Regeringen stoppar upp klimatarbetet

Nyligen kom finansdepartementet med ett förslag till ändring av skattelagen som ska gälla från 2017. Det har varit efterlängtat och hade kunnat bli bra, men tyvärr innebär förslaget att det ska gå att få avdrag för klimatkompensation enbart om den görs i form av köp av utsläppsrätter inom EUs handelssystem. Annan klimatkompensation verkar inte ges avdragsrätt. Det gäller FN:s CDM-system (Clean Development Mechanism), som tillkom som hjälp till utvecklingsländer, Gold Standard, VCS och Plan Vivo.

Vi tycker det är ett bakåtsträvande förslag förklätt i grönt. Utsläppsrätter har kunnat köpas tidigare och de som gjort det har säkert yrkat avdrag för utgifterna, eftersom det är en affärskostnad och en del i företagens klimatstrategi. Så vad är det nya? Jo, att man kan dra av det man redan drar av. I verkligheten är det dock få företag som frivilligt väljer att kompensera genom utsläppsrätter. Anledningen är att det svårt att begripa hur de fungerar. Man vet inte vart pengarna tar vägen och kritiken är stark att kompensation på det sättet inte har effekt därför att EU inte stramar åt tilldelningen av rätter.

Finansdepartement hävdar att lagändringen ska göra det lättare för företag att klimatkompensera. 300 000 ton koldioxid per år kommer att tas bort genom köp av utsläppsrätter, räknar departementet med. Men hur kan en åtgärd som ingen är intresserad av i dag plötsligt bli attraktiv imorgon bara för att man får göra det man redan har gjort?

Det är också uppseendeväckande att endast företagens direkta utsläpp ska få dras av (s.k. Scope 1, vilket innebär utsläpp från egen fossil förbränning). Vanligtvis utgör de endast en bråkdel av de totala utsläppen. Samtidigt ökar kraven från investerare, aktieägare, rapporteringsstandarder och kommande krav från regeringen att företag ska vara transparenta och ta helhetsansvar för sin klimatpåverkan, vilket innebär att även inkludera de indirekta utsläppen (s.k. Scope 2 och 3 som rör utsläpp från inköpt energi respektive utsläpp som uppstår hos leverantörer). Här talar regeringen emot sig själva.

Resultatet av att utsläppsrätter betraktas som en affärsutgift, medan annan frivillig kompensation betraktas som gåva, är att all annan kompensation blir dyrare då avdrag inte kan göras. En negativ effekt som föreslaget inte tar upp är att den frivilliga volymen klimatkompensation på cirka 800 000 ton per år därmed sannolikt kommer att minska. I bästa fall blir det ett nollsummespel.

Vi ställer oss frågande, bryr regeringen sig inte om näringslivets frivilliga insatser för att få ned utsläppen? Och ska skattelagen verkligen medverka till att snedvrida konkurrensen? Företag kompenserar inte för att donera pengar utan för att stärka sitt varumärke, marknadsföring och konkurrensförmåga.

Det är beklämmande att förslaget helt bortser från värdet av de positiva sidoeffekter som projektbaserad kompensation oftast ger. Fattigdomsbekämpning, ökad biologisk mångfald, klimatanpassning, matsäkerhet, barns möjlighet till skolgång, ökad hälsa, mindre barnadödlighet. Mervärdena är olika för olika projekt, men alla kännetecknas av att de medverkar till Agenda 2030-målen. Sverige har också undertecknat dessa utvecklingsmål. Men nu tackar regeringen nej även till denna hjälp i stället för att stimulera den.

Förslaget måste skrivas om. Gör all klimatkompensation avdragsgill. 

ZM har arbetat med klimatfrågan i 10 år och hjälper företag och organisationer med klimatstrategier. Vi möjliggör bättre affärer. 

Vi är också en ledande leverantör av högkvalitativ klimatkompensation med projekt som har en stark förankring hos lokala samhällen och med fokus på människor.

Taggar: