stillsamt för industriinvesteringarnas del. Uppskjutningen av flera projektstarter samt strejken och lockouten i träförädlingsindustrin var till förfång för verksamheten ända fram till årets andra hälft. Fler skogsindustriprojekt har under den granskade perioden ytterligare skjutits på framtiden.
I Finland domineras verksamheten av små arbetsuppdrag av underhållskaraktär. I Anjalankoski inleddes rörledningsarbeten för Myllykoski Oy:s peroxidblekninganläggning och i Simpele rörledningarna för moderniseringen av M-reals kartongmaskin, det så kallade SIIKA-projektet. Under perioden inleddes också byggandet av en parallell naturgaslinje mellan Mäntsälä och Sibbo.
Varvsindustrin har haft starkt ökad efterfrågan, bl.a. har segmentet arbetat med maskinmodulerna till tre ro-ro-fartyg som Aker Finnyards bygger på Raumovarvet.
Av de stora inhemska investeringsprojekten slutfördes rörledningsinstallationerna för indunstningsverket i M-reals Helmiprojekt i Kaskö. Sysselsättningseffekten av Neste Oils Dieselprojekt ökade betydligt i augusti-september, eftersom det då pågick intensiva installations- och verkstadsarbeten samtidigt som det på raffinaderisidan hölls ett omfattande planerat driftsstopp för underhållsarbeten. Under perioden inkom Neste Oil med stora cisternbeställningar för Diesel- och Biodieselprojekten.
Cisternerna skall levereras och monteras under vintern och våren.
Efterfrågan inom Finland på kraftverksarbeten är fortfarande svag och en stor del av orderstocken är exportinriktad. Även när det gäller cisterner är efterfrågan stark utomlands. Det viktigaste exportprojektet är rörsystemen till det stora gaskombikraftverket som Demag Delaval Industrial Turbomachinery Ab (Siemens) bygger i Göteborg. Andra betydande beställningar är rörledningarna till en sodapannanläggning i Östrand, Sverige för Andritz och SCA, likaså en modernisering av pannanläggningen vid Fortum AB:s Högdalsverk.
Med YIT Sverige AB har segmentet i Helsingborg genomfört ett betydande pannombyggnadsprojekt för Öresundskraft, vilket medförde att brännaren modifierades för att använda finfördelat trä som bränsle.
Nya avtal för industriunderhåll
Efter en stillsammare period under årets början har industriunderhållet nu fått ökad efterfrågan. Årliga underhållsstopp och andra underhållsarbeten har det funnits i betydande grad och verksamheten har återgått till det normala även inom metallindustrin. Mot slutet av perioden företogs vid Neste Oils raffinaderi i Borgå betydande driftsstoppsarbeten i anslutning till instrumenteringen.
Industrins utläggning av underhållsuppdrag fortsatte på god nivå.
YIT har målet att konsekvent utveckla den verksamhet som har att göra med driftsservice och underhåll. Flera samarbetskontrakt ingicks och förnyades under perioden, dels som en följd av målmedvetna satsningar från YIT:s sida, dels tack vare industrins egna strävanden att låta underhållsuppdragen skötas av expertföretag i branschen. Med Finnsementti ingicks ett treårigt kontrakt om övergripande underhållsansvar. Inom skogsindustrin ingick YIT ett partnerskap med SCA Packaging Finland om underhållet av Tammerforsfabriken, och med M-real avtalades om utläggning av underhållet av den nya anläggningen för kemiraffinörmassa i Kaskö.
Skarp priskonkurrens mellan teleoperatörerna stimulerar processutvecklingen
Den strukturella omläggningen i telekombranschen fortsatte.
Betydande aktörer i branschen gick samman och allt fler funktioner, bl.a. installationuppdrag, lades ut på entreprenad. Under perioden övertog YIT fältoperationerna för telefonbolaget Iisalmen Puhelin.
De strukturella omläggningarna beräknas fortsätta även under årets slutskede, till följd av bolagens radikala åtgärder för nedskärning av kostnaderna.
Efterfrågan på nätbyggande var fortsatt svag. Däremot ökade som väntat efterfrågan på bredbandstjänster mot periodens slut, efter en lugn period under sommarmånaderna. Efterfrågan på bredband antas fortsätta på god nivå under den närmaste tiden. De regionala skillnaderna är dock betydande.
Det skoningslösa priskriget mellan operatörerna fortgick och de nedbantade kostnaderna påverkade fältverksamhetens prisnivå. YIT satsar stort på utveckling av processerna och på de konkurrensfördelar som denna utveckling medför, i syfte att höja konkurrenskraften tack vare kostnadseffektivitet och högklassig service.
UTSIKTERNA FÖR ÅR 2006
Vår bedömning är att resultatet före skatt även under det sista kvartalet 2005 kommer att förbättras avsevärt jämfört med föregående år. Utsikterna är gynnsamma för år 2006. Koncernens resultat kan förväntas förbättras, förutsatt att inga avsevärde förändringar sker i den ekonomiska miljön.
Helsingfors den 3 november 2005
Styrelsen
KONCERNBOKSLUT 30 SEPTEMBER 2005 (oreviderat)
Segmentindelning
YIT:s segmentindelning konsoliderades den 1 juni så att Tjänster för industrin och Datakomtjänster gick samman för att bilda segmentet Industri- och nätverkstjänster. Därmed är YIT koncernen uppdelad i tre segment, nämligen Fastighetstekniska tjänster, Byggtjänster samt Industri- och nätverkstjänster. De referensvärden för år 2004 som i denna delårsrapport presenteras för segmentet Industri- och nätverkstjänster har sammanställts genom sammanslagning av de ekonomiska talen för Tjänster för industrin och Datakomtjänster.
Bokföringen enligt IAS/IFRS
Den 1 januari 2005 övergick YIT till internationell bokslutspraxis enligt IFRS (International Financial Reporting Standards). Innan YIT tog i bruk IFRS följde koncernens finansiella rapportering finsk bokslutspraxis (Finnish Accounting Standards, FAS).
Delårsrapporter för 2005 följer bokförings- och värderingsprinciperna enligt IFRS-standard. Jämförelsetalen som presenteras i delårsrapporter är också omräknade så att de är förenliga med IFRS.
En omräkning till IFRS-standard av YIT Corporation Abp:s referensvärden för år 2004 samt en beskrivning av de viktigaste förändringarna som ändringen medför har publicerats i form av börsmeddelande 2005-04-06. Till följd av att IFRS-standarden genomgått vissa justeringar avviker de referenstal som presenteras i denna delårsrapport i viss mån från de tal som presenterades i börsmeddelandet den 6 april.
Det kan bli nödvändigt med en justering av den ekonomiska IFRS- information som har presenterats innan den inkluderas som jämförelseinformation i koncernens första IFRS-bokslut, som uppgörs för den räkenskapsperiod som upphör den 31 december 2005. Detta beror på de ändringar i IFRS-normerna som för tillfället företas.
RESULTATRÄKNING (MILJONER EURO)
IFRS IFRS förändr., IFRS 1-9/2005 1-9/2004 % 1-12/2004 Omsättning 2 163,8 2 058,0 5 2 780,1 - andelen verksamhet utanför Finland 921,0 858,1 7 1 183,2 Rörelseintäkter och -kostnader -1 985,1 -1 919,3 3 -2 600,7 Av- och nedskrivningar -16,7 -15,9 5 -22,3 Rörelsevinst 162,0 122,8 32 157,1 i procent av omsättningen 7,5 6,0 - 5,7 Finansiella intäkter 1,3 1,2 8 1,8 Kursdifferenser 2,6 -0,1 *) -1,1 Finansiella kostnader -12,8 -13,6 -6 -18,1 Andel av intressebolagens 0,5 - - 0,3 resultat Vinst före skatt 153,6 110,3 39 140,0 i procent av omsättningen 7,1 5,4 - 5,0 Inkomstskatt -40,2 -32,4 24 -39,5 Resultat för perioden 1) 113,4 77,9 46 100,5 i procent av omsättningen 5,2 3,8 - 3,6 Fördelning Till moderbolagets ägare 112,7 76,9 47 99,1 Minoritetens andel 0,7 1,0 -30 1,4 Resultatet per aktie, som har kalkylerats på vinsten och tillhör moderbolagets ägare Resultat per aktie, euro 1,83 1,26 45 1,62 Resultat per aktie efter utspädning, euro 1,78 1,25 42 1,60
*) Förändringen över 100 %
1) Inkomstskatten har beaktats proportionellt till den granskade periodens längd, utgående från den kalkylerade skatten för hela räkenskapsperioden.
Efter övergången till bokföringspraxis enligt IAS intas projekten i resultaträkningen enligt principen "färdigställandegrad x försäljningsgrad".
