YIT:s DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI-MARS 2005: FÖRBÄTTRAT RESULTAT PER AKTIE
BÖRSMEDDELANDE 2005-04-05 kl. 8.00
YIT:s DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI-MARS 2005: FÖRBÄTTRAT RESULTAT PER AKTIE
Ibruktagning av bokföring enligt IFRS
Den 1 januari 2005 övergick YIT till internationell bokslutspraxis IFRS (International Financial Reporting Standards). Delårsrapporten för januari - mars 2005 är den första rapporten som följer bokförings- och värderingsprinciperna enligt IFRS-standard. Jämförelsetalen som presenteras i delårsrapporten är också omräknade så att de är förenliga med IFRS.
Omsättningen på samma nivå som under första kvartalet i fjol
YIT-koncernens omsättning för januari - mars minskade något jämfört med samma period föregående år och var 663,9 miljoner euro (1-3/2004: 669,9 Me). Byggtjänster hade något mindre omsättning än under rekordperioden ett år tidigare, medan de övriga segmenten ökade sin omsättning. Trots att Byggtjänsters omsättning minskade under det första kvartalet, är segmentets orderstock den största någonsin.
Den internationella verksamhetens andel av koncernens omsättning var 41 procent (39 %). Av omsättningen uppstod 59 procent i Finland, 34 procent i de övriga nordiska länderna, 4 procent i Baltikum och 2 procent i Ryssland.
Service- och underhållsfunktionernas andel av omsättningen var 36 procent (37 %), 240,5 miljoner euro (246,5 Me).
Resultatet före skatt ökade med 12 procent
Koncernens rörelsevinst ökade med 7 procent jämfört med samma period föregående år till 40,1 miljoner euro (37,5 Me).
Rörelsevinstprocenten var 6,0 (5,6 %). Resultatet före skatt ökade med 12 procent till 37,5 miljoner euro (33,4 Me). Avkastningen på sysselsatt kapital för tolvmånadersperioden fram till periodens utgång var 19,7 procent.
Resultatet per aktie steg med 28 procent
Resultatet per aktie var 0,46 euro (0,36 e). Ökningen jämfört med föregående år var 28 procent. Det egna kapitalet per aktie var 6,95 euro (5,96 e). Soliditeten var 30,1 procent (26,7 %).
Orderstockens värde har stigit med en femtedel
Koncernens icke intäktsförda orderstock vid periodens utgång var värd 20 procent mer än ett år tidigare och steg till 1 909,4 miljoner euro (1 585,2 Me). Orderstockens bidragsbestånd är gott. Vid årsskiftet var orderstockens värde 1 823,4 miljoner euro. Värdet av orderstocken för verksamheten utanför Finland vid periodens utgång steg till 728,9 miljoner euro (582,8 Me). En del av koncernens service- och underhållsverksamhet är så beskaffad att den inte kan räknas in i orderstocken. Värdet av Datakomtjänsters orderstock baseras på volymprognoser ställda av kundföretagen.
Marknadssituationen
I Norden är det högkonjunktur. De ekonomiska forskningsinstitutionerna bedömer att de nordiska nationella ekonomierna under åren 2005 och 2006 har en jämn tillväxt med 2-3 procent per år, omkring en procentenhet högre än i EU. Räntorna i eurozonen bibehålls enligt de tillgängliga uppgifterna på relativt låg nivå under de närmaste åren, vilket är till stöd för investeringarna och efterfrågan på bostäder. Det förväntas att bostadshandeln i år kvarstår på samma starka nivå som i fjol. Den ökande exporten och industriproduktionen ökar den nordiska industrins behov av investeringar och underhåll. Ryssland och Norge har god nytta av det höga oljepriset. Tillväxttakten i Ryssland, Estland, Lettland och Litauen är omkring den dubbla jämfört med de nordiska länderna.
Utsikter för år 2005
Vår bedömning är att resultatet före skatt år 2005 kommer att förbättras betydligt jämfört med år 2004.
Utgivning den 4 maj
Onsdagen den 4 maj kl. 13.00 (finsk tid) håller YIT ett informationsmöte för investeringsanalytiker och portföljförvaltare på YIT:s huvudkontor, adress Panuvägen 11, 00620 Helsingfors.
Delårsrapporten för januari-juni publiceras den 5 augusti 2005, och rapporten för januari-september den 4 november 2005.
Delårsrapporterna trycks inte utan de utges i form av börsmeddelanden och visas på bolagets webbplats, www.yit.fi. Utskrifter av delårsrapporterna kan beställas på adressen YIT Corporation Abp, Koncerninformation, PB 36, 00621 Helsingfors, eller per fax +358 20 433 3746.
YIT CORPORATION ABP
Reino Hanhinen Koncernchef
Närmare upplysningar ges av Koncernchef Reino Hanhinen, tfn +358 20 433 2454, reino.hanhinen@yit.fi Vice VD Esko Mäkelä, tfn +358 20 433 2258, esko.makela@yit.fi Informationschef Veikko Myllyperkiö, tfn +358 20 433 2297, veikko.myllyperkio@yit.fi Chef för investerarrelationer Petra Thorén, tfn +358 20 433 2635, petra.thoren@yit.fi
BILAGOR Delårsrapport för januari - mars 2005 Resultat- och balansräkning för koncernen, avstämning av resultat för perioden, avstämning av eget kapital, verkningarna av förändringarna i IAS 32 och IAS 39, finansieringsanalys, nyckeltal, villkorliga skulder och ansvarsförbindelser, likaså omsättningen, rörelsevinsten och orderstocken för de olika segmenten samt koncernens utveckling kvartalsvis.
Distribution: Helsingfors Fondbörs, viktigare media, www.yit.fi
DELÅRSRAPPORT FÖR YIT CORPORATION ABP 1 JANUARI - 31 MARS 2005
IBRUKTAGNING AV BOKFÖRING ENLIGT IFRS
Den 1 januari 2005 övergick YIT till internationell bokslutspraxis enligt IFRS (International Financial Reporting Standards). Innan YIT tog i bruk IFRS följde koncernens finansiella rapportering finsk bokslutspraxis (Finnish Accounting Standards, FAS).En omräkning till IFRS-standard av YIT Corporation Abp:s referensvärden för år 2004 samt en beskrivning av de viktigaste förändringarna som ändringen medför har publicerats i form av börsmeddelande 2005-04-06. I en bilaga till detta meddelande gavs en inledande balansräkning för år 2004, upprättad enligt IFRS, nyckeltalen enligt IFRS och FAS kvartalsvis för år 2004, tilläggsuppgifter till resultat- och balansräkningen samt en beskrivning av principerna för upprättande av bokslutet enligt IFRS.
Föreliggande delårsrapport för det första kvartalet 2005 följer bokförings- och värderingsprinciperna enligt IFRS-standard.
Jämförelsetalen som presenteras i delårsrapporten är också omräknade så att de är förenliga med IFRS. Till följd av att IFRS-standarden genomgått vissa justeringar avviker de referenstal som presenteras i denna delårsrapport i viss mån från de tal som presenterades i börsmeddelandet av den 6 april.
Det kan bli nödvändigt med en justering av den ekonomiska IFRS- information som har presenterats i sammandraget innan den inkluderas som jämförelseinformation i koncernens första IFRS-bokslut, som uppgörs för den räkenskapsperiod som upphör den 31 december 2005.
Detta beror på de ändringar i IFRS-normerna som för tillfället företas.
OMSÄTTNINGEN I NIVÅ MED DET FÖRSTA KVARTALET 2004
YIT-koncernens omsättning för januari - mars minskade något jämfört med samma period föregående år och var 663,9 miljoner euro (1-3/2004: 669,9 Me). Av omsättningen uppstod 47 procent inom Fastighetstekniska tjänster, 40 procent inom Byggtjänster, 8 procent inom Tjänster för industrin och 5 procent inom Datakomtjänster.
Omsättningen per segment (miljoner euro)
1-3/2005 1-3/2004 Förändring, % Fastighetstekniska 319,5 316,1 1 % tjänster Byggtjänster 272,0 288,3 -6 % Tjänster för industrin 55,6 50,4 10 % Datakomtjänster 30,0 24,4 23 % Övriga poster -13,2 -9,3 42 % YIT-koncernen totalt 663,9 669,9 -1 %
YIT:s servicekedja täcker projektens hela livscykel. Syftet med livscykelstrategin är att ge en förbättrad serviceförmåga, expanderande affärsverksamhet och jämnare intäktsflöde. En del av koncernens omsättning uppstår inom service och underhåll av industri, fastigheter, datakommunikationsnät och konventionell infrastruktur. Under den granskade perioden var denna verksamhets andel av hela verksamheten 240,5 miljoner euro (246,5 Me), vilket utgör 36 procent (37 %) av den totala omsättningen.
Den internationella verksamhetens andel av koncernens omsättning var 272,5 miljoner euro (264,5 Me) eller 41 procent (39 %). Av omsättningen uppstod 59 procent i Finland, 34 procent i de övriga nordiska länderna, 4 procent i Baltikum och 2 procent i Ryssland.
YIT har valt en strategi som handlar om att stärka byggtjänsterna i de baltiska länderna och i Ryssland samt att därtill stärka de fastighetstekniska tjänsterna och datakomtjänsterna i de baltiska länderna och samtliga nordiska länder.
RESULTATET FÖRE SKATT ÖKADE MED 12 PROCENT
Koncernens rörelsevinst ökade med 7 procent jämfört med samma period föregående år till 40,1 miljoner euro (37,5 Me).
Rörelsevinstprocenten var 6,0 (5,6 %).
Rörelsevinsten per segment (miljoner euro)
1-3/2005 1-3/2004 Förändring, % Fastighetstekniska 8,2 4,5 82 % tjänster Byggtjänster 29,4 32,7 -10 % Tjänster för industrin 1,5 0,1 *) Datakomtjänster 4,8 1,3 *) Övriga poster -3,8 -1,1 *) YIT-koncernen totalt 40,1 37,5 7 %
*) Förändringen över 100 procent
Resultatet före skatt ökade med 12 procent och blev 37,5 miljoner euro (33,4 Me). Efter skatt var resultatet 28,3 miljoner euro (22,2 Me). Avkastningen på sysselsatt kapital för de tolv månaderna fram till periodens utgång var 19,7 procent. År 2004 var avkastningen på sysselsatt kapital 19,2 procent.
Resultatet per aktie steg till 0,46 euro (0,36 euro). Ökningen jämfört med föregående år var 28 procent. Det egna kapitalet per aktie var 6,95 euro (5,96 euro). Soliditeten var 30,1 procent (26,7 %).
ORDERSTOCKENS VÄRDE HAR STIGIT MED EN FEMTEDEL
Koncernen har stark marknadsställning. Den icke intäktsförda orderstocken vid periodens utgång var värd 20 procent mer jämfört med föregående år, 1 909,4 miljoner euro (1 585,2 Me). Vid årsskiftet var orderstocken värd 1 823,4 miljoner euro. Den internationella orderstocken steg till 728,9 miljoner euro (582,8 Me), vilket var 38 procent (37 %) av hela koncernens orderstock. Orderstockens bidragsbestånd är gott. En del av koncernens service- och underhållsverksamhet är så beskaffad att den inte ingår i orderstocken. Värdet av Datakomtjänsters orderstock baseras på volymprognoser ställda av kundföretagen.
Orderstocken per segment (miljoner euro)
3/2005 3/2004 Förändring, % Fastighetstekniska 574,0 557,2 3 % tjänster Byggtjänster 1 131,0 842,6 34 % Tjänster för 151,1 76,0 99 % industrin Datakomtjänster 83,3 109,4 -24 % Övriga poster -30,0 - - YIT-koncernen totalt 1 909,4 1 585,2 20 %
KONCERNENS FINANSIELLA POSITION FORTSATT GOD
Koncernens finansiella position var fortsatt god under den granskade perioden. De räntebärande krediterna vid periodens utgång var 407,3 miljoner euro (434,7 Me) och de likvida medlen 39,2 miljoner euro (55,5 Me). Nettoskulden var 368,1 miljoner euro (379,1 Me).
Skuldsättningsgraden vid periodens utgång var 85,6 procent (103,1 %).
De finansiella intäkterna under perioden var 0,3 miljoner euro (0,4 Me), valutakursvinsterna var 1,5 miljoner euro (0,2 Me) och de finansiella kostnaderna 4,5 miljoner euro (4,7 Me).
Nettofinansieringskostnaderna var 2,6 miljoner euro (4,1 Me) eller 0,4 procent (0,6 %) av omsättningen.
Andelen lån med fast ränta av koncernens hela låneportfölj var 49 procent (36 %). 49 procent (42 %) av lånen hade upptagits direkt på kapital- och penningmarknaden.
Summan av alla de leverantörsfordringar för byggperioderna som sålts till finansieringsbolag var vid periodens utgång 194,3 miljoner euro (216,2 Me). Av dessa har 119,8 miljoner euro (122,4 Me) upptagits i balansräkningen under räntebelagda skulder medan resten är poster som inte upptagits i balansräkningen, enligt reglerna i IAS 39. Räntorna som betalats i samband med försäljningen av fordringar till finansieringsbolag, 1,3 miljoner euro (1,5 Me) har till fullt belopp upptagits bland de finansiella kostnaderna.
Koncernens balansomslutning vid periodens utgång var 1 508,2 miljoner euro (1 465,3 Me).
INVESTERINGAR OCH FÖRETAGSKÖP
Bruttoinvesteringarna i fasta tillgångar i balansräkningen var i januari-mars 7,0 miljoner euro (7,3 Me) eller 1,1 procent (1,1 %) av omsättningen. Investeringarna i byggmateriel var 4,5 miljoner euro (1,4 Me) och i datateknik 0,7 miljoner euro (1,3 Me). De övriga investeringarna i produktionsmedel var 0,5 miljoner euro (0,8 Me).
Mängden övriga investeringar var 1,3 miljoner euro (3,8 Me).
ÄNDRINGAR I KONCERNSTRUKTUREN
Ett av YIT Byggnads Ab:s dotterbolag, estniska AS FKSM, omdöptes under perioden. Sedan början av mars i år heter bolaget AS YIT Ehitus.
21 000 ANSTÄLLDA
Under den granskade perioden hade koncernen i medeltal 21 267 (21 625) anställda. Antalet vid periodens utgång var 21 096 (21 654). Av YIT:s anställda arbetar 54 procent i Finland, 36 procent i de övriga nordiska länderna och 10 procent i Baltikum och Ryssland.
De anställda enligt segment den 31 mars 2005
Antal Andel av koncernens personal Fastighetstekniska tjänster 11 937 57 % Byggtjänster 4 698 22 % Tjänster för industrin 2 785 13 % Datakomtjänster 1 381 7 % Koncerntjänster 295 1 % YIT-koncernen totalt 21 096 100 %
Antalet anställda enligt land den 31 mars 2005
Antal Andel av koncernens personal Finland 11 381 54 % Sverige 4 134 20 % Norge 2 432 11 % Danmark 1 108 5 % De baltiska länderna 1 205 6 % Ryssland 836 4 % YIT-koncernen totalt 21 096 100 %
BESLUT AV BOLAGSSTÄMMAN
YIT Corporation Abp höll sin ordinarie bolagsstämma den 16 mars 2005.
Stämman godkände bokslutet för år 2004 och beviljade styrelsen och verkställande direktören ansvarsfrihet. Utdelningen bestämdes till 0,70 euro per aktie (0,60 euro för år 2003); den totala utdelningen blev 42,9 miljoner euro (36,6 Me). Avstämningsdag för utdelningen blev den 21 mars och utbetalningen inleds den 30 mars.
Bolagsstämman beslutade utse fem styrelseledamöter. Till ledamöter i styrelsen återvaldes Ilkka Brotherus, Eino Halonen, Reino Hanhinen, Antti Herlin och Teuvo Salminen. Vid sitt konstituerande möte den 30 mars valde styrelsen Ilkka Brotherus till sin ordförande och Eino Halonen till vice ordförande.
Bolagsstämman återvalde CGR-samfundet PricewaterhouseCoopers Oy till revisor med uppdrag att granska förvaltningen och bokföringen under den pågående perioden. PricewaterhouseCoopers Oy har utsett ekonom Göran Lindell, CGR, till huvudansvarig revisor.
Bolagsstämman godkände enhälligt ett förslag av styrelsen om att bolaget skulle, med till utdelning lediga medel, förvärva minst 200 och högst 2 000 000 aktier i det egna bolaget. Därtill beslutade stämman att bemyndiga styrelsen att bestämma om överlåtelse av högst 2 000 000 egna aktier, antingen sådana som med stöd av bolagsstämmans beslut kommer att förvärvas. Överlåtelsen får ske på det sätt och för de ändamål som styrelsen föreslår. Styrelsens förslag till förvärv och överlåtelse av egna aktier har publicerats i ett börsmeddelande den 15 februari 2005.
AKTIEKAPITAL OCH AKTIER
Aktiekapitalet för YIT Corporation Abp var i den granskade periodens inledning 61 292 854 euro och antalet emitterade aktier var 61 292 854. Ingen höjning av aktiekapitalet skedde under perioden.
Bemyndiganden att höja aktiekapitalet
Under perioden företogs ingen aktieemission, inte heller emitterade bolaget några konvertibla skuldebrevslån eller optionslån. Vid periodens utgång hade styrelsen inga gällande fullmakter att företa aktieemission, inte heller att emittera konvertibla skuldebrevslån eller optionslån.
Under perioden innehade bolaget inga egna aktier. Dotterbolagen ägde inte aktier i moderbolaget. YIT-koncernens ordinarie bolagsstämma beslutade den 16 mars 2005 om anskaffning av aktier i det egna bolaget och bemyndigade styrelsen att bestämma om överlåtelsen av dessa aktier enligt de ovan beskrivna riktlinjerna.
Marknadsvärdet steg till 1,3 miljoner euro
Medelkursen för YIT-aktien under januari - mars var 20,89 euro (15,08 euro). Den högsta kursen under perioden var 24,50 euro (17,53 euro) och den lägsta 17,90 euro (15,19 euro). Avslutskursen vid periodens utgång var 21,84 euro (15,40 euro). Efter beslut av bolagsstämman ändrades aktiens nominella värde under jämförelseperioden från två euro till en euro (split). Det innebar att antalet aktier fördubblades. Fördubblingen enligt bolagsstämmans beslut av antalet aktier antecknades i handelsregistret den 26 mars 2004 och de nya aktierna upptogs till handel på Helsingfors Fondbörs den 29 mars 2004. Värdena har konverterats så att de motsvarar nuläget efter fördubblingen av antalet aktier.
Värdet av aktieomsättningen under perioden var 241,5 miljoner euro (166,0 Me) och antalet aktier som omsattes var 11 556 662 (11 008 766). Aktiestockens marknadsvärde var vid periodens utgång 1 338,6 miljoner euro (940,1 Me).
Antalet privata och internationella investerare ökade ytterligare
Mängden registrerade aktieägare var i periodens början 7 456 (4 928) och vid dess slut 7 864 (6 008). Mängden privata investerare ökade med drygt 400 under januari - mars.
Enligt aktieregistren var 25,5 procent (19,9 %) av aktierna i utländsk ägo i början av perioden och vid periodens utgång 27,1 procent (20,7 %). De övriga utländska aktieägarna innehade 2,4 procent (2,2 %) av aktierna vid periodens utgång, varför det internationella ägandet totalt utgjorde 29,5 procent (22,9 %) av hela aktiestocken.
FORTSATT GOD MARKNADSSITUATION I NORRA EUROPA
I Norden är det högkonjunktur. De ekonomiska forskningsinstitutionerna bedömer att de nordiska nationella ekonomierna under åren 2005 och 2006 har en jämn tillväxt med 2-3 procent per år, omkring en procentenhet högre än i EU. Räntorna i eurozonen bibehålls enligt de tillgängliga uppgifterna på relativt låg nivå under de närmaste åren, vilket är till stöd för investeringarna och efterfrågan på bostäder. Det förväntas att bostadshandeln i år kvarstår på samma starka nivå som i fjol. Den ökande exporten och industriproduktionen ökar den nordiska industrins behov av investeringar och underhåll. Ryssland och Norge har god nytta av det höga oljepriset. Tillväxttakten i Ryssland, Estland, Lettland och Litauen är omkring den dubbla jämfört med de nordiska länderna.
Finland
Näringslivets forskningsinstitut ETLA gjorde i mars 2005 prognosen att Finlands BNP i år ökar med 3 och nästa år med 3,2 procent.
Medeltillväxten för femårsperioden 2005 - 2009 bedöms bli 2,9 procent. ETLA utgår från att investeringarna i Finland i år ökar med 4 och nästa år med 4,8 procent. Under åren 2005 - 2009 är investeringsökningen i medeltal 3,7 procent per år. Enligt en i januari utgiven enkät om industriinvesteringar upphörde nedgången i industriinvesteringar i fjol. I år kommer industrins fasta investeringar att öka med 5 procent enligt ETLA. Bygginvesteringarna kommer att öka i år i samma takt som i fjol, alltså med 2,7 procent, medan ökningen år 2006 blir 3,9 procent. Marknaden för underhåll av industri, fastigheter och infrastruktur kommer att utökas till följd av utgivningen av uppdrag till utomstående specialister. Telekomoperatörerna väntas fortfarande ge ut sina verksamheter på fältet till fristående företag. Antalet bredbandsanslutningar fortsätter också att öka.
En konjunkturgrupp tillsatt av finansministeriet med uppgift att dryfta byggandet utgick i sin konjunkturprognos i januari 2005 från att husbyggandet i år ökar med 3-4 procent. Efterfrågan på bostäder och lokaler för kommersiella tjänster fortsätter i Finlands tillväxtcentra. Mängden påbörjade industribyggnader började i fjol öka och även kontorshusbyggandet har börjat återhämta sig.
Renoveringsprojekten ökar under detta decennium med 2-3,5 procent årligen. Näringslivets forskningsinstitut ETLA beräknar att mark- och vattenbyggnadsuppdragen i år ökar med 4,3 procent. Den sammanräknade byggproduktionen väntas öka under åren 2005 - 2009 med i medeltal 2,5 procent per år, alltså snabbare än under den föregående femårsperioden. Ökningen inom nybyggnads- och renoveringsområdet håller efterfrågan uppe på marknaderna för byggnads- och fastighetsteknik (värme, vatten, luftkonditionering, el och automation - såväl entreprenader som underhåll).
Sverige
Konjunkturinstitutet beräknade i slutet av mars att Sveriges BNP, med korrigering för antalet arbetsdagar, hade ökat med 2,9 procent tack vare exporten. KI spådde att ökningen åren 2005 och 2006 blir 3,0 resp. 3,2 procent. De omständigheter som driver på tillväxten är nu i sin tur den inhemska konsumtionen och de snabbt stigande investeringarna. Privathushållens konsumtion ökar med 2,6 procent i år och med 3,1 procent nästa år. Investeringsökningen är bredbasig och täcker industrin, servicesektorn och bostadsinvesteringarna. De fasta investeringarna ökar med 7,6 procent i år och med 6,7 procent nästa år. Industrins fasta investeringar ökar med 14,2 procent i år och med 9,9 procent nästa år. Till denna bidrar den höga kapacitetsutnyttjandegraden, de låga räntorna och den goda lönsamheten. Enligt den konjunkturbarometer som utgavs i slutet av mars hade industrins konjunkturläge planat ut under årets första kvartal. Indikatorerna som anger tillförsikten inom industrin hade sjunkit och produktionsplanerna tydde på en måttligare tillväxt än i januari. Däremot hade utsikterna för den privata servicebranschen ljusnat betydligt. Även servicesektorns investeringar är starkt ökande både i år och nästa år. Byggandet började öka mot slutet av år 2004 och sedan dess har mängden nya beställningar ökat. Ytterligare arbetskraft har anställts och hälften av byggföretagen räknar med att byggandet ökar under året. Investeringarna i bostäder ökade i fjol med 22 procent och ökningen beräknas fortsätta, i år med 9 och år 2006 med 3 procent. I fjol inleddes byggandet av 27 400 nya bostäder.
Sveriges Byggindustrier bedömer att antalet byggstarter i år uppgår till 29 500 bostäder. Det övriga husbyggandet väntas fortfarande minska i år. Branschförbundet Installatörerna räknar i sin rapport i november med att branschen både år 2005 och 2006 ökar sin omsättning med 3-4 procent. Euroconstruct bedömde i december att husbyggandet åren 2005-2007 ökar i värde med 4,2, 7,7 resp. 2,4 procent för nybyggandets del. Motsvarande tillväxt för renoveringsverksamheten är 3,1, 2,8 resp. 2,5 procent.
Norge
Även den norska ekonomin har högkonjunktur. BNP ökade enligt Statistisk sentralbyrå med 3,5 procent år 2004, tack vare privathushållens stora konsumtion och de stigande investeringarna.
Bostadspriserna steg år 2004 med 10,5 procent. Antalet påbörjade nya bostäder var 30 000, en ökning med 30 procent jämfört med föregående år. Den låga räntenivån, den goda löneutvecklingen och skattelättnaderna kommer även i år och nästa år att lyfta konsumtionen inom landet. Bostadsbyggandet fortsätter i hög takt.
Investeringsökningen uppgår till 10,8 procent, särskilt eftersom oljesektorn ökar sina investeringar betydligt i år. BNP för Fastlands- Norge ökar med 3,8 procent år 2005 och med 2,4 procent år 2006.
Statistisk sentralbyrå beräknar att omsättningen för byggverksamheten i fjol ökade med 10,8 procent och elinstallationsarbetena med 10,1 procent. Enligt konjunkturbarometern för fjolårets sista kvartal kommer produktionsvolymen att öka ytterligare under det första kvartalet 2005. Företagsledarnas ökade investeringsavsikter pekar också på långsiktigare positiva konjunkturförväntningar. Särskilt för skogs-, metall- och den kemiska industrins del har utsikterna förbättrats. Produktionsvolymen och kapacitetsutnyttjandegraden fortsätter att stiga och den ökande orderingången på både export- och hemmamarknaden förbättrar orderstocken. Norges järnvägar går som bäst igång med ett tioårigt järnvägsinvesteringsprojekt för 26,4 miljarder kronor (4,2 miljarder USD). Euroconstruct bedömde i december att nybyggnationen av hus i år och nästa år endast ökar med omkring en procent per år och att den år 2007 sjunker med 2,3 procent år 2007.
Renoveringsprojekten beräknas öka åren 2005-2007 med 3,5, 3,0 resp.
2,5 procent.
Danmark
Den snabba BNP-ökningen under förra hälften av år 2004 i Danmark bromsades upp under årets tredje kvartal och återhämtade sig mot årets slut, varför ökningen för helåret uppgick till 2,2 procent.
Konsumtionen och investeringarna fortsatte den snabba ökningstakten, men en nedgång av exporten och den ökande importen belastade produktionstillväxten. Exporten ökar fortfarande men ökningen är ytterst måttfull, bl.a. på grund av den långsamma återhämtningen i det viktiga exportlandet Tyskland och den starka eurokursen. Nordea spådde i februari att BNP-ökningen i år och nästa år blir 2,5 resp.
1,9 procent. Det beräknas också att privatkonsumtionen och bostadsinvesteringarna stiger brant åren 2005-2006 tack vare en positiv inkomstutveckling, finanspolitiska stimulanser, låga räntor och amorteringsfria bostadslån. Dansk Byggeri bedömde i februari att förutsättningarna var goda för en ökning av bostadsproduktionen åren 2005 och 2006. Tilltagande efterfrågan lyfte i fjol priset på äldre bostäder i flervåningshus med 11 procent och på villor med 7,2 procent. De höga priserna ledde också till att det blev lönsammare att renovera äldre hus. Danske Bank och Nordea beräknar att bostadspriserna i år stiger med 8-10 procent. Reparationerna efter den svåra stormen i början av januari i år ökade efterfrågan på bygg- och renoveringstjänster, därmed beräknas renoveringsverksamheten öka med 6 procent i år. Även kontors- och industribyggandet vände i fjol och började öka. Dansk Byggeri räknar med att byggproduktionen totalt kommer att växa i år med 4 procent. Euroconstruct bedömde i december att byggverksamheten ökar med 1,5 procent både år 2005 och 2006, och med 3-4 procent år 2007.
De baltiska länderna
I de baltiska länderna ökar BNP och investeringarna klart snabbare än i Norden. Tillväxten beräknas under de närmaste åren hållas på nivån 5-8 procent. Den höga utbildningsnivån i regionen samt ländernas EU- medlemskap stärker den ekonomiska tillväxten. Investeringsökningen var i fjol 21,5 procent i Litauen, 17,6 procent i Lettland och 8 procent i Estland. Investeringsökningen i länderna kommer enligt Nordeas prognos i februari att plana ut på omkring tioprocentsnivån.
Även ökningen av bygginvesteringarna är över tio procent under de närmaste åren. Den ekonomiska tillväxten och befolkningens tilltagande välstånd har ökat efterfrågan på nya bostäder.
Inflationstakten är i Estland och Litauen 2-3 procent, i Lettland är det 4-5 procent.
Ryssland
Det höga världsmarknadspriset på olja stärker den ekonomiska utvecklingen i Ryssland. Nordea beräknar att BNP-ökningen i år blir 5,5 och året därpå 4,7 procent. Inflationstakten håller på att plana ut men den håller sig ännu kring 10 procent. Enligt den ryska statistikcentralen Rosstat ökade investeringarna fortfarande i fjol med 10,9 procent, men ökningen har börjat mattas av trots det höga oljepriset och den goda kapacitetsutnyttjandegraden. Under detta års första kvartal ökade investeringarna med 7,6 procent, medan motsvarande tal för i fjol var 13,1 procent. Tack vare den gynnsamma löneutvecklingen har privathushållens konsumtion blivit den viktigaste drivfjädern för tillväxten. Reallönerna steg ifjol med 12 procent. Medelklassens tilltagande välstånd har ökat efterfrågan på fritt finansierade bostäder i de största städerna, som Moskva och S:t Petersburg.
RESULTATUTVECKLINGEN PER SEGMENT
FASTIGHETSTEKNISKA TJÄNSTER
Omsättningen för segmentet Fastighetstekniska tjänster bibehölls i januari-mars på föregående års nivå och var 319,5 miljoner euro (316,1 Me). Service- och underhållsfunktionernas andel av segmentets omsättning var 56 procent. Av omsättningen noterades 38 procent i Sverige, 30 procent i Finland jämte Baltikum och Ryssland, 22 procent i Norge och 10 procent i Danmark.
Segmentets rörelsevinst ökade avsevärt och blev 8,2 miljoner euro (4,5 Me).
Orderstocken var vid periodens utgång värd 574,0 miljoner euro (557,2 Me). Fördelningen landsvis: Sverige 38 procent, Finland (inkl.
Baltikum och Ryssland) 29 procent, Norge 14 procent och Danmark 19 procent. Vid periodens utgång hade segmentet 11 937 anställda (12 530), av vilka 4 123 arbetade i Sverige, 3 808 i Finland, 2 432 i Norge, 1 108 i Danmark och 466 i Baltikum och Ryssland.
I Sverige ökar orderstocken för byggföretagen
YIT Sverige AB hade en omsättning på 121,4 miljoner euro (112,5 Me).
Av omsättningen stod service- och underhållsuppdragen för 44 procent.
Orderstocken var 168,1 miljoner euro (176,3 Me).
Under början av året ökade orderingången för byggföretagen och den positiva utvecklingen tycks fortgå. Den ökade orderstocken hann inte visa sig i form av ökad byggaktivitet under perioden.
Entreprenadpriserna beräknas kvarstå på nuvarande nivå.
YIT ingick två underhållsavtal på rikstäckande nivå under perioden.
Ett tvåårigt avtal med Carlsberg Sverige AB omfattar alla installationer och allt underhåll som har med kylning att göra. Ett avtal med Max Hamburgerrestauranger innefattar underhållet av bl.a.
luftkonditionering, kylning och uppvärmning i bolagets alla restauranger i Sverige.
I Kiruna fortsatte LKAB sitt samarbete med YIT genom en order av monteringen av ett pumpverk inklusive rörledningar. Inom kärnkraftverksindustrin fick YIT en order av Forsmarks Nuclear Group som gällde planering och inrättande av ett nytt säkerhetssystem.
Systemet, som ansluter sig till passagekontrollen, baseras på YIT:s teknologi OnGuard.
Ett avtal ingicks med Nordisk Renting i Stockholm om management av fastigheter. Avtalet är det första som ingicks med anledning av ett tidigare ingånget ramavtal.
Goda utsikter för fastighetstekniken och underhållet i Finland
YIT Kiinteistötekniikka Oy:s omsättning i Finland, Baltikum och Ryssland var 96,2 miljoner euro (103,3 Me). Av omsättningen var service- och underhållsuppdragens andel 64 procent. Orderstockens värde var 216,7 miljoner euro (200,6 Me).
Marknaden för service och underhåll i fastigheterna ökade ytterligare under årets första månader till följd av ökad användning av allt mångsidigare tekniska system samt genom att underhållsuppdragens utgivning på entreprenad fortsatte. Även bostadssaneringsuppdragen ökade. Det antas att kontorshusbyggandet ökar och särskilt beräknas sanerings- och moderniseringsuppdragen tillta. Efterfrågan på affärshusbyggande kommer sannolikt att minska, låt vara att nivån förblir god. Det offentliga byggandet förblir skäligt i tillväxtcentra. Industrimarknaden förbättras genom att flera stora investeringar påbörjas, medan även varvsindustrin fått ökad orderingång.
I Ryssland och Baltikum var byggandet fortfarande intensivt och utvecklingen väntas fortsätta. I allt större omfattning är beställarna intresserade av koncepten för energisparande och livscykellösningar. På marknaden i Moskva bedöms det också finnas intresse för det nya avfallsuppsamlingssystemet med undertrycksteknologi, Envac.
För byggnadsteknikens del nåddes ett avtal om projektstyrning och fastighetsteknik i ett servicehusprojekt för Åbo stad, Portsakoti. På industrisidan inleddes elinstallationerna för Neste Oil Oyj:s Dieselprojekt. Inom varvsindustrin överenskoms om flera elektrifieringsuppdrag för ett kryssningsfartyg som Aker Finnyards bygger i Åbo. Ett totalavtal ingicks med försäkringsbolaget Veritas Oy om totalunderhåll av detta bolags fastigheter i Helsingfors och Tammerfors. Fastighetsmanagement- och serviceavtalet med Sonera Finland förlängdes.
I Litauen tog YIT hem en order på VVS- och automationsinstallationerna till en badinrättning som byggs i staden Druskininkai samt till köpcentret Babilonas i Panevezys. I Jegorievsk i Ryssland skall YIT göra processelinstallationerna för den andra etappen av Saint-Gobain Isovers glasullsfabrik.
I samarbete med YIT Byggtjänster byggs en företagspark, Innopark i Tavastehus och i Åbo ett kontorshus som får namnet Intelligate. I Finland och i S:t Petersburg samarbetar segmenten i flera bostadsprojekt, medan YIT Centra uppstår i samarbete på flera håll i Finland.
Utvecklingen av modeller för livscykelansvaret samt olika hjälpmedel för detta fortgick i samarbete med kundföretagen. Ett exempel på hur data- och automationssystemen kan utnyttjas är eKäsikirja, en elektronisk handbok som är tillgänglig via internet och som gör att en bostads vatten- och energikonsumtion kan kontrolleras i realtid.
Förbättring av produktiviteten åstadkoms genom att olika processer förenhetligats, likaså har satsningar gjorts på effektivare anskaffningar och logistik samt sänkning av de fasta kostnaderna. I utbildningen av de anställda betonades särskilt chefsarbete och kundbetjäning.
I Norge fortsätter byggandet att öka
YIT Building Systems AS hade omsättningen 71,5 miljoner euro (75,6 Me). Av denna omsättning var service- och underhållsuppdragens andel 76 procent. Orderstocken var 81,2 miljoner euro (88,5 Me).
I Norge ökade antalet påbörjade byggen av affärsbyggnader och bostäder med omkring 40 procent jämfört med samma period föregående år. I randkommunerna kring Oslo har bostadsbyggandet mångdubblats.
För affärsbyggnadernas del antas den skäliga ökningen bestå, både för nybyggen och för renoveringar. För bostadsbyggandets del fortsätter ökningen i snabbare takt än för affärsbyggandets del.
Till de mest betydande beställningarna under perioden hörde uppdraget att leverera en byggnadsteknisk totallösning för ett nytt stort kontorskvarter på 25 500 m² i Stavanger. Byggnaden får sex våningar plus källare med tekniska lokaler och parkeringsplats; dess ägare är Seabrokers Eiendom AS och hyresgästen blir Vetco Able. En byggnadsteknisk totallösning levereras också till köpcentret SmartClub i Oslo. Ägaren till denna fastighet är CG Holding, som ingått ramavtal med YIT. YIT skall även leverera byggnadstekniken till utbyggnaden av det högklassiga semesterfirandeområdet Dr.Holms Hotel. YIT kommer att förse det nya sjukhuset Ahus i Akershus nära Oslo med det automatiserade avfallsuppsamlingssystemet Envac.
Avtalet med VanDerLanden om driftservicen och underhållet av bagagehanteringssystemet på Gardermoen flygplats utanför Oslo förlängdes.
För utvecklingsarbetets del fortsatte samarbetet med Carnegie Mellon University med undersökning av möjligheterna att utnyttja luftkonditioneringskanalerna för trådlös kommunikation.
Byggindustrin i Danmark har vänt uppåt
YIT A/S hade omsättningen 31,0 miljoner euro (25,5 Me). Av denna omsättning stod service och underhåll för 30 procent. Orderstocken vid periodens utgång var värd 108,0 miljoner euro (91,8 Me).
Byggindustrin har under de senaste månaderna vänt och börjat öka.
Utvecklingens lokomotiv är bostadsbyggandet, men även byggandet av affärshus, kontor för det offentliga samt industrilokaler väntas nu öka. Servicesektorns tillväxt driver på byggandet av ytterligare affärs- och kontorsbyggnader, trots att det finns ett stort utbud av lediga lokaler. De som behöver sådana lokaler prioriterar den smidiga rumsdispositionen och den moderna fastighetstekniken i moderna byggnader. Efterfrågan på fastighetsunderhåll fortsatte att öka.
Under början av året tog YIT A/S hem ett uppdrag om planering och realisering av flera tekniska system för en ny läkemedelsfabrik som Biogen Idec bygger i Köpenhamn. SEAS, det danska energidistributionsbolaget, har av YIT beställt upprustning av elstolpar. YIT har också tagit hem en order från varvsindustrin, i form av ett projekt för säkerhetsteknik i samband med gasläckor.
Ett omfattande arbete för höjning av arbetstillfredsställelsen bland de anställda fortsatte under perioden. Projektledningspersonalen fick utbildning i projektstyrning och arbetsledning. Satsningarna på utveckling av affärsverksamheten inriktades på behärskning av hela värdekedjan och av lösningar som omfattar flera tekniska system.
BYGGTJÄNSTER
Omsättningen för segmentet Byggtjänster sjönk under det första kvartalet med 6 procent jämfört med ett år tidigare och blev 272,0 miljoner euro (288,3 Me). Underhållsverksamhetens andel var 4 procent och uppdragen utanför Finland stod för 14 procent av omsättningen.
Rörelsevinsten sjönk också och blev 29,4 miljoner euro (32,7 Me).
Orderstocken var över en tredjedel mer värd mer än föregående år och steg till sin högst värde någonsin, 1 131,0 miljoner euro (842,6 Me).
Segmentet hade vid periodens utgång 4 698 anställda (4 693).
Under det första kvartalet gjordes satsningar på att göra bostadsförsäljningen i Finland effektivare samt på en ökning av grynderentreprenadernas andel av verksamheten i Ryssland och Baltikum. Efterfrågan på fritt finansierade bostäder var fortfarande god i Finland, i Moskvas närregioner, i S:t Petersburg samt i de baltiska länder.
Stark bostadshandel
I Finland var bostadshandeln stark, precis som under motsvarande tid i fjol, både i Helsingforsregionen och i övriga tillväxtcentra. Under kvartalet såldes 689 (775) fritt finansierade ägarbostäder.
Under kvartalet inleddes byggandet av 469 (504) bostäder, alla 469 (437) av dem var fritt finansierade. Vid periodens utgång var totalt 2 640 (3 237) bostäder under byggnad, och av dem var 2 505 (3 006) med fri finansiering. Under kvartalet färdigställdes 790 (652) fritt finansierade bostäder och i periodens slut var 213 (122) färdiga bostäder osålda.
På Skatudden i Helsingfors blev det byggstart för ett högklassigt fritt finansierat bostadshus med 52 bostäder, Helsingin Svingi. En arkitekttävling för området Merijalinranta i Uleåborg avgjordes under perioden. YIT förvärvade detta område i fjol och processen med en ändring av detaljplanen inleddes omedelbart. Tomten som ligger nära centrum och vid stranden av Ule älv skall bebyggas med fritt finansierade ägarbostäder med hög standard.
Bostadsbyggandet fortsatte att öka i Ryssland och i Baltikum
I verksamheten utanför Finland fortgick bostadsbyggandets ökning enligt planerna. Under kvartalet inleddes byggandet av 446 (1 767) nya bostäder i Ryssland, Estland, Lettland och Litauen. Den sista mars pågick byggandet av 4 216 (2 380) fritt finansierade dgarbostäder och under perioden blev 410 (54) bostäder färdiga. I Ryssland och i Baltikum såldes under perioden 361 (229) bostäder.
Antalet osålda men färdiga bostäder den sista mars var 32 (10).
Under de senaste 12 månaderna har försäljningspriset på den ryska och baltiska marknaden för bostäder byggda av YIT varit omkring en tredjedel av priset för motsvarande fritt finansierade bostäder på marknaden i Finland.
Marknadsutsikterna är fortsatt goda
Marknadsutsikterna för grynderproducerade bostäder beräknas förbli goda på alla marknader där YIT verkar. I Finland kan vi förvänta oss att år 2005 blir ett lika bra år som år 2004 med tanke på efterfrågan. I Ryssland spås allmänt en tydlig stegring av bostadspriserna. I Finland får marknadsutsikterna stöd av den starka flyttningsrörelsen inom landet, konsumenternas tillförsikt med tanke på de egna ekonomiska utsikterna samt den låga räntenivån. Den ekonomiska utvecklingen i Ryssland och Baltikum lyfter efterfrågan på nybyggda bostäder. YIT kan möta efterfrågan på bostäder tack vare sitt bestånd av utmärkta byggtomter. I Ryssland har ny lagstiftning om bostäder införts. De nya lagarna väntas på längre sikt leda till stabilitet i bostadsproduktionen och ökad trygghet för bostadsköpare.
Under år 2005 beräknas det att YIT i Finland påbörjar byggandet av omkring 2 500 - 3 000 bostäder (påbörjade 2 717 år 2004 av vilket 2 515 var frittfinansierade) med fri finansiering, medan motsvarande tal för Ryssland och Baltikum är ca 3 000 (3 873).
YIT:s bestånd av byggtomter den 31 mars 2005
Byggrätter och Kapital bundet planläggningspote i ntial, tusental tomtbeståndet, vånings-m² miljoner euro Finland Bostadstomter 1 383 163 Kontorstomter 845 124 Tillsammans 2 228 287 Ryssland och Baltikum Bostadstomter 480 30 Totalt 2 708 317
Logistikprojekt för husbyggnad
Det stora utbudet lediga kontorslokaler var i Finland en broms för påbörjandet av nya kontorsbyggnadsprojekt. Efterfrågan på lokaler för handel och logistik förblev skälig. På marknaden för nybygge och renovering av kontorshus var konkurrensläget fortfarande skarpt. En återhämtning av marknaden för industribyggnader är att vänta tack vare de stigande investeringarna.
I januari, efter YIT:s största fastighetsköp genom tiderna, inleddes byggandet av DHL Business Park, ett logistikcentrum värt 50 miljoner euro, i anslutning till Helsingfors-Vanda flygplats. Centrets huvudhyresgäst blir DHL och fastighetens ägare blir Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Tapiola och Ömsesidiga Försäkringsbolaget Tapiola.
I Åbo inleddes ett betydande kontorsbyggnadsprojekt på grynderbasis, Turun Intelligate, och i Esbo ett projekt för en koncentration av logistikföretag, Koskelo Trade Park. Huvudhyresgästen i Intelligate blir indrivningsbyrån Contant och projektfinansiär är Tapiola.
Rautaruukki blir den största hyresgästen i Koskelo Trade Park.
Det viktigaste renoveringsprojektet som inleddes under kvartalet var bostadsaktiebolaget As Oy Ostostie, som genomförs efter anbudsförfarande anordnat av Helsingfors stads bostadsproduktionsbyrå.
Positiv utveckling för uppdragen inom vattenförsörjning och miljöbyggande
Den positiva utvecklingen beträffande beståndet av uppdrag som gällde vattenförsörjnings- och miljöbyggande fortsatte. Under det första kvartalet ingicks bl.a. ett avtal om modernisering av anläggningarna och lokalerna för vattenbehandling vid det ryska kraftverket Kirisjskaja Gres.
I Estland inleddes en entreprenad för process- och avloppsbehandling vid Kunda massafabrik, på uppdrag av Estonian Cell.
Bra orderstock för infrabyggandet
Mark- och vattenbyggnadsuppdragen, infrabyggandet, hade fortsatt skälig efterfrågan, låt vara att regeringens beslut att skjuta finansieringen av trafikledsprogrammet på framtiden har lett till att flera projekt måste läggas på is till senare år. Orderstocken förblev god.
Under kvartalet gav YIT tillsammans med Vägaffärsverket ett anbud till Vägverket om byggande av motorvägsavsnittet Lojo - Muurla längs E18; i anbudet ingår underhållet med livscykelansvar. Resultatet av anbudsförfarandet kommer att ges på hösten 2005.
YIT tog med sitt anbud hem uppdraget att bygga stationsarrangemangen vid de helt nya järnvägsstationerna Haarajoki och Mäntsälä längs den nya direktbanan Kervo-Lahtis. Likaså tillföll ombyggnadsuppdraget av riksväg 4 i centrala Ii kommun YIT. Med Outokumpu Chrome Oy ingicks ett avtal om sprängnings- och schaktningsarbeten i tunnlarna som ingår i en gruva i Kemi, och UPM inkom med ett uppdrag om byggande av en kaj för trävirke vid bolagets fabrik i Raumo. I Vanda inledde YIT utbyggnaden av parkeringshuset intill köpcentret Jumbo.
Utveckling av affärsverksamheten
Tyngdpunkten för insatserna för vidareutveckling av verksamheten lades vid effektivare styrning av kassaflödet och behärskning av de fasta kostnaderna. I syfte att nå ökad produktivitet och effektivare processer satsade segmentet på utnyttjandet av produktionsstyrning och det elektroniska kundresponssystemet. Arbetet med att förbättra anskaffningsfunktionerna och de kundfunktioner som baseras på produktvarumärket YIT Koti fortgick, likaså utvecklingen av YIT Koti- konceptet till att också gälla för bostadsbyggandet i Ryssland och Baltikum. Personaladministrationens huvudmål var utveckling av rekryteringsprocesserna och introduktionen av nyanställda samt samarbetet med yrkesskolorna.
Med bostadsfastighetsbolaget VVO-yhtymä Oyj ingick YIT ett samarbetsavtal om utveckling av sanering i industriell skala av flervåningshus från 50- till 70-talet. Projektet som baseras på modultänkande har som mål att förkorta genomgångstiderna och att minimera de störningar som invånarna och fastighetsägarna utsätts för under renoveringsprocessen.
TJÄNSTER FÖR INDUSTRIN
Segmentet Tjänster för industrin hade omsättningen 55,6 miljoner euro (50,4 Me). Underhållsuppdragens andel av denna omsättning var 62 procent. Andelen uppdragen utanför Finland var 11 procent (7 %) av den totala omsättningen.
Rörelsevinsten var 1,5 miljoner euro (0,1 Me). Orderstocken vid periodens utgång nästan fördubblades jämfört med ett år tidigare och blev 151,1 miljoner euro (76,0 Me). En betydande del av orderstocken består av installationsarbeten i Borgå i samband med Neste Oil Oyj:s Dieselprojekt. 13,1 miljoner euro (4,4 Me) av orderstocken gäller leveranser och projekt utanför Finland. Segmentet hade i slutet av perioden 2 785 anställda (2 824).
Bättre marknadsläge tack vare ökade investeringar
Marknadsläget för industriinvesteringar förbättrades klart under de senaste månaderna. I januari-mars pågick redan flera betydande investeringsprojekt, som byggandet av det femte kärnkraftverket i Olkiluoto och Dieselprojektet i Neste Oil Oyj:s Borgåraffinaderi.
Marknadsutsikterna för alla produkt- och tjänstegrupper i YIT:s segment Tjänster för industrin är skäligen positiva. Orderstocken för de tjänster som erbjuds energiindustrin har ökat i jämn takt redan under ett par år och under det senaste kvartalet nådde den en rekordnivå. Varvsindustrin har i Finland fått klart bättre utsikter tack vare nyinkomna order. Även för processindustrins del ökar orderingången för tjänster. Skogsindustrin har klart ökat sina investeringar både i Finland och i Sverige. I Sverige har beslut nåtts om avsevärda moderniseringsprojekt för kärnkraftverkens del.
Till följd av ökad efterfrågan på metallprodukter har prisnivån på sådana ökat, vilket leder till en viss osäkerhet på marknaden.
I mars återgick YIT:s alla verkstäder till full sysselsättning. För installationsuppdragens del beräknas situationen förbättras redan under början av andra kvartalet. Det koncerninterna samarbetet mellan Tjänster för industrin och Fastighetstekniska tjänster utökades både i S:t Petersburg och i Sverige.
Produktionen övervägande exportinriktad under årets första månader
Under perioden hölls energiindustrins investeringar i Finland fortfarande på blygsam nivå och rörledningsproduktionen går under årets första hälft övervägande på export. Andritz har till ett projekt i Portugal beställt rörledningarna till en sodapanna, Foster Wheeler köper ångpannetuber för leverans till Tyskland och Filippinerna. Alstom Power Sweden AB har beställt rörledningar för högtrycksturbinerna för Industrins Krafts kärnkraftverk TVO1 och TVO2, medan Aker Finnyards köper rörsystemen till ett kryssningsfartyg i Freedomklassen och till fartyget Tallink III.
Också cisternproduktionen är övervägande inriktad på export. Till UPM Caledonian Paper i Skottland levereras processcisterner, likaså till Estonian Cells Kundafabrik för kemitermomekanisk massa i Estland. I Finland levereras lagercisterner för totalavsaltningen av vatten från det tredje kärnkraftverket i Olkiluoto, på uppdrag av Siemens AG.
Leveranserna av särskilt klenare rörledningssystem till träförädlingsindustrin har ökat. Under perioden ingicks avtal med Metso om leveranser av hydraulikrör, både till International Papers två pappersmaskiner i Svetogorsk och till UPM:s pappersmaskin i Tervasaari.
Till de mest betydande installationsprojekten för energiindustrin hör rörledningarna till det gaskombikraftverk som Demag Delaval Industrial Turbomachinery Ab bygger i Riga samt mekanik- och automationsinstallationerna till det nya Dieselprojektet i Sköldvik, Borgå. De viktigaste rörleveranserna till skogsindustrin går till utbyggnaden av avsvärtningsanläggningen vid UPM-fabrikerna i Kaipola, till M-reals anläggning för kemitermomekanisk massa i Kaskö samt till ombyggnaden av Stora Ensos pappersmaskin i Summa.
Jämn efterfrågan på underhållstjänster
Industriunderhållsverksamheten låg under årets första månader på en nivå som är typisk för branschen denna årstid, med andra ord var det en stillsam säsong. Efterfrågan på externa tjänster var god.
I och med att YIT övergick till bokföringspraxis enligt IFRS, konsoliderades intressebolaget Oy Botnia Mill Service Ab i början av år 2005 till dotterbolag i YIT-koncernen. Sedan årets början har Botnia Mill Service totalansvaret för underhållet i Metsä-Botnias massafabrik i Kemi, och vid årsskiftet övertogs 38 anställda av Botnia Mill Service. Ett avtal ingicks med M-real Tako Board om planering av underhållstjänsterna; i detta sammanhang överfördes sex personer på planeringsavdelningen till att vara anställda hos BMS.
Under perioden överenskom YIT med Saint-Gobain Isover om modernisering och om fabriksunderhållet av en glasullsfabrik i Jegorievsk, Ryssland. Med både Industrins Kraft och Metsä-Botnias fabrik i Raumo ingicks femåriga underhållsavtal. Under perioden förnyades samarbetsavtalet med Shell om underhåll av bolagets servicestationer. Andra sådana avtal som förlängdes gällde Stora Ensos, UPM:s och Outokumpus Torneåfabriker.
DATAKOMTJÄNSTER
Omsättningen för segmentet Datakomtjänster under årets första kvartal var 30,0 miljoner euro (24,4 Me). Av omsättningen uppstod 87 procent (77 %) genom långvariga avtal med kunderna, medan 13 procent (23 %) kom i form av projektproduktion. Rörelsevinsten var 4,8 miljoner euro (1,3 Me). Orderstocken, som baseras på kundföretagens volymprognoser, var i slutet av mars värd 83,3 miljoner euro (109,4 Me). Segmentet hade vid periodens utgång 1 381 anställda (1 335).
Under det första kvartalet år 2005 förbättrades resultatet jämfört med föregående år. Till förbättringen bidrog avsevärt den kontinuerliga utvecklingen av produktionsstyrningen och åtgärderna för att effektivisera verksamheten samt den starka efterfrågan på bredbandsanslutningar. Ökningen av den relativa andelen av den verksamhet som baseras på långtidskontrakt beror på att få investeringar gjordes i fasta nät och mobilnät.
Konkurrensläget mellan operatörerna i telekombranschen skärptes ytterligare. Till följd av konkurrensen var kostnadstrycket i branschen ytterst hårt. Öppnandet av marknaden för installationstjänster för utomstående tjänsteproducenter fortgår, bl.a. till följd av konkurrensen.
Leveranserna av bredbandsanslutningar beräknas fortgå på nuvarande nivå inom den närmaste tiden. Efterfrågan på olika datatekniska supporttjänster i samband med bredbandsleveranserna utvecklas positivt. Investeringarna i mobilnät, med det behov av montering och underhåll som dessa medför, kvarstår på blygsam nivå till följd av konkurrensläget.
Installationen av bredband fortfarande intensiv
Tack vare erbjudanden om gratis uppkoppling, låga månadsavgifter och allt flera servicepaket av typen allt-i-ett ser operatörerna till att tröskeln för beställning av bredband är låg. Att efterfrågan på tilläggstjänster med anledning av bredbandsinstallationerna ökar var uppenbart redan under den granskade perioden.
Även regeringens bredbandsstrategi har bidragit till den starka ökningen av antalet bredbandsabonnenter. Målet har varit att antalet anslutningar överstiger en miljon före utgången av detta år. I slutet av år 2004 finns det i Finland 780 000 bredbandsanslutningar, så regeringens mål bör kunna nås inom avsedd tid.
Marknaden för installationstjänster på väg att öppnas
Öppningen av marknaden för installationstjänster fortgick under årets första månader. Ett exempel på att utgivning på entreprenad förekommer är att telefonbolaget Kuopion Puhelin Oy överlät hela sin installationsverksamhet till YIT i början av detta år. Under perioden ingick YIT flera nya kundavtal med operatörer, vilket vidgade kundkretsen och ökade uppdragsvolymen för installationstjänsternas del.
Utgivningen av installationsuppdragen till fristående företag väntas fortsätta. Denna utveckling är gynnsam för YIT. De sedan länge gällande skyddsperioderna för begränsning av utgivningen har redan löpt ut eller gör det snart, vilket öppnar upp helt nya möjligheter för YIT att få nya uppdrag.
Investeringarna i 3G-nät förblev blygsamma
Investeringarna i mobilnät och efterfrågan på installationstjänster var fortfarande på låg nivå under perioden. Investeringarna i 3G, mobilnät av tredje generationen som gör det möjligt med snabbare dataöverföring, väntas ske i form av gradvis evolution av nätet i takt med att nya tjänster utvecklas och behovet av större nätkapacitet ökar. Även om det vore tillåtet med kopplingar så att 3G- telefoner och motsvarande anslutningar säljs i paket, skulle det sannolikt inte direkt leda till en ökning av uppdragen för byggande och underhåll av näten.
Serviceprocesserna och produkterna vidareutvecklas
Utvecklingsarbetet i segmentet Datakomtjänster inriktades på uppgörandet av nya enheter av tekniska tjänster i samarbete med kunderna samt på produktionsstyrning och effektivisering av verksamheten. Moderniseringen av den datatekniska plattformen för produktionsstyrningen och logistiken avancerade enligt planerna.
Samarbetet med olika yrkesskolor fortsatte, i syfte att trygga den framtida tillgången på arbetskraft.
HÄNT EFTER PERIODENS UTGÅNG
De D-optioner som delades ut år 2002 började noteras på Helsingfors Fondbörs huvudlista den 1 april 2005.
YIT Corporation Abp:s styrelse beslutade under ett styrelsemöte den 11 april 2005 att till ny koncernchef för YIT Corporation Abp utse YIT Primatel Ab:s verkställande direktör, diplomingenjör Hannu Leinonen samt till vice verkställande direktör och ersättare för koncernchefen teknologie licentiat Sakari Toikkanen, som nu är vice VD i YIT Building Systems Ab. De nya cheferna tillträder sina poster den 1 januari 2006, när den nuvarande koncernchefen Reino Hanhinen går i pension. Hanhinen tar i början av år 2006 över ordförandeposten i YIT:s styrelse, medan den nuvarande ordföranden Ilkka Brotherus blir vice ordförande. Esko Mäkelä fortsätter på sin post som vice verkställande direktör till slutet av år 2006 och ansvarar för investerarrelationerna.
YIT Byggnads Ab har den 27 april 2005 ingått avtal om grundandet av bolaget ZAO YIT Citystroi, med Moskva som hemort. Bolaget inriktas på grynderproduktion av bostäder i Moskva. YIT:s andel i det nya bolaget är 65 % medan privata ryska aktieägare innehar 35 % av aktierna.
UTSIKTER FÖR ÅR 2005
Vår bedömning är att resultatet före skatt år 2005 kommer att förbättras betydligt jämfört med år 2004.
Helsingfors den 3 maj 2005
Styrelsen
KONCERNBOKSLUT 31 MARS 2005 (oreviderat)
Införandet av bokföringen enligt IAS/IFRS
Den 1 januari 2005 övergick YIT till internationell bokslutspraxis enligt IFRS (International Financial Reporting Standards). Innan YIT tog i bruk IFRS följde koncernens finansiella rapportering finsk bokslutspraxis (Finnish Accounting Standards, FAS).En omräkning till IFRS-standard av YIT Corporation Abp:s referensvärden för år 2004 samt en beskrivning av de viktigaste förändringarna som ändringen medför har publicerats i form av börsmeddelande 2005-04-06. I en bilaga till detta meddelande gavs en inledande balansräkning för år 2004, upprättad enligt IFRS, nyckeltalen enligt IFRS och FAS kvartalsvis för år 2004, tilläggsuppgifter till resultat- och balansräkningen samt en beskrivning av principerna för upprättande av bokslutet enligt IFRS.
Föreliggande delårsrapport för det första kvartalet 2005 följer bokförings- och värderingsprinciperna enligt IFRS-standard.
Jämförelsetalen som presenteras i delårsrapporten är också omräknade så att de är förenliga med IFRS. Till följd av att IFRS-standarden genomgått vissa justeringar avviker de referenstal som presenteras i denna delårsrapport i viss mån från de tal som presenterades i börsmeddelandet av den 6 april.
Det kan bli nödvändigt med en justering av den ekonomiska IFRS- information som har presenterats i sammandraget innan den inkluderas som jämförelseinformation i koncernens första IFRS-bokslut, som uppgörs för den räkenskapsperiod som upphör den 31 december 2005.
Detta beror på de ändringar i IFRS-normerna som för tillfället företas.
RESULTATRÄKNING (miljoner euro)
IFRS IFRS förändr., IFRS 1-3/2005 1-3/2004 % 1-12/2004 Omsättning 663,9 669,9 -1 2 780,1 - andelen internationell 272,5 264,5 3 1 183,2 verksamhet Rörelseintäkter och - -618,4 -626,0 -1 -2 600,7 kostnader Av- och nedskrivningar -5,4 -6,4 -16 -22,3 Rörelsevinst 40,1 37,5 7 157,1 i procent av omsättningen 6,0 5,6 - 5,7 Finansiella intäkter 0,3 0,4 -25 2,1 Kursdifferenser 1,5 0,2 *) -1,1 Finansiella kostnader -4,5 -4,7 -4 -18,1 Vinst före skatt 37,5 33,4 12 140,0 i procent av omsättningen 5,6 5,0 - 5,0 Inkomstskatt -9,2 -11,2 -18 -39,5 Resultat för perioden 1) 28,3 22,2 27 100,5 i procent av omsättningen 4,3 3,3 - 3,6 Fördelning Till moderbolagets ägare 28,2 22,1 28 99,1 Minoritetens andel 0,1 0,1 - 1,4 Resultatet per aktie, som har kalkylerats på vinsten och tillhör moderbolagets ägare Resultat per aktie, euro 0,46 0,36 28 1,62 Resultat per aktie efter 0,45 0,36 25 1,60 utspädning, euro
*) Förändringen över 100 %
1) Inkomstskatten har beaktats proportionellt till den granskade periodens längd, utgående från den kalkylerade skatten för hela räkenskapsperioden.
Efter övergången till bokföringspraxis enligt IAS sker den partiella intäktsföringen enligt principen färdigställandegrad multiplicerad med försäljningsgrad.
RESULTATRÄKNING (det första kvartalet jämförs med det föregående, miljoner euro)
IFRS IFRS förändr., % 1-3/2005 10-12/2004 Omsättning 663,9 722,1 -8 - andelen internationell 272,5 325,1 -16 verksamhet Rörelseintäkter och - -618,4 -681,4 -9 kostnader Av- och nedskrivningar -5,4 -6,4 -16 Rörelsevinst 40,1 34,3 19 i procent av omsättningen 6,0 4,8 - Finansiella intäkter 0,3 1,0 -70 Kursdifferenser 1,5 -1,0 *) Finansiella kostnader -4,5 -4,6 - Vinst före skatt 37,5 29,7 26 i procent av omsättningen 5,6 4,1 - Inkomstskatt -9,2 -7,1 30 Resultat för perioden 28,3 22,6 25 i procent av omsättningen 4,3 3,1 - Fördelning Till moderbolagets ägare 28,2 22,2 29 Minoritetens andel 0,1 0,4 -75 Resultatet per aktie, som har kalkylerats på vinsten och tillhör moderbolagets ägare Resultat per aktie, euro 0,46 0,36 28 Resultat per aktie efter 0,45 0,35 28 utspädning, euro
*) Förändringen över 100 %
BALANSRÄKNING (miljoner euro)
IFRS IFRS förändr., IFRS 2005-03-31 2004-03-31 % 2004-12-31 TILLGÅNGAR LåNGFRISTIGA TILLGåNGAR Materiella anläggningstillgångar 77,9 103,6 -25 81,0 Goodwill 248,9 242,4 3 248,8 Övriga immateriella 12,6 12,7 -1 13,1 anläggningstillgångar Placeringar 4,1 3,9 5 4,1 Fordringar 8,5 6,8 25 7,8 Latenta skattefordringar 24,4 23,4 4 26,1 Kortfristiga tillgångar Omsättningstillgångar 634,4 534,4 19 629,3 Kundfordringar och övriga 458,1 482,5 -5 469,9 fordringar Placeringar 0,1 - - - Likvida medel 39,2 55,6 -29 36,1 Summa tillgångar 1 508,2 1 465,3 3 1 516,2 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital tillhörande moderbolagets ägare Aktiekapital 61,3 61,0 - 61,3 Övrigt eget kapital 364,8 302,6 21 380,0 Minoritetsandel 4,0 4,0 - 4,1 Summa eget kapital 430,1 367,6 17 445,4 Långfristiga skulder Latent skatteskuld 21,1 12,2 73 19,9 Avsättningar för 10,0 5,5 82 9,8 pensioner (och övriga pensionsförmåner) Avsättningar 23,6 22,9 3 26,5 Räntebärande skulder 220,6 265,5 -17 224,0 Övriga skulder 4,3 3,1 39 3,7 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder och 587,8 598,0 -2 601,9 övriga skulder Avsättningar 24,0 21,3 13 23,6 Kortfristiga räntebärande 186,7 169,2 10 161,4 skulder Summa eget kapital och 1 508,2 1 465,3 3 1 516,2 skulder
AVSTÄMNING AV RESULTAT FÖR PERIODEN (miljoner euro)
1-3/2004 1-12/2004 Resultat för perioden enligt FAS 16,4 84,0 IFRS-justeringar Minoritetsandel 0,1 1,4 Delredovisningen (förändringen i intäktsföringen av grynderentreprenaderna) (IAS 11) 1,3 -2,9 Latenta skatter (IAS 12) -3,4 -6,4 Avsättningar (IAS 37) -0,3 -6,8 Goodwillavskrivningar (IAS 38) 7,3 30,4 Övriga poster 2) 0,8 0,8 Totala IFRS-justeringar 5,8 16,5 Resultat för perioden enligt IFRS 22,2 100,5
2) Övriga poster som påverkar hur nettovinsten fastställs är bl.a.
finansiell leasing, optioner och intressebolag som övergår till att bli dotterbolag.
AVSTÄMNING AV EGET KAPITAL (miljoner euro)
2004-03-31 2004-12-31 Eget kapital enligt FAS 388,2 457,2 IFRS-justeringar Minoritetsandel 4,0 4,1 Delredovisningen (förändringen i intäktsföringen av grynderentreprenaderna) (IAS 11) -13,6 -17,8 Latenta skatter (IAS 12) 10,1 7,1 Avsättningar (IAS 37) -27,3 -33,8 Goodwillavskrivningar (IAS 38) 2,5 25,6 Övriga poster 3) 3,7 3,0 Totala IFRS-justeringar -20,6 -11,8 Eget kapital enligt IFRS 367,6 445,4
3) Övriga poster som påverkar eget kapital är bl.a. finansiell leasing, optioner och pensionsansvar.
VERKNINGARNA AV FÖRÄNDRINGARNA I IAS 32 OCH IAS 39 (MILJONER EURO)
Standarderna IAS 32 och 39 tillämpas sedan den 1 januari 2005.
Eget kapital enligt IFRS 2004-12-31 445,4 Inverkan av övergången till IAS 32 och IAS 39 Värderingen av lånen (IAS 39) -0,7 Totala justeringar -0,7 Eget kapital 2005-01-01 444,7 Dividendutdelning -42,9 Räkenskapsperiodens resultat 28,3 Eget kapital 2005-03-31 430,1
Principerna för upprättande av YIT-koncernens bokslut enligt IFRS för räkenskapsperioderna 2004 och 2005 har beskrivits i ett börsmeddelande den 6 april 2005.
FINANSIERINGSANALYS (miljoner euro)
IFRS IFRS förändr., IFRS 1-3/2005 1-3/2004 % 1-12/2004 Rörelsens kassaflöde Vinst för perioden 28,3 22,2 28 100,5 Korrektivposter 17,4 20,8 -16 77,8 Förändring i -0,8 9,0 *) -57,6 rörelsekapital Betalda räntor -9,0 -4,4 *) -20,6 Erhållna räntor 2,4 1,2 *) 1,1 Betalda skatter -8,4 -6,6 27 -32,5 Rörelsens nettokassaflöde 4) 29,9 42,2 -29 68,7
Investeringarnas kassaflöde Investeringar i materiella anläggningstillgångar -6,6 -5,5 19 -27,4 Investeringar i immateriella tillgångar -0,6 -0,9 -33 -3,5 Vinst/förlust vid avyttring av materiella anläggningstillgångar 1,1 4,1 -73 6,3 Vinst/förlust vid avyttring av immateriella anläggningstillgångar - 0,8 *) 0,2 Effekten av änringarna i valutakurser -0,1 0,2 - -1,6 Investeringarnas nettokassaflöde -6,2 -1,7 *) -26,0 Finansieringens kassaflöde Emissionsintäkter - - - 1,6 Sänkning av - 1,8 *) 2,2 lånefordringar Upplåning i form av lån 27,8 36,3 -23 37,9 Amortering på lån -2,9 -45,9 -94 -68,7 Amortering på financiell leasing skulder -2,6 -2,0 30 -4,3 Utdelning -42,9 -36,6 17 -36,8 Finansieringens nettokassaflöde 4) -20,6 -46,4 -56 -68,1 Förändring av likvida medel 3,1 -5,9 *) -25,4 Likvida medel i början av perioden 36,1 61,5 -41 61,5 Likvida medel vid periodens utgång 39,2 55,6 -29 36,1
*) Förändringen över 100 %
4) Den nya behandlingen av bokföringsposterna i samband med grynderentreprenader inverkar på kassaflödeskalkylens uppläggning, jämfört med uppläggningen enligt FAS-praxis.
NYCKELTAL
IFRS IFRS förändr. IFRS 3/2005 3/2004 , % 12/2004 Resultat/aktie, euro *) 0,46 0,36 28 1,62 Resultat/aktie, euro, efter 0,45 0,36 25 1,60 utspädning *) Eget kapital/aktie, euro *) 6,95 5,96 17 7,20 Aktiens medelkurs under 20,89 15,08 39 15,92 perioden, euro *) Aktiens kurs vid periodens 21,84 15,40 42 18,36 utgång, euro *) Aktiestockens marknadsvärde vid periodens utgång, Me *) 1 338,6 940,1 42 1 125,3 Vägt medeltal av det emissionskorrigerade antalet utestående aktier, 1 000 st. *) 61 293 61 047 - 61 123 Vägt medeltal av det emissionskorrigerade antalet utestående aktier, 1 000 st., 62 171 61 627 - 61 823 efter utspädning *) Emissionskorrigerat antal utestående aktier vid periodens utgång, 1 000 st. *) 61 293 61 047 - 61 293 Räntebelagda nettoskulder vid periodens utgång, Me 368,1 379,1 -3 349,3 Avkastning på sysselsatt kapital, % 5) 19,7 - 19,2 Soliditet, % 30,1 26,7 31,0 Skuldsättningsgrad, % 85,6 103,1 78,4 Bruttoinvesteringar i bestående tillgångar, Me 7,0 7,3 -4 35,6 - % av omsättningen 1,1 1,1 - 1,3 Orderstock vid periodens utgång, Me 6) 1 909,4 1 585,2 20 1 823,4 - varav utländska order, Me 728,9 582,8 25 645,0 Antal anställda i medeltal 21 267 21 625 -2 21 884
*) I mars 2004 fördubblades antalet aktier genom en halvering (split) av deras nominella värde. Nyckeltalen för referensperioden I/2004 har omräknats för att vara direkt jämförbara.
5) Beräkningen är för perioden april 2004 - mars 2005 utgående från balansräkningsvärdena den 31 mars vartdera året. Jämförelsetal finns inte att tillgå.
6) Den icke intäktsförda delen av bindande, hemtagna order.
VILLKORLIGA SKULDER (miljoner euro)
IFRS IFRS förändr. IFRS 3/2005 3/2004 , % 12/2004 Återköpsansvar 167,8 179,0 -6 174,5
ANSVARSFÖRBINDELSER (miljoner euro)
IFRS IFRS förändr. IFRS 3/2005 3/2004 , % 12/2004 Säkerheter givna för egen del - Beviljade företagsinteckningar 29,3 29,3 - 29,3 - Pantsatta värdepapper - 0,2 - - Övriga ansvar - Borgen för andra 1,6 2,1 -24 2,5 -- Leasingansvar 32,7 49,6 -34 40,2 -- Övriga ansvar 0,6 0,5 20 0,6 Derivatavtal 7) - Värde för objektnyttigheter -- Avtal om ränteutbyte (swap) 70,0 20,0 *) 70,0 -- Valutaterminavtal 82,3 21,4 *) 56,7 - Gängse värde -- Avtal om ränteutbyte (swap) 69,4 19,4 *) 69,2 -- Valutaterminavtal 81,6 19,8 *) 54,4
*) Förändringen över 100 %
7) Derivatavtalen har övervägande gjorts i avsikt att skydda valutalån och valutaflödet i vissa projekt.
OMSÄTTNINGEN PER SEGMENT (miljoner euro)
IFRS IFRS förändr. IFRS 1-3/2005 1-3/2004 , % 1-12/2004 Fastighetstekniska tjänster 319,5 316,1 1 1 321,2 Byggtjänster 272,0 288,3 -6 1 147,2 Tjänster för industrin 55,6 50,4 10 232,1 Datakomtjänster 30,0 24,4 23 127,0 Övriga poster -13,2 -9,3 42 -47,4 YIT-koncernen totalt 663,9 669,9 -1 2 780,1
RÖRELSEVINST PER SEGMENT (miljoner euro)
IFRS IFRS förändr. IFRS 1-3/2005 1-3/2004 , % 1- 12/2004 Fastighetstekniska tjänster 8,2 4,5 82 34,1 Byggtjänster 29,4 32,7 -10 101,9 Tjänster för industrin 1,5 0,1 *) 6,9 Datakomtjänster 4,8 1,3 *) 20,7 Övriga poster -3,8 -1,1 *) -6,5 YIT-koncernen totalt 40,1 37,5 7 157,1
*) Förändringen över 100 %
ORDERSTOCK PER SEGMENT VID PERIODENS UTGÅNG (miljoner euro)
IFRS IFRS förändr. IFRS 3/2005 3/2004 , % 12/2004 Fastighetstekniska tjänster 574,0 557,2 3 557,8 Byggtjänster 1 131,0 842,6 34 1 066,4 Tjänster för industrin 151,1 76,0 99 116,5 Datakomtjänster *) 83,3 109,4 -24 82,7 Övriga poster -30,0 - - - YIT-koncernen totalt 1 909,4 1 585,2 20 1 823,4
*) Enligt en prognos som ställts av en beställare.
KONCERNENS UTVECKLING KVARTALSVIS I/2004-I/2005
IFRS IFRS IFRS IFRS IFRS I/ II/ III/ IV/ I/ 2004 2004 2004 2004 2005 Omsättning, Me 669,9 729,2 658,9 722,1 663,9 Rörelsevinst, Me 37,5 37,9 47,4 34,3 40,1 i procent av omsättningen 5,6 5,2 7,2 4,8 6,0 Finansiella intäkter, Me 0,7 0,8 0,4 2,0 7,5 Finansiella kostnader, Me -4,8 -4,9 -4,7 -6,5 -10,1 Vinst före skatt, Me 33,4 33,8 43,1 29,7 37,5 i procent av omsättningen 5,0 4,6 6,5 4,1 5,6 Balansomslutning, Me 1 465,3 1 506,1 1 514,0 1 516,2 1 508,2 Resultat/aktie, euro *) 0,36 0,36 0,54 0,36 0,46 Eget kapital/aktie *) 5,96 6,32 6,85 7,20 6,95 Aktiens kurs vid periodens utgång *) 15,40 16,74 15,85 18,36 21,84 Marknadsvärde, Me 940,1 1 023,8 969,7 1 125,3 338,6 Avkastning på sysselsatt kapital av senaste 12 månader, % 1) 1) 1) 19,2 19,7 Soliditet, % 26,7 27,6 30,2 31,0 30,1 Räntebärande nettoskuld, Me 379,1 397,4 370,0 349,3 368,1 Skuldsättningsgrad, % 103,1 101,7 87,5 78,4 85,6 Bruttoinvesteringar, Me 7,3 19,0 24,3 35,6 7,0 Orderstock, Me 1 585,2 1 722,2 1 708,2 1 823,4 1 909,4 Antal anställda vid periodens utgång 21 654 21 952 22 013 21 680 21 096
*) I mars 2004 fördubblades antalet aktier genom en halvering (split) av deras nominella värde. Nyckeltalen för referensperioden I/2004 har omräknats för att vara direkt jämförbara.
1) Jämförelsetal för nyckeltalen finns inte att tillgå.
OMSÄTTNINGEN PER SEGMENT (miljoner euro)
IFRS IFRS IFRS IFRS IFRS I/ II/ III/ IV/ I/ 2004 2004 2004 2004 2005 Fastighetstekniska tjänster 316,1 335,7 310,9 358,5 319,5 Byggtjänster 288,3 315,5 266,0 277,4 272,0 Tjänster för industrin 50,4 59,4 57,9 64,4 55,6 Datakomtjänster 24,4 30,8 35,2 36,6 30,0 Övriga poster -9,3 -12,2 -11,1 -14,8 -13,2 YIT-koncernen totalt 669,9 729,2 658,9 722,1 663,9
RÖRELSEVINST PER SEGMENT (miljoner euro)
IFRS IFRS IFRS IFRS IFRS I/ II/ III/ IV/ I/ 2004 2004 2004 2004 2005 Fastighetstekniska tjänster 4,5 7,4 8,5 13,7 8,2 Byggtjänster 32,7 25,4 27,9 15,9 29,4 Tjänster för industrin 0,1 2,7 3,1 1,0 1,5 Datakomtjänster 1,3 3,8 8,9 6,7 4,8 Övriga poster -1,1 -1,4 -1,0 -3,0 -3,8 YIT-koncernen totalt 37,5 37,9 47,4 34,3 40,1
ORDERSTOCK PER SEGMENT VID PERIODENS UTGÅNG (miljoner euro)
IFRS IFRS IFRS IFRS IFRS I/ II/ III/ IV/ I/ 2004 2004 2004 2004 2005 Fastighetstekniska tjänster 557,2 566,5 564,6 557,8 574,0 Byggtjänster 842,6 963,0 940,0 1 066,4 1 131,0 Tjänster för industrin 76,0 73,5 115,5 116,5 151,1 Datakomtjänster *) 109,4 119,2 88,1 82,7 83,3 Övriga poster - - - - -30,0 YIT-koncernen totalt 1 585,2 1 722,2 1 708,2 1 823,4 1 909,4
*) Enligt en prognos som ställts av en beställare.
