Citat

- Att förvandla Friedrich August Stülers byggnad från 1866 till ett fullt modernt, säkert och besöksvänligt museum samtidigt som höga kulturvärden bevaras, är en komplex uppgift. Fortfarande återstår en del arbete men vi är tillräckligt klara för att man på de flesta ställen kan börja se det fina resultatet.
Cecilia Brännvall, projektchef vid Statens fastighetsverk
- Senast ville vi berätta om den komplexa uppgift som låg framför oss. Gensvaret från allmänheten var så positivt att vi fick lova att bjuda in igen när renoveringen var klar. Nu, då arbetet gått in i slutfasen, är det dags för oss att infria vårt löfte.
Hanna Lindstedt-Hallsten, kommunikationschef vid Statens fastighetsverk
- Utöver vår egen projektledning och experter finns byggare och arkitekter på plats för att till exempel berätta hur de lyckats gömma tusentals meter ventilationsrör och installationer i väggar, tak och golv så att det är osynligt för ögat. Vi vågar lova att det blir en spännande och innehållsrik dag och hälsar alla varmt välkomna.
Hanna Lindstedt-Hallsten, kommunikationschef vid Statens fastighetsverk
Vi är mycket nöjda med det slutgiltiga valet. Ahrbom och Partner, med sin gedigna erfarenhet av att arbeta med kulturhistoriska byggnader i förändring, har tillsammans med det danska kontoret Lundgaard Tranberg Arkitekter möjlighet att skapa något riktigt bra. Båda kontoren har i tidigare projekt lyckats väl med synliga tillägg i känsliga miljöer.
Vanja Knocke, projektledare vid Statens fastighetsverk
- Vi är glada för ett erfaret expertteam av arkitekter som nu ska ge oss förslag på operahusets utveckling. Samtidigt hoppas vi att man ska ha modet att våga tänka nytt i en spännande kombination av kulturhistorisk byggnad och innovation. Med en tillbyggnad av operahuset mot Kungsträdgården skulle den historiska byggnaden kunna möta arkitektur av idag och på så sätt gå i samklang med den konstnärliga verksamheten som är i en ständig utveckling. Projektets mål är ju att skapa en Ny Opera i Operan. Det finns många goda exempel runt om i världen på omdaning av ett kulturhistoriskt operahus.
Birgitta Svendén, VD/operachef
- Konsulternas första uppgift blir att sätta sig in i hur verksamheten i operabyggnaden fungerar idag och vilka förändringsbehoven är.
Ulrika Berglund, projektchef vid Statens fastighetsverk
- Det är en omfattande renovering som väntar. Klimatanläggningen måste moderniseras liksom byggnadens installationer och ytskikt. Eftersom Rosenbad inte har renoverats på närmare 35 år är det hög tid.
Peter Wallin, fastighetschef vid Statens fastighetsverk
- De åtgärder vi nu genomför ska ha ett 20 till 30 år långt perspektiv. Under denna tidsperiod ska inga åtgärder, utöver normalt underhåll, behöva göras.
Håkan Andersson, projektchef vid Statens fastighetsverk
- Tillgängligheten är ett av våra viktigaste myndighetskrav idag. Det är en central men ibland svårknäckt fråga för oss som förvaltar byggnader med höga kulturvärden. Projektet rymmer många olika tillgänglighetsförbättringar. Den största är att vi förbättrat en befintlig ingång till att bli en fullt tillgänglighetsanpassad entré mot Övre Slottsgatan med tillhörande parkering, ramp och en hiss som är lätt att nå.
Mathias von Schlieben, fastighetschef vid Statens fastighetsverk
- Jag ville höja rummens dignitet i de råa delarna av bottenvåningen genom att samla installationer på ett dolt sätt och göra en övertydlig markering av vägen mot hissen. Det har jag löst genom att i taket hänga två rektangulära plattor i rostfritt stål och koppar försedda med små LED-lampor. Min tanke är att ledstråket är i luften, i ljuset istället för på golvet. Känslan ska vara lite av en ljusdusch, att du via det varma ljuset ska ledas rätt utan att reflektera över det.