RESULTATRÄKNING (DET TREDJE KVARTALET JäMFöRS MED DET FöREGåENDE, MILJONER EURO)
IFRS IFRS förändr., % 7-9/2005 4-6/2005 Omsättning 754,8 745,1 1 - andelen verksamhet utanför Finland 326,3 322,2 1 Rörelseintäkter och -kostnader -682,7 -684,0 - Av- och nedskrivningar -5,6 -5,7 -2 Rörelsevinst 66,5 55,4 20 i procent av omsättningen 8,8 7,4 - Finansiella intäkter 0,5 0,7 -29 Kursdifferenser 0,5 0,6 -17 Finansiella kostnader -4,2 -4,1 2 Vinst före skatt 63,6 52,6 21 i procent av omsättningen 8,4 7,1 - Inkomstskatt -17,0 -14,0 21 Resultat för perioden 46,6 38,6 21 i procent av omsättningen 6,2 5,2 - Fördelning Till moderbolagets ägare 45,7 38,8 18 Minoritetens andel 0,9 -0,3 *) Resultatet per aktie, som har kalkylerats på vinsten och tillhör moderbolagets ägare Resultat per aktie, euro 0,74 0,63 17 Resultat per aktie efter utspädning, euro 0,72 0,61 18
*) Förändringen över 100 %
BALANSRÄKNING (MILJONER EURO)
IFRS IFRS förändr., IFRS 2005-09- 2004-09- % 2004-12- 30 30 31 TILLGÅNGAR Långfristiga tillgångar Materiella anläggningstillgångar 76,1 80,3 -5 81,0 Goodwill 248,8 248,8 - 248,8 Övriga immateriella 15,0 12,1 24 13,1 anläggningstillgångar Placeringar 4,3 4,2 2 4,1 Fordringar 8,8 3,8 *) 7,8 Latenta skattefordringar 20,0 21,1 -5 26,1 Kortfristiga tillgångar Omsättningstillgångar 672,5 624,5 8 629,3 Kundfordringar och 522,7 477,4 9 469,9 övriga fordringar Likvida medel 53,2 41,8 27 36,1 Summa tillgångar 1 621,4 1 514,0 7 1 516,2 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital tillhörande moderbolagets ägare Aktiekapital 62,1 61,2 1 61,3 Övrigt eget kapital 452,6 357,7 27 380,0 Minoritetsandel 4,8 3,9 23 4,1 Summa eget kapital 519,5 422,8 23 445,4 Långfristiga skulder Latent skatteskuld 27,7 14,9 86 19,9 Avsättningar för pensioner och övriga pensionsförmåner 10,6 6,4 63 9,8 Avsättningar 30,4 31,2 -3 26,5 Räntebärande skulder 175,3 227,8 -23 224,0 Övriga skulder 3,3 2,9 14 3,7 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder och övriga skulder 691,1 613,3 13 601,9 Avsättningar 13,8 10,6 30 23,6 Kortfristiga räntebärande 149,7 184,1 -19 161,4 skulder Summa eget kapital och skulder 1 621,4 1 514,0 7 1 516,2
*) Förändringen över 100 %
AVSTÄMNING AV RESULTAT FÖR PERIODEN (miljoner euro)
1-9/2004 1-12/2004 Resultat för perioden 58,8 84,0 enligt FAS IFRS-justeringar Minoritetsandel 1,0 1,4 Delredovisningen 0,3 -2,9 (förändringen i intäktsföringen av grynder- entreprenaderna) (IAS 11) Latenta skatter (IAS 12) -6,6 -6,4 Avsättningar (IAS 37) 1,3 -6,8 Goodwillavskrivningar 22,5 30,4 (IAS 38) Övriga poster 2) 0,6 0,8 Totala IFRS-justeringar 19,1 16,5 Resultat för perioden enligt IFRS 77,9 100,5
2) Övriga poster som påverkar hur nettovinsten fastställs är bl.a.
finansiell leasing, optioner och intressebolag som övergår till dotterbolag.
AVSTÄMNING AV EGET KAPITAL (miljoner euro)
2004-09-30 2004-12-31 Eget kapital enligt FAS 431,4 457,2 IFRS-justeringar Minoritetsandel 3,9 4,1 Delredovisningen -14,6 -17,8 (förändringen i intäktsföringen av grynder- entreprenaderna) (IAS 11) Latenta skatter (IAS 12) 6,9 7,1 Avsättningar (IAS 37) -25,7 -33,8 Goodwillavskrivningar 17,7 25,6 (IAS 38) Övriga poster 3) 3,2 3,0 Totala IFRS-justeringar -8,6 -11,8 Eget kapital enligt IFRS 422,8 445,4
3) Övriga poster som påverkar eget kapital är bl.a. finansiell leasing, optioner och pensionsansvar.
VERKNINGARNA AV FÖRÄNDRINGARNA I IAS 32 OCH IAS 39 (miljoner euro)
Standarderna IAS 32 och 39 tillämpas sedan den 1 januari 2005.
Eget kapital enligt IFRS 2004-12-31 445,4 Inverkan av övergången till IAS 32 och IAS 39 Värderingen av lånen (IAS 39) -0,7 Totala justeringar -0,7 Eget kapital 2005-01-01 444,7 Dividendutdelning -42,9 Räkenskapsperiodens resultat 112,7 Aktieteckning med stöd av 0,8 optioner Emissionsvinst genom optioner 4,3 Förändring i -1,6 omvandlingsdifferensfonden Övriga förändringar 1,5 Eget kapital 2005-09-30 519,5
Principerna för upprättande av YIT-koncernens bokslut enligt IFRS för räkenskapsperioderna 2004 och 2005 har beskrivits i ett börsmeddelande den 6 april 2005.
KASSAFLÖDESANALYS (MILJONER EURO)
IFRS IFRS förändr., IFRS 1-9/2005 1-9/2004 % 1-12/2004 Rörelsens kassaflöde Vinst för perioden 113,4 77,9 46 100,5 Korrektivposter 65,6 60,6 8 77,8 Förändring i rörelsekapital -5,2 -60,9 -91 -57,6 Betalda räntor -13,6 -13,7 -1 -20,6 Erhållna räntor 0,5 1,0 -50 1,1 Betalda skatter -27,0 -23,1 17 -32,5 Rörelsens nettokassaflöde 4) 133,7 41,8 *) 68,7 Investeringarnas kassaflöde Investeringar i materiella anläggningstillgångar -17,6 -19,1 -8 -27,6 Investeringar i immateriella tillgångar -4,4 -2,0 *) -3,5 Vinst/förlust vid avyttring av materiella anläggningstillgångar 4,8 4,3 12 6,3 Vinst/förlust vid avyttring av immateriella anläggningstillgångar 0,4 0,1 *) 0,2 Effekten av ändringarna i valutakurser -0,4 -0,7 - -1,6 Investeringarnas nettokassaflöde -17,2 -17,4 - -26,0 Finansieringens kassaflöde Emissionsintäkter 5,1 0,9 *) 1,6 Sänkning av lånefordringar 0,3 2,1 -86 2,2 Upplåning i form av lån 1,2 59,8 -98 37,9 Amortering på lån -58,7 -67,1 -13 -68,7 Amortering på finansiella leasing skulder -4,4 -3,2 38 -4,3 Utdelning -42,9 -36,6 17 -36,6 Finansieringens nettokassaflöde 4) -99,4 -44,1 *) -67,9 Förändring av likvida medel 17,1 -19,7 *) -25,4 Likvida medel i början av perioden 36,1 61,5 -41 61,5 Likvida medel vid periodens utgång 53,2 41,8 27 36,1
*) Förändringen över 100 %
4) Den nya behandlingen av bokföringsposterna i samband med grynderentreprenader inverkar på kassaflödeskalkylens uppläggning, jämfört med uppläggningen enligt FAS-praxis.
NYCKELTAL
IFRS IFRS förändr. IFRS 9/2005 9/2004 , % 12/2004 Resultat/aktie, euro 1,83 1,26 45 1,62 Resultat/aktie, euro, 1,78 1,25 42 1,60 efter utspädning Eget kapital/aktie, euro 8,28 6,85 21 7,20 Aktiens medelkurs under perioden, euro 26,09 15,78 65 15,92 Aktiens kurs vid periodens utgång, euro 35,30 15,85 *) 18,36 Aktiestockens marknadsvärde vid periodens utgång, Me 2 193,2 969,7 *) 1 125,3 Vägt medeltal av det emissionskorrigerade antalet utestående aktier, 1 000 st. 61 628 61 095 1 61 123 Vägt medeltal av det emissionskorrigerade antalet utestående aktier, 1 000 st., efter utspädning 63 173 61 711 2 61 823 Emissionskorrigerat antal utestående aktier vid periodens utgång, 1 000 st. 62 130 61 179 2 61 293 Räntebelagda nettoskulder vid periodens utgång, Me 271,8 370,1 -27 349,3 Avkastning på sysselsatt kapital, % 5) 23,7 - - 19,2 Soliditet, % 34,6 30,2 - 31,0 Skuldsättningsgrad, % 52,3 87,5 - 78,4 Bruttoinvesteringar i 22,3 -8 35,6 bestående tillgångar, Me 24,3 - % av omsättningen 1,0 1,4 - 1,3 Orderstock vid periodens utgång, Me 6) 1 881,4 1 708,2 10 1 823,4 - andelen orderstock utanför 722,6 613,6 18 645,0 Finland, Me Antal anställda i medeltal 21 330 22 012 -3 21 884
5) Beräkningen är för perioden oktober 2004 - september 2005 utgående från balansräkningsvärdena den 30 september vartdera året.
Jämförelsetal finns inte att tillgå.
6) Den icke intäktsförda delen av bindande, hemtagna order.
VILLKORLIGA SKULDER (miljoner euro)
IFRS IFRS förändr. IFRS 9/2005 9/2004 , % 12/2004 Återköpsansvar 235,2 181,6 30 184,5
ANSVARSFÖRBINDELSER (miljoner euro)
IFRS IFRS förändr. IFRS 9/2005 9/2004 , % 12/2004 Säkerheter givna för egen del - Beviljade företagsinteckningar 29,3 29,3 - 29,3 Övriga ansvar - Borgen för intressebolagen - 0,7 - - - Borgen för andra 0,9 2,6 -65 2,5 -- Leasingansvar 7) 32,3 45,0 -28 40,2 - Hyresansvar 5,7 - - - -- Övriga ansvar 0,5 0,6 -17 0,6 Derivatavtal 8) - Värde för objektnyttigheter -- Ränteoptionsavtal 0,7 - - - -- Avtal om ränteutbyte (swap) 70,0 70,0 - 70,0 -- Valutaterminavtal 28,9 70,1 -59 56,7 - Gängse värde -- Ränteoptionsavtal 0,5 - - - -- Avtal om ränteutbyte (swap) 69,3 69,5 - 69,2 -- Valutaterminavtal 29,6 68,2 -57 54,4
7) De leasingansvar som klassas som finansieringsleasing finns även upptagna i balansräkningen.
8) Derivatavtalen har övervägande gjorts i avsikt att skydda valutalån och valutaflödet i vissa projekt.
OMSÄTTNINGEN PER SEGMENT (miljoner euro)
IFRS IFRS förändr. IFRS 1-9/2005 1-9/2004 , % 1- 12/2004 Fastighetstekniska tjänster 994,7 962,7 3 1 321,2 Byggtjänster 925,3 869,8 6 1 147,2 Industri- och nätverkstjänster 291,3 258,1 13 359,0 Övriga poster -47,5 -32,6 46 -47,3 YIT-koncernen totalt 2 163,8 2 058,0 5 2 780,1
RÖRELSEVINST PER SEGMENT (miljoner euro)
IFRS IFRS förändr. IFRS 1-9/2005 1-9/2004 , % 1- 12/2004 Fastighetstekniska tjänster 35,8 20,4 75 34,1 Byggtjänster 107,2 86,0 25 101,9 Industri- och nätverkstjänster 27,9 19,9 40 27,5 Övriga poster -8,9 -3,5 *) -6,4 YIT-koncernen totalt 162,0 122,8 32 157,1
*) Förändringen över 100 %
ORDERSTOCK PER SEGMENT VID PERIODENS UTGÅNG (MILJONER EURO)
IFRS IFRS förändr. IFRS 9/2005 9/2004 , % 12/2004 Fastighetstekniska tjänster 575,7 564,6 2 557,8 Byggtjänster 1 193,8 940,0 27 1 066,4 Industri- och nätverkstjänster 158,3 203,6 -22 199,2 Övriga poster -46,4 - - - YIT-koncernen totalt 1 881,4 1 708,2 10 1 823,4
KONCERNENS UTVECKLING KVARTALSVIS I/2004-III/2005
IFRS IFRS IFRS IFRS IFRS IFRS IFRS I/ II/ III/ IV/ I/ II/ III/ 2004 2004 2004 2004 2005 2005 2005 Omsättning, Me 669,9 729,2 658,9 722,1 663,9 745,1 754,8 Rörelsevinst, Me 37,5 37,9 47,4 34,3 40,1 55,4 66,5 i procent av omsättningen 5,6 5,2 7,2 4,8 6,0 7,4 8,8 Finansiella 0,4 0,5 0,3 0,9 0,3 0,7 0,8 intäkter, Me 1) Kursdifferenser, 0,2 0,3 -0,6 -1,0 1,5 0,6 0,5 Me Finansiella kostnader, Me -4,7 -4,9 -4,0 -4,5 -4,5 -4,1 -4,2 Vinst före skatt, Me 33,4 33,8 43,1 29,7 37,4 52,6 63,6 i procent av omsättningen 5,0 4,6 6,5 4,1 5,6 7,1 8,4 Balansomslutning, Me 1 465,3 1 506,1 1 514,0 1 516,2 1 508,2 1 612,2 1 621,4 Resultat/aktie, euro 0,36 0,36 0,54 0,36 0,46 0,63 0,74 Eget kapital/aktie 5,96 6,32 6,85 7,20 6,95 7,53 8,28 Aktiens kurs vid periodens utgång 15,40 16,74 15,85 18,36 21,84 27,60 35,30 Marknadsvärde, Me 940,1 1 023,8 969,7 1 125,3 1 338,6 1 711,2 2 193,2 Avkastning på sysselsatt kapital av senaste 12 månader, % 2) 2) 2) 19,2 19,7 21,8 23,7 Soliditet, % 26,7 27,6 30,2 31,0 30,1 31,8 34,6 Räntebärande nettoskuld, Me 79,1 397,4 370,0 349,3 368,1 313,6 271,8 Skuldsättnings- grad, % 103,1 101,7 87,5 78,4 85,6 66,6 52,3 Brutto- investeringar, Me 7,3 19,0 24,3 35,6 7,0 14,1 22,3 Orderstock, Me 1 585,2 1 722,2 1 708,2 1 823,4 1 909,4 1 999,2 1 881,4 Antal anställda vid periodens utgång 21 654 21 952 22 013 21 680 21 096 21 297 21 468
1) Innehåller intressebolagens resultat.
2) Jämförelsetal för nyckeltalen finns inte att tillgå.
OMSÄTTNINGEN PER SEGMENT (miljoner euro)
IFRS IFRS IFRS IFRS IFRS IFRS IFRS I/ II/ III/ IV/ I/ II/ III/ 2004 2004 2004 2004 2005 2005 2005 Fastighetstekniska tjänster 316,1 335,7 310,9 358,5 319,5 348,0 327,2 Byggtjänster 288,3 315,5 266,0 277,4 272,0 313,8 339,5 Industri- och 74,8 90,2 93,1 100,9 85,6 100,7 105,0 nätverkstjänster Övriga poster -9,3 -12,2 -11,1 -14,7 -13,2 -17,4 -16,9 YIT-koncernen totalt 669,9 729,2 658,9 722,1 663,9 745,1 754,8
RÖRELSEVINST PER SEGMENT (miljoner euro)
IFRS IFRS IFRS IFRS IFRS IFRS IFRS I/ II/ III/ IV/ I/ II/ III/ 2004 2004 2004 2004 2005 2005 2005 Fastighetstekniska tjänster 4,5 7,4 8,5 13,7 8,2 14,3 13,3 Byggtjänster 32,7 25,4 27,9 15,9 29,4 33,9 43,9 Industri- och nätverkstjänster 1,4 6,5 11,9 7,7 6,3 9,3 12,3 Övriga poster -1,1 -1,4 -0,9 -3,0 -3,8 -2,1 -3,0 YIT-koncernen totalt 37,5 37,9 47,4 34,3 40,1 55,4 66,5
ORDERSTOCK PER SEGMENT VID PERIODENS UTGÅNG (miljoner euro)
IFRS IFRS IFRS IFRS IFRS IFRS IFRS I/ II/ III/ IV/ I/ II/ III/ 2004 2004 2004 2004 2005 2005 2005 Fastighetstekniska tjänster 557,2 566,5 564,6 557,8 574,0 602,6 575,7 Byggtjänster 842,6 963,0 940,0 1 066,4 1 131,0 1 263,3 1 193,8 Industri- och nätverkstjänster185,4 192,7 203,6 199,2 234,4 187,3 158,3 Övriga poster - - - - -30,0 -54,0 -46,4 YIT-koncernen totalt 1 585,2 1 722,2 1 708,2 1 823,4 1 909,4 1 999,2 1 881,4
