Aktias Ekonomiska översikt 1/2010
Pressmeddelande fritt för publicering 14.1.2010 kl. 10.00
Aktias Ekonomiska översikt 1/2010 Recessionen i världsekonomin passerad Återhämtningen har börjat i Finland men uppgången blir inte speciellt imponerande Då vi i januari 2009 prognostiserade att den internationella stimulansen kommer att lyckas och ett uppsving i världsekonomin kommer hösten 2009, var det många som tvivlade på vår hypotes. Nu då återhämtningen kommit i gång gäller den heta frågan 2010-11 hur exit-strategierna för den ekonomiska politiken lyckas och hurdan vinkel den förestående tillväxten kommer att inta. I och med att vi väntar att tillväxten i de utvecklade länderna ännu länge kommer att vara klart långsammare än vad man vant sig vid före krisen, kommer finanskrisen med sina efterverkningar att innebära att tyngdpunkten i världsekonomin allt snabbare flyttas till Asien. Recessionen i världsekonomin började våren 2008 och tog slut sommaren 2009. Det att man lyckades undvika en Stor Depression beror på den samtidiga ekonomisk-politiska stimulansen av aldrig tidigare skådad styrka i USA, Kina, Japan och Europa. Då tillväxten i Asien kom i gång förra våren och tillgången på finansiering började förbättras också i utrikeshandeln, vände världshandeln uppåt under sommaren. Eftersom skulden som ackumulerats under stimulansen emellertid är stor och tar länge att smältas bort är det önsketänkande att man snabbt kunde återgå till trendtillväxten för de senaste åren. I synnerhet i USA har centralbanken aldrig varit lika aggressiv. I kombination med en finanspolitik som förde budgetunderskottet till 12 % av BNP 2009 är stimulanssatsningen antagligen större än någonsin förut. Recessionen i USA, som började i december 2007 och varade i 24-25 månader, är den längsta sedan den Stora Depressionen. Trots att recessionen i euroområdet började redan våren 2008 vände ECB styrräntan nedåt först i oktober 2008. Då började en aggressiv sänkningsperiod som förde styrräntan till 1,0 % i maj 2009. I fjol somras tog också ECB i bruk verktygslådan för okonventionell centralbankspolitik. I Tyskland och Frankrike vände de låga räntorna, den bättre tillgången på finansiering, återhämtningen av världshandeln och den nationella stimulansen ekonomin uppåt redan våren 2009. I det övriga Europa inföll konjunkturvändningen i juli-september. Stimulansen höjde euroländernas totala budgetunderskott till 6 ½-7 % av BNP 2009, och under prognosperioden kommer underskottet att minska bara litet. Euroländerna skuldsätter sig häftigt, och i det stora hela ökar de utvecklade ländernas skuld till en högre nivå än någonsin. Det går knappast att