Elkunder betalade en miljard i onödan under 2018
Svenska elkonsumenter betalade en miljard kronor för mycket under 2018, helt i onödan. Det är konsumenter som inte har gjort ett aktivt val av elleverantör som i genomsnitt betalade 22 procent mer än de som valt ett fastprisavtal under året, visar beräkningar gjorda av den privatekonomiska tjänsten Zmarta.
Elpriserna ökade med i genomsnitt 53 procent mellan 2017 - 2018 på grund av den kalla vintern och extremt torra sommaren. Enligt statistik från SCB, hade i genomsnitt 537 440 svenska hushåll så kallade anvisningsavtal under 2018 och de betalade i genomsnitt 22 procent mer än de som valt ett fastprisavtal under året. (1) Det innebär totalt 996 miljoner kronor i onödiga kostnader, enligt uträkningar av Zmarta.
- Den övergripande trenden är att andelen hushåll med anvisningsavtal minskar. Men med tanke på att elmarknaden avreglerades för över 20 år sedan borde andelen aktiva hushåll vara högre idag. Det är stora summor som konsumenterna förlorar, säger Mattias Hallgrim, marknadsdirektör på Zmarta Group.
För ett villahushåll har ett anvisningsavtal inneburit en extra årskostnad på i genomsnitt 2 704 kronor och motsvarande siffra för ett lägenhetshushåll ligger på i genomsnitt 580 kronor under 2018. (2) Hade anvisningskunderna valt ett konkurrenskraftigt fastprisavtal under 2018 hade besparingen legat på 3 233 kronor för ett villahushåll och 922 kronor för ett lägenhetshushåll. (3)
- I tider av räntehöjningar är det inte läge för onödiga elkostnader. I grund och botten handlar det om att informationen om avtalsform inte når ut till hushållen. Under 2017 infördes nya regler för hur elbolagen ska informera hushållen att gälla, men statistiken visar inte på en större minskning under 2018 jämfört med tidigare år, snarare tvärtom, fortsätter Mattias Hallgrim.
Hur får man ett anvisningsavtal?
Om man inte aktivt väljer ett elavtal, till exempel när man flyttar, så anvisar elnätsbolaget konsumenten till en elhandlare för att garantera att man alltid har el. Ibland kan även ett fastprisavtal, vars avtalsperiod har löpt ut, leda till ett anvisningsavtal och där skiljer det sig mellan elhandelsbolagen och därför är det viktigt att hålla koll på villkoren. Sedan 1 april 2017 är elhandelsbolagen skyldiga att informera konsumenten om avtalsform via elräkningen så där kan man se sin avtalsform. Det finns aldrig någon bindningstid vid anvisningsavtal så konsumenten kan när som helst välja ett elavtal och då bör man alltid jämföra villkoren hos de olika elhandelsbolagen. Genom att gå från anvisningsavtal till att aktivt välja ett elavtal så sänks elkostnaden med i genomsnitt 30 procent samtidigt som man bidrar till ökad konkurrens mellan elhandelsbolagen. Det är helt kostnadsfritt att välja ett elavtal.
Läs mer på: zmarta.se/el
För ytterligare information, kontakta:
Mattias Hallgrim, Chief Marketing Officer, Zmarta Group
070 918 87 41, mattias.hallgrim@zmartagroup.com
(1) I Sverige finns 4 593 508 hushåll varav 11,7 procent hade ett anvisningsavtal under 2018. Medelpriset för anvisningsavtal blev 62 öre/kWh för ett villahushåll och motsvarande siffra för ett lägenhetshushåll blev 72 öre/kWh. Medelpriset för fastprisavtal på ett år blev 51 öre/kWh för ett villahushåll och motsvarande siffra för ett lägenhetshushåll blev 58 öre/kWh. (Källa: SCB)
(2)I Zmartas uträkning görs antagandet att av andelen hushåll med anvisningsavtal är 60 procent lägenhetshushåll med en genomsnittlig årsförbrukning på 3 500 kWh och 40 procent är villahushåll med en genomsnittlig årsförbrukning på 20 000 kWh. Uträkningen har gjorts baserat på priserna från SCB.
(3)I jämförelse med medelpriset för fastprisavtal på ett år tecknade via Zmarta som blev 49 öre/kWh för ett villahushåll och 51 öre/kWh för ett lägenhetshushåll. (Källa: Zmarta)
Taggar:
