Aktias ekonomiska översikt: Finland står inför en tid av långsam tillväxt, en sanering av den offentliga ekonomin oundviklig
Aktia Bank Abp
Pressmeddelande
Fritt för publicering 25.11.2014 kl. 10.00
Den globala ekonomin har under hösten överskuggats av många spänningar. Utöver geopolitiska hot har speciellt rädslan för att den europeiska ekonomiska tillväxten mattas av ökat oron för riktningen i den globala ekonomin.
Aktieindexen har fluktuerat starkt och indexen som beskriver risktagningsviljan visar att försiktigheten tidvis ökat kraftigt. Räntorna på statslån, som upplevs som trygga placeringsobjekt, sjönk rekordlågt under hösten då tillväxtutsikterna för euroområdet fördystrades och förväntningarna på att den europeiska centralbankens köpprogram utvidgas till statslån ökade.
Tillväxtutsikterna för världsekonomin skiljer sig avsevärt mellan de olika områdena. I USA är tillväxtdynamiken stark, och Kina verkar ha goda förutsättningar för att trots uppenbara risker upprätthålla den snabba – om än så småningom avmattande – produktionsökningen i den nära framtiden. Den europeiska ekonomin däremot saknar den dynamik som skapar arbete och välstånd, och Japan har trots de kraftiga ekonomisk-politiska aktionerna inte kunnat lämna stagnationen bakom sig.
ECB kommer att hålla penningpolitiken rekordlätt länge till. ECB:s styrräntor kommer enligt vår uppskattning att ligga kvar på sin nuvarande nivå till i slutet av 2016. ECB:s stora låneprogram upprätthåller en stor likviditet på penningmarknaden och de korta marknadsräntorna hålls på sin nuvarande nivå ännu 2016. Köpprogrammet för statslån kan genomföras under första hälften av nästa år, om den förväntade inflationen försvagas ytterligare klart och ekonomin i euroområdet hamnar på randen av en ny recession.
I Finland är svagheten i ekonomin mycket utbredd. Det svaga euroområdet och krisen i Ryssland slår hårt mot Finland. Tillväxten i industriproduktionen och exporten har stannat upp. Minskad sysselsättning och skattehöjningar försvagar hushållens köpkraft och har redan stoppat hemmamarknaden. Volymerna i både byggnation och detaljhandel pekade nedåt på hösten.
I år blir BNP-tillväxten för tredje året i rad under noll, -0,3 %. Nästa år drar den ökade världsekonomiska tillväxten den finska exporten med sig i en försiktig uppgång och den inhemska efterfrågan börjar stabiliseras. BNP förväntas dock växa med bara 0,3 % 2015. 2016 förväntas den ekonomiska tillväxten förstärkas på Finlands centrala exportmarknader, vilket kommer att lyfta den finska exporten. Finlands BNP förutspås öka med 1,3 % 2016.
Sysselsättningen minskar i år och arbetslösheten stiger till 8,6 %. 2015 förväntas arbetslöshetsgraden stiga till 8,9 %. Den prognostiserade långsamma ekonomiska tillväxten skapar inte tillräckligt med nya arbetsplatser, och den höga arbetslösheten kommer att fortsätta länge till.
I år kommer underskottet i den offentliga ekonomin att växa trots anpassningsåtgärder då BNP-tillväxten sjunker under noll. Under de närmaste åren kommer det offentliga underskottet tack vare redan överenskomna anpassningsåtgärder att minska något. De statliga och kommunala underskotten uppgår dock fortfarande till 3,7 % av BNP eller 7,8 md euro 2016.
2016 kommer den offentliga skulden att stiga till 63,7 % av BNP. Skuldsättningstakten i den offentliga ekonomin minskar inte tillräckligt mycket genom de överenskomna anpassningsåtgärderna. Den offentliga ekonomin är helt enkelt för stor i förhållande till den försvagade privata sektorn. Det är fråga om ett strukturproblem som inte kan lösas genom konjunkturpolitik.
I stället för skattehöjningar behövs ett ambitiöst program för att minska de offentliga utgifterna. Ett program för nedskärning av utgifter som sträckte sig över en valperiod och som eftersträvade besparingar på 4–5 md euro skulle återföra den finska offentliga ekonomin till en betydligt stadigare grund.
En del av det utrymme som detta skapar ska användas för att genom lättare beskattning uppmuntra till risktagning, företagande och arbete. En kombination av ett trovärdigt program för utgiftsnedskärningar och ett skattelättnadsprogram på 1–2 md euro skulle ge en bild av ett samhälle där man målmedvetet vill uppmuntra till arbete och företagande.
Den senaste tidens ekonomisk-politiska debatt – såväl den inhemska som den internationella – har poängterat vikten av investeringar i infrastrukturen för att stärka den ekonomiska tillväxten och staterna har fått rådet att investera med lånade pengar. En fungerande infrastruktur är en förutsättning för hållbar ekonomisk tillväxt. Underhållet av offentliga byggnader, samhällsteknik och trafikleder kräver betydande investeringar varje år.
Vid uppbyggnaden av den kommande ekonomiska tillväxten betonas vid sidan av den traditionella infrastrukturen investeringar i informations- och kommunikationsteknologin (ICT). Kraftiga satsningar i digitaliseringen i den offentliga administrationen, forskningen och offentligt finansierad service skulle öka effektiviteten, skapa nya affärsmöjligheter för företag och bygga en grund för en ny uppgång.
2013 uppgick statens och kommunernas investeringar totalt till 8,3 md euro. Det är 30 % mera än före finanskrisen 2007. Investeringsvolymen var 12 % större. De offentliga investeringarna rasade inte under finanskrisen utan aktiviteten har ökat.
Statens och kommunernas hopräknade underskott var i fjol 8,6 md euro, vilket innebär att man redan nu finansierar alla offentliga investeringar med lån. En offentlig ekonomi där inkomsterna endast räcker till för att finansiera löpande konsumtionsutgifter och inkomstöverföringar är inte hållbar med någon mätare mätt. Därför ska man söka utrymme för extra satsningar – i både den traditionella infrastrukturen och ICT-teknologin – genom att förändra utgiftsstrukturen för den offentliga ekonomin.
Utan en kursändring i den offentliga ekonomin fortsätter skuldsättningen, och bördan för de kommande generationerna växer. Marknaden har fortfarande förtroende för Finlands förmåga att sköta sin ekonomi. Det finns än så länge tid att genomföra kursändringen inom den offentliga ekonomin med eftertanke och enligt plan.
Aktia Bank Abp
Mera information:
Chefsekonom Anssi Rantala
Tfn 010 247 6381, 050 401 4434, e-post: anssi.rantala@aktia.fi