Regeringen i otakt med myndigheter, näringsliv och ideell sektor om klimatkompensation
Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att avdrag för klimatkompensation ska begränsas till verksamhetens direkta klimatpåverkan och bara ska gälla den som använder utsläppsrätter från EU ETS. Men 14 av de 15 aktörer som svarat på remissen och yttrar sig i sakfrågan avvisar dessa begränsningar.
- Vår klimatpåverkan ska minska snabbt, men alla utsläppsminskningar kan inte ske dag ett. Därför är det bra att det också går att minska sin klimatpåverkan genom att kompensera för utsläppen, och det vore väldigt värdefullt om denna kostnad blev avdragsgill på samma sätt som andra utgifter, säger Mattias Goldmann, vd för tankesmedjan Fores och med ett förflutet inom klimatkompensationssektorn.
Samsynen är mycket bred om att klimatkompensation i andra former än EU ETS bör inkluderas och att avdragsrätten ska gälla även indirekt klimatpåverkan. Idag sker en försvinnande liten del av den frivilliga klimatkompensationen med utsläppsrätter från EU ETS; den enda form som finansdepartementet vill godkänna för avdrag. Naturvårdsverket konstaterar att andra former av klimatkompensation är minst lika trovärdiga som EU ETS, vars klimatnytta många sätter frågetecken för i EU-parlamentets pågående översyn.
- Det är ingen tillfällighet att alternativa former är populärare. De är helt enkelt bättre, säger Claire Wigg, vd för ZeroMission som bistår företag och organisationer i att minska sin klimatpåverkan och kompensera för kvarvarande delar. Claire slår också fast att denna begränsning inte har någon motsvarighet i övriga Europa, där klimatkompensation vanligen är avdragsgill – ingen har EU ETS som avgränsning.
Remissinstanserna ser klimatkompensationen som en tjänst man köper, på samma sätt som man betalar någon för att hantera annat avfall verksamheten ger upphov till – inte som en gåva utan krav på motprestation, som regeringens promemoria anger. Man menar också att kompensationen bör gälla även indirekt klimatpåverkan. Energimyndigheten anger att ”Många företag arbetar aktivt med underleverantörer för att minska samtliga utsläpp i leverantörskedjan. Argument att företag inte kan göra någonting åt dessa utsläpp kan således diskuteras.” Fortum slår fast att denna typ av utökat ansvar är vad kunderna förväntar sig, och att avdragsrätten därför ”bör omfatta kostnader för kompensation för utsläpp i hela verksamhetens värdekedja, i linje med förväntningar på att verksamheten ska ta ansvar för hela sin inflytandesfär”. Att inkludera även de indirekta utsläppen skulle ”i högre grad bidra till uppfyllelse av nationella energi- och klimatmål”, anger Tillväxtverket.
Som alltid i remissförfaranden finns aktörer som avstått från att yttra sig, såsom Ekobrottsmyndigheten och Svenska Bankföreningen, medan Regelrådet endast yttrar sig gällande själva förfarandet, som ”inte uppfyller kraven i förordningen 2007:1244 om konsekvensutredning vid regelgivning”.
- Regeringen bör ta till sig den unikt samstämmiga kritiken från myndigheterna, näringslivet och experterna på klimatkompensation. Ändra förslaget så att näringslivet stimuleras att göra mer än vad de måste, och så att Sveriges chanser att nå klimatmålen ökar, avslutar Claire Wigg, VD för ZeroMission.
Claire Wigg, VD ZeroMission, 070-225 88 52
Mattias Goldmann, VD, tankesmedjan Fores, 070-309 00 45
ZM har arbetat med klimatfrågan i 10 år och hjälper företag och organisationer med klimatstrategier. Vi möjliggör bättre affärer.
Vi är också en ledande leverantör av högkvalitativ klimatkompensation med projekt som har en stark förankring hos lokala samhällen och med fokus på människor.
Taggar:
