Aktias ekonomiska översikt: Finland kvar i startgroparna, fokus på kompromisslöst genomförande av regeringsprogrammet

Aktia Bank Abp
Pressmeddelande
Fritt för publicering måndag 24.8.2015 kl. 11.30

Marknaden har under sommaren dominerats av två teman: Grekland och Kina. I Europa har osäkerheten fortsatt på grund av eskaleringen av den ekonomiska krisen i Grekland och de nästan strandade finansieringsförhandlingarna. I Kina ökade den branta nedgången på aktiemarknaden i juli oron över hållbarheten i landets ekonomiska tillväxt, och i augusti skakade förändringen i Kinas valutakurspolitik marknaden världen runt.

Världsekonomin förutspås växa långsammare än de senaste åren. Orsaken är den avmattade tillväxten i tillväxtekonomierna. Till detta bidrar i synnerhet avmattningen av tillväxten i Kina och den krympande ekonomin i Ryssland, men också många andra råvaruexportberoende länders tillväxttakt avtar. Nästa år prognostiseras den globala tillväxten närma sig medeltillväxten på lång sikt.

Euroområdet har hämtat sig under våren och sommaren trots oron över Greklandsfrågan. Avmattningen i tillväxtekonomiernas tillväxt kastar sin skugga över utvecklingen under senare hälften av innevarande år. Med hushållens konsumtion som drivkraft förutspås euroområdet i år nå en tillväxt på 1,3 %. 2016 förväntas också företagens investeringar stöda tillväxten och tillväxttakten öka.

Marknadens uppmärksamhet riktas till den amerikanska centralbanken och den kommande differentieringen inom penningpolitiken mellan euroområdet och USA. FEDs första styrräntehöjning kommer att äga rum under innevarande år, sannolikt redan i september. ”På grund av ECB:s stimulerande penningpolitik kommer euriborräntorna att hållas nära sin nuvarande nivå resten av innevarande år och nästa år”, sade Aktias chefsekonom Anssi Rantala i dag då Aktia publicerade sin Ekonomiska översikt.

”Den ekonomiska utvecklingen i Finland under början av året förblev svagare än prognostiserat. Den finska ekonomin förutspås i år krympa redan fjärde året i rad. Tillväxtprognosen har sänkts till -0,5 %. Exporten och företagens investeringar förväntas minska. 2016 förväntas exporten dra BNP:n med sig i en lindrig uppgång på 0,5 %”, konstaterade chefsekonom Rantala.

Den svaga produktionsökningen kommer att prägla arbetsmarknaden länge till. Arbetslösheten prognostiseras stiga till 9,8 % 2016. Arbetslösheten kommer att förbli hög flera år framåt även om befolkningens åldrande sänker den statistiska arbetslösheten de närmaste åren.

”Hushållens sparkvot sjönk nära noll redan i fjol. Med tanke på tillväxtutsikterna för de närmaste åren betyder hushållens sämre finansieringsbalans att ekonomisk tillväxt inte kan byggas på konsumtion”, betonade Rantala.

Den offentliga ekonomin i Finland visar fortsatt ett djupt underskott. Statens och kommunernas hopräknade underskott steg i fjol till 9,3 miljarder euro. I år kommer den finska ekonomin att krympa men det totala statliga och kommunala underskottet minskar något tack vare de anpassningsåtgärder inom statsekonomin som överenskommits redan under föregående valperiod.

Finansministeriets budgetförslag som publicerades i augusti följer regeringsprogrammets linjedragningar om anpassningen av den offentliga ekonomin. Nettobeloppet för anpassningen av statsekonomin uppskattas 2016 bli kring noll då sparåtgärdernas effekt på budgeten neutraliseras av höjningen av arbetsinkomstavdraget och spetsprojekten. Den svaga ekonomiska tillväxten och de ökade utgifterna som åldrandet medför höjer statens och kommunernas underskott till 9,5 md euro 2016.

Statens och kommunernas stora underskott har lett till att den offentliga skuldsättningen ökat snabbt de senaste åren. 2016 kommer den offentliga skulden att stiga till 66 % av BNP. Den i stabilitets- och tillväxtpakten definierade underskottsgränsen på 3 % överskrids i år och nästa år med nästan ½ %-enhet.

Det att samhällsfördraget strandade accentuerar regeringens ansvar för förnyelsen av arbetsmarknaden. ”Bara genom att vidta åtgärder kan regeringen skapa ett förtroende för den finska ekonomin och skötseln av den offentliga ekonomin såväl i hemlandet som bland internationella investerare. Nu ligger fokus på att verkställa regeringsprogrammet utan kompromisser”, underströk Rantala.

Hushållens försvagade finansieringsbalans understryker exportsektorns betydelse som en källa för en ny uppgång. Konsumtionen duger inte som stöd till den ekonomiska tillväxten. Finland är i behov av en snabb förbättring av den minskade konkurrenskraften. Det finns inga lätta tricks för att öka produktiviteten, därför handlar snabba åtgärder oundvikligen om att sänka arbetskraftskostnader på sätt eller annat. Finland har inte tid att vänta.

Regeringens centrala mål inom den ekonomiska politiken är att sluta leva på kredit. I de rådande svaga ekonomiska förhållandena kommer vi enligt prognosen inte närmare målet i år eller nästa år.

Mera information:

Chefsekonom Anssi Rantala
Tfn 010 247 6381, 050 401 4434, e-post: anssi.rantala@aktia.fi

Twitter:@AnssiRantala