Mona Lantzourakis, arkitekt vid AIX och husarkitekt för Universitetshuset
- Det som slår en vid en första anblick efter restaureringen är det nya, ljusa scengolvet i trä. Detta har vi höjt upp något för att skapa en större sammanhängande och tillgänglig golvyta samtidigt som det här under blir plats att gömma all den teknik som krävs idag. Tekniken ska finnas men helst inte synas. Något annat som är viktigt för oss är att man ska kunna byta ut tekniken i framtiden utan att behöva göra allt för stora ingrepp.
Bengt Skoglund, fastighetsförvaltare vid Statens fastighetsverk
- Vi har bland annat haft tillgång till mycket skickliga målare som bättringsmålat där det funnits behov. Roligt är också att panelen i rektorsrummet återfått sin ursprungsfärg. Här är nyansen på snickerierna åter i terra di Siena och speglarna i fönsternischerna grönsvarta med en guldram runt.
Bengt Skoglund, fastighetsförvaltare vid Statens fastighetsverk
- Fasadrestaureringen på Universitetshuset, en av de större stenfasadrestaureringarna efter Stockholms slott, är nu inne i sitt slutskede. Skälet till restaureringen är att delar av fasadens kalksten vittrar sönder. Det är ett oerhört tungt arbete då en enskild sten som ska bytas, kan väga upp till 250 kilo. Men allt har gått jättebra och snart kan uppsalabor och tillresta se resultatet, då åker den sista delen av byggnadsställningen ned.
Bengt Skoglund, fastighetsförvaltare vid Statens fastighetsverk
- Vi är glada för att entreprenaden med förnyelsearbetet nu är slutförd med ett gott resultat. Nu börjar fem år av garantiskötsel för att träden, häckarna och gräsmattorna skall växa till på bästa sätt.
Katrine Åberg, fastighetsförvaltare vid Statens fastighetsverk
- Hur stor arkaden ska bli i sitt slutskede, vilka mått den ska ha och vilken teknik som ska användas för beskärningen, kommer en arbetsgrupp från Statens fastighetsverk och Botaniska trädgården att utreda och ta fram instruktioner för.
Lena Löfgren Uppsäll, specialist på landskap och parkfrågor vid Statens fastighetsverk
- Redan när vi drog igång vårt projekt för att stabilisera och säkra Skeppsholmens kajer, pratade vi om att vi kanske skulle stöta på något. Trots att det för projektet kan leda till förseningar och därmed fördyrningar, går det ju inte att komma ifrån att det är väldigt spännande.
Kjell Gustavsson, fastighetsförvaltare vid Statens fastighetsverk
- Jag har gjort flertalet marinarkeologiska undersökningar på Skeppsholmen tidigare och vet därför att det finns mängder av delar längs kajen här. Det som överraskar med det här fyndet är just storleken och att flera av de delar vi hittat har bokstäver eller tecken inristade i sig.
Jim Hansson, marinarkeolog från Statens maritima museer
- Exakt vad det är vi har hittat, liksom ålder på fynden, är för tidigt att säga. En första bedömning är att delarna är från tidigt 1600-tal och att skeppets skrov kan ha lagts på platsen för att användas som en del av en brobänk.
Jim Hansson, marinarkeolog från Statens maritima museer
- Det är en stor mängd fynd det rör sig om. Vi har hittat föremål i nästan varje schaktgrop, allt ifrån vrakdelar till bruksföremål. Faktum är att det rör sig om så mycket fynd att vi eventuellt måste utöka projektområdet för att få plats med allt.
Kjell Gustavsson, fastighetsförvaltare vid Statens fastighetsverk
Det var under en besiktning som vi upptäckte att en del fönsterdelar började bli ”rassliga”. Med det menas att kittet under blyspröjsen försvunnit vilket gör att fönstren blir otäta. Skadorna visade sig tyvärr vara så omfattande att den tidigare metoden, att omsorgsfullt lappa och laga mindre fönsterdelar, inte höll längre. Vi behövde ta ett helhetsgrepp.
Magnus Pettersson, teknisk förvaltare vid Statens fastighetsverk
- För att störa den pågående skolverksamheten på Campus Manilla så lite som möjligt plockade vi ner två av tre fönster under sportlovet i februari. Av samma skäl arbetar vi nu vidare med montering och nedmontering under sommarlovet för att sedan avsluta med att sätta upp det största och sista fönstret under höstlovet i november.
Magnus Pettersson, teknisk förvaltare vid Statens fastighetsverk
- Det är inte utan att det ibland känns som att arbeta med ett stort, vackert och ömtåligt pussel.
Renée Kuhn, konstglasmästare vid Blyfönsterspecialisten
- Att det var hög tid för en genomgripande restaurering märks bland annat på den smuts som etsat sig fast i glaset. Trots att jag provat med alla metoder som finns har det inte gått att få varje glasbit helt ren. Däremot blir det en annan lyster i glaset. Resultatet blir därför ändå väldigt fint.
Renée Kuhn, konstglasmästare vid Blyfönsterspecialisten
- Glas och metall går egentligen inte jättebra ihop men blyet är så mjukt att det går att forma precis som man vill ha det. Det är ett jättesnällt material att jobba med. För att glasen ska hålla över lång tid är det viktigt att fönstren blir så tighta som det bara går. Vi har därför fått lägga väldigt mycket stödbly och flytande kit. Det är dock ingenting som syns. Nu är fönstren precis så stumma som de ska vara.
Renée Kuhn, konstglasmästare vid Blyfönsterspecialisten
- Manillaskolan med Campus Manilla är idag en byggnad i vilken många människor rör sig varje dag. Självklart ska eleverna kunna spela fotboll här som på vilken skola som helst, trots att det här råkar vara en skola med ett ovanligt högt kulturvärde. Det är jätteviktigt för oss byggnaden fungerar för den verksamhet som finns här.
Magnus Pettersson, teknisk förvaltare vid Statens fastighetsverk
- Varför obelisken trots sitt beständiga material farit så illa av tidens tand är inte klarlagt. Förmodligen beror det på att konstruktionen, som kritiserades redan vid uppförandet, är felaktig eller på att grundläggningen är otillräcklig.
Malin Myrin, projektledare vid Statens fastighetsverk
- Det känns bra att projektet nu är igång på riktigt. Samtidigt är det en utmaning att arbeta med stenblock av den här digniteten. Jag kan se risker i samtliga moment eftersom blocken är så enormt stora och tunga; i demontering, sågning, passning och montering.
Malin Myrin, projektledare vid Statens fastighetsverk
- 2013 tog vi tillsammans med vår husarkitekt och landskapsarkitekter fram en ny trädgård för kvarteret, inspirerad av den ursprungliga malmträdgården från 1700-talet. Trädgården med sina grönytor med lökväxter, äppel- och päronträd - senare också kompletterad med odlingslådor för närboende - har fått ett varmt mottagande.
Mary Anne Vardy, fastighetschef vid Statens fastighetsverk
- Det har funnits många olika idéer kring vad vi skulle kunna göra här. Utredningsarbetet har därför fått ta tid. Nu har vi slutit avtal med Stockholms stad som kommer att skapa en lekplats med historiskt tema på den delen av tomten som sträcker sig ner mot Linnégatan, ett fantastiskt roligt och bra tillskott för kvarteret.
Mary Anne Vardy, fastighetschef vid Statens fastighetsverk
- Både här och runt Malmgården kommer belysningen att förbättras i form av lyktstolpar och belysningspollare. De senare, som ska stå i närheten av Malmgården, har en dubbel funktion då de också ska förhindra bilar att köra in i kvarteret.
Magnus Pettersson, teknisk förvaltare vid Statens fastighetsverk
- Just nu tittar vi på möjligheterna att anlägga ett orangeri, placerat i mittaxeln framför Malmgården ungefär där odlingslådorna ligger idag. Här skulle man kunna köpa växter, kanske med inriktning mot balkong eller uteplats eftersom vi befinner oss i stan, men också köpa en kopp kaffe.
Mary Anne Vardy, fastighetschef vid Statens fastighetsverk
Att hitta balansen mellan olika nyttigheter och värden som skogen kan bidra med är centralt i all strategisk planering av skogsbruk men blir på många sätt extra påtaglig när det handlar om ett så mångfacetterat skogsinnehav som det vi förvaltar.
Lars Lodin, skogschef vid Statens fastighetsverk
- I debatten kring skydd av skog framhålls ofta att staten ska ta ett extra stort ansvar för skydd av skog och uppfyllandet av miljömålet Levande skogar. Hos Statens fastighetsverk är det redan en realitet. I och med den nu antagna strategin beräknas arealen frivilliga avsättningar öka avsevärt och på lång sikt uppgå till 80 procent av SFV:s produktiva skogsmark.
Lars Lodin, skogschef vid Statens fastighetsverk
- Nyligen utförda naturvärdesinventeringar har visat på högre naturvärden i våra skogar än vad våra register antyder. Därför har vi inlett ett nytt program med inventeringar som ska säkerställa att vi inte avverkar skogar med höga naturvärden.
Lars Lodin, skogschef vid Statens fastighetsverk
- Ser vi bortom den närmaste tioårsperioden räknar vi med att vi succesivt kan öka avverkningsnivån samtidigt som vi fortsätter att göra stora avsättningar för naturvård. En win-win-win för ekonomi, naturvård och klimat. Ett annat intressant resultat av strategiarbetet är att se beräkningarna av skogen och skogsbrukets klimatnytta och hur klimatnyttan förändras över tid beroende på hur skogen sköts.
Lars Lodin, skogschef vid Statens fastighetsverk
- Sedan början av året har vi på olika sätt försökt att nå ut till anhöriga. Vi har annonserat, använt oss av sociala kanaler och fått hjälp av media att sprida budskapet om att den här möjligheten finns. Vi är verkligen måna om att försöka nå alla anhöriga så att de får ta ställning till vad de önskar.
Vanja Knocke, projektledare vid Statens fastighetsverk
- Nu är det inte många dagar kvar innan anmälningstiden går ut. Vi kommer självklart att göra vad vi kan för att de samtycken gällande namn som når oss även efter 1 juni ska hinnas med till invigningen. Om vi inte lyckas kommer minnesvården att kompletteras med dessa efteråt.
Vanja Knocke, projektledare vid Statens fastighetsverk
- Det är ingen överdrift att säga att här finns något för alla, förutsatt att man gillar naturliv förstås. Lovö naturreservat är unikt på många sätt. Dels på grund av sin storlek och sitt tätortsnära läge men framförallt för att det bjuder på så mycket kulturpräglad natur.
Mats Larshagen, förvaltare vid Statens fastighetsverk
- Vi på Länsstyrelsen är mycket glada över att vi äntligen kan inviga Lovö naturreservat efter flera års arbete med reservatsbildningen. Lovö naturreservat hör verkligen till länets pärlor och är en viktig del av den tätortsnära naturen i länet. Tillgången till sådan natur är av stor betydelse i en så expansiv region som vår.
Björn Carlberg, tf. naturvårdschef och projektledare för arbetet med naturreservatet vid Länsstyrelsen.
- För oss som förvaltare finns många aspekter och intressen att fånga upp och ta hänsyn till. Det är en spännande utmaning att bemöta alltifrån UNESCO till den enskilde besökarens önskemål och krav. Arbetet bjuder på variation varje dag. För mig är det lika viktigt att sätta upp en fin och informativ skylt som att rädda en gammal ek från att dö av beskuggning.
Mats Larshagen, förvaltare vid Statens fastighetsverk
- Lovö naturreservat är en fantastisk plats för alla som gillar friluftsliv. Oavsett om du föredrar att vandra, rida, cykla eller om du bara vill ta en kortare promenad för att sedan slå dig ner någonstans. Om du vill kan du lätt finna en enskild plats vid strandkanten eller i en skogsglänta och är du historieintresserad finns massor att upptäcka längs Fornstigen. Vi hoppas att många, både närboende och tillresta, kommer att hitta hit.
Mats Larshagen, förvaltare vid Statens fastighetsverk
- Jag är glad över att vi nu kan inviga Lovö naturreservat som ett led i utvecklingen av Ekerö kommun. Att vi kan erbjuda trivsamma och naturliga mötesplatser för våra medborgare är viktigt för att bevara Ekeröandan när kommunen växer, och naturreservatet är ett utmärkt exempel på hur utveckling av infrastruktur kan gå hand i hand med satsningar på miljö och kultur.
Adam Reuterskiöld (M) kommunstyrelsens ordförande i Ekerö kommun.
- De befintliga broarna från 1940-talet var i mycket dåligt skick. De bärande stenkistorna var raserade och virket till viss del utslitet. För att kunna hålla ruinen fortsatt öppen som besöksmål insåg vi att en brorenovering var nödvändig.
Anders Magnusson, fastighetschef vid Statens fastighetsverk
- Resultatet är verkligen fint. Men nya och säkra broar finns nu också förutsättningar för att utveckla Kronobergs slottsruin. Det här är ett besöksmål som har stor potential med sitt höga kulturvärde och sitt läge nära Växjö. Vi har redan inlett samtal med bland andra Växjö kommun, Kulturparken Småland, Länsstyrelsen och Destination Småland för att se vad vi tillsammans skulle kunna åstadkomma här. Jag ser fram emot ett fortsatt samarbete.
Anders Magnusson, fastighetschef vid Statens fastighetsverk
Att verksamheten blir kvar i byggnaden har i sig ett ovärderligt värde. Sedan gäller det för oss att balansera mellan att värna ett 150 år gammalt kulturarv och att utveckla byggnaden. För att lyckas har vi ibland varit tvungna att göra stora ingrepp men mycket har också kunnat lösas genom innovativa och bitvis helt osynliga lösningar.
Åsa Albihn, fastighetschef vid Statens fastighetsverk
- Glastaken över ljusgårdarna tillhör utan tvekan de största utmaningarna i projektet. Takkonstruktionerna anlände färdigmonterade på en stor pråm en tidig söndagsmorgon i höstas. Vi var många som höll andan då en specialkran lyfte de två, 25 ton tunga och 342 kvadratmeter stora, stålkonstruktionerna på plats.
Cecilia Brännvall, projektchef vid Statens fastighetsverk
- I takt med att nya ideal utvecklats har museet målats om. De vita väggarna som blev populära i konstmuseer på 50-talet har nu fått stå tillbaka för nya uttryck med ännu äldre referenser. En serie av rum har målats i olika nyanser av grönt, gult, rött och rosa som samspelar med färgerna i 1700-talets konst och konsthantverk, vilket blir en ny upplevelse för besökarna.
Helena Kåberg, intendent, design- och arkitekturhistoriker vid Nationalmuseum
- Idag har vi problem med att fyllnadsmassan under kajerna släpper på sina ställen och glider ut i vattnet. För att förhindra detta kommer vi att riva den nuvarande konstruktionen och bygga ett cementfundament som både stöttar och stoppar. Ovanpå detta byggs sedan en promenadvänlig brygga.
Bo Monell, projektledare vid Statens fastighetsverk
- Kastellholmsbron kommer att vara öppen under hela projektet men under första etappen leder vi om biltrafiken som nu kommer att gå en bit längs den södra kajen. Bussen fortsätter att gå som idag och gående kommer att hänvisas rätt med tydliga skyltar. Skepps- och Kastellholmen kommer därför att vara fullt tillgängliga under hela projektet.
Bo Monell, projektledare vid Statens fastighetsverk
- Renoveringsarbetet har gått bra och vi är nöjda med resultatet så här långt. Att vi inte har lyckats med vår målsättning att vara klara i slutet av november är naturligtvis tråkigt. Samtidigt får vi aldrig tumma på kvaliteten i ett sådant här projekt. Skälet till förseningen är projektets tidskrävande och komplicerade putsarbeten samt utformningen av de profilerade listverken - också de i puts.
Bengt Skoglund, fastighetsförvaltare vid Statens fastighetsverk