2030-sekretariatet om reduktionspliktens höjning: Ett steg framåt i en olustig dans

Reduktionsplikten höjs, samtidigt som skatten på diesel sänks ytterligare och dieselskatten läggs på EU:s absoluta lägstanivå. 2030-sekretariatet kan inte se hur detta leder till att 2030-målen nås.

– Det är en olustig dans vi bevittnar. Delar av Tidömajoriteten inser att de fossila drivmedlen måste fasas ut för att hejda klimatkrisen, klara Sveriges klimatåtaganden och få våra miljarder från EU, medan andra delar fokuserar på att fossila drivmedel ska vara så billiga som möjligt, kosta vad det kosta vill. Nu sänks klimatpåverkan från de fossila drivmedlen, vilket är positivt, men stora delar av klimatnyttan äts upp av sänkta drivmedelsskatter, säger Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet.

Regeringen anger att detta sammantaget ger två miljoner tons utsläppsminskningar till år 2030; 3.1 miljoner ton minskade utsläpp från reduktionsplikten och en miljon tons utsläppsökning från de sänkta drivmedelsskatterna. Att Sverige med det skulle nå 2030-klimatmålen sätter 2030-sekretariatet stora frågetecken till:

– Den tidigare sänkningen av reduktionsplikten ökar de klimatpåverkande utsläppen med cirka 5.2 miljoner ton i år och 6.7 miljoner ton år 2026, jämfört med tidigare beslutade nivåer. Utsläppsminskningen är alltför liten för att kompensera för detta, och andra åtgärder vi sett hittills alltför begränsade.

Vid årsskiftet sänks skatten på fossil bensin med 75 öre per liter medan dieselskatten läggs på EU:s miniminivå vilket innebär 11 öres höjning per liter.

– Det är trist att bevittna bilköerna vid mackar nära svenska gränsen, dit utländska bilister kommer för att tanka fossilt. Sveriges framtid bör vara förnybar och hållbar, inte ge lockpriser på det vi alla ska lämna bakom oss, säger Goldmann.

Regeringen öppnar för att drivmedelsleverantörer får inkludera el i reduktionsplikten, vilket 2030-sekretariatet ser som naturligt utifrån EU:s nya förnybarhetsdirektiv.

– Men med det låga målet för reduktionsplikten, urholkas klimatnyttan, särskilt som en stor del av laddinfrastrukturens utbyggnad ju redan skett. Vi söker också klarhet i hur andra aktörers laddinfrastruktur räknas; kan de till exempel sälja dess utsläppsminskningar till drivmedelsbolagen? Vidare behöver det klargöras vad som händer med koncentrerade drivmedel – stimulansen att välja ren HVO, biogas, etanol eller vätgas ska förstås vara tydlig, säger Goldmann.

Den tidigare reduktionsplikten hade successivt höjda och tidigt kända krav på att minska drivmedlens klimatpåverkan till och med år 2030. Regeringen svävar på målet kring vad som gäller bortom år 2026, men bör ta fram en ny sådan trappa, för att säkra en stegvist ökande marknad för svenska producenter av biodrivmedel och laddinfrastruktur, anger 2030-sekretariatet.

Reduktionsplikten infördes 2017 med mycket stor politisk enighet: 87% röster för i riksdagen. Reduktionsplikten är ett kostnadseffektivt sätt att nå de svenska klimatmålen och att för Sverige säkert kunna uppfylla EU:s gemensamma mål. Den bidrar till minskat importberoende genom att förnybara drivmedel kan produceras i Sverige, vilket både är positivt för handelsbalansen, arbetstillfällena och sårbarheten. Den är också ett av få exempel på lagstiftning som antagits i bred enighet, med långsiktiga mål, konkreta delmål och en väl utarbetad modell med kontrollstationer för justeringar längs vägen. Riksrevisionens granskning sammanfattas med "Reduktionsplikten har förutsättningar att bidra till framför allt målet för inrikes transporter till 2030 till rimlig kostnad, jämfört med andra sätt att nå det målet.” Utifrån detta är det värdefullt att styrmedlet fortsatt används, med en god potential att ge det större tyngd och kraft över tid.

Ytterligare information:

Läs 2030:s remissvar om reduktionsplikten här

Kontakt

Har du frågor om innehållet eller relaterade sakfrågor? Vänligen kontakta

Mattias Goldmann
Vd och grundare
mattias.goldmann@2030sekretariatet.se
0703 09 00 45

Har du frågor om innehållet eller vi komma i kontakt med oss för en intervju? Vänligen kontakta

Agnes Bondelid
Strategisk kommunikatör och presskontakt
agnes.bondelid@2030sekretariatet.se
0707 34 38 78

2030-sekretariatet är Sveriges nationella sekretariat för att nå transportsektorns klimatmål, 70% minskning till år 2030 jämfört med år 2010. Med över 60 partners föreslår vi konkreta åtgärder inom Bilen, Bränslet och Beteendet och utvärderar kontinuerligt arbetet med över 40 indikatorer.  2030-sekretariatet drivs utan vinstintresse och läggs ner när målet är uppnått.

By 2030, the climate impact from the Swedish transport sector are to decrease by 70 percent compared to 2010 – the toughest climate goal in the world. The 2030-secretariat with its more than 60 partners is a "coalition of the willing and doing", proposing policy action to reach the target and continuously evaluating the progress. The secretariat is run without profit interest and will be discontinued one the target has been reached.