Gustavianums kupol och kula får ett lyft
Foto: Jeanette Hägglund
Uppsala universitetsmuseum Gustavianum genomgår just nu en genomgripande renovering. En del i renoveringen är att lägga om yttertaken och plåten på den ståtliga kupolen och kulan högst upp i byggnaden där den anatomiska teatern finns.
- Den stora branden i Uppsala 1702 drabbade inte Gustavianum som därför är en av Uppsalas äldsta byggnader. Tillsammans med Domkyrkan och övriga kyrkobyggnader intill, är Gustavianum en historiskt viktig byggnad. Vi är glada att vi nu fått möjlighet att genomföra en genomgripande renovering av denna byggnad så att den kommer finnas kvar för kommande generationer, säger generaldirektör Ingrid Eiken.
Större delen av Gustavianum upptas av Uppsala universitetsmuseum där man kan se föremål som samlades in från och med 1477 då universitetet grundades. Den anatomiska teatern på Gustavianums tak, med den välkända kupolen och kulan, ritades 1662 av Olof Rudbeck den äldre.
Det enda ljusinsläppet i den anatomiska teatern går via kupolens högt placerade fönsterband. Rummet användes för att undervisa i anatomi och dissekera döda kroppar inför publik. Kulan symboliserar jordklotet och är också ett solur.
Minst 200 år gammal plåt
Gustavianums lätt svängda säteritak var ursprungligen täckt av takspån, men kupolen och kulan täcktes med dyrbar mjuk och formbar koppar för att framhäva elegansen och de svängda formerna. Först på 1700-talet lades takplåt på säteritaket.
Skadorna på yttertaket och på kupolen och kulan upptäcktes först när innertaket togs ner i samband med den pågående renoveringen av hela Gustavianum. Eftersom det fanns läckage beslutades att plåten ska bytas ut. Antikvarier har gjort undersökningar för att fastställa hur gammal den nuvarande takplåten på kupolen är, och de visar att den är åtminstone 200 år. Plåten på kulan högst upp är troligen ännu äldre.
- Plåten på kupol och kula ersätts med ny kopparplåt. När den tas ner förlorar vi tyvärr en av Uppsalas äldsta taktäckningar, men vi måste säkra taket mot läckage. Vi har utrett om det går att behålla och återanvända kopparplåten, men det är inte möjligt. Plåten är tunnsliten och sprucken och har lagats i flera omgångar. Men där vi kan återanvända något gör vi det, säger Hanna Wistrand, biträdande projektledare vid Statens fastighetsverk.
Tar tid för plåten att bli patinerad
Den nya plåten kommer att se annorlunda ut eftersom det tar tid för den att ärga och bli patinerad.
- Vi strävar efter att göra den nya plåttäckningen så lik det ursprungliga utförandet som möjligt. På säteritaket kommer återgår vi till den ursprungliga plåtindelningen vilket bidrar till att stärka det kulturhistoriska och arkitektoniska värdet för den historiska bebyggelsen kring Domkyrkan och Universitetsparken, säger Hanna Wistrand.
Vid sidan av takrenoveringen gör Statens fastighetsverk en helrenovering av Gustavianum och ser över klimat, säkerhet och tillgänglighet. Den största förändringen är tillskapandet av en ny huvudentré på byggnadens västra sida så att universitetsmuseet blir tillgängligt för alla. Renoveringen beräknas vara klar vid årsskiftet 2023–2024.
Se filmen om renoveringen av Gustavianums kupol och kula:
Gustavianums tak (mediaflow.com)
Pressbilder: https://news.cision.com/se/statens-fastighetsverk
För mer information kontakta:
Maria Uggla, pressekreterare, Statens fastighetsverk, 010 478 76 00, 073 332 22 14, maria.uggla@sfv.se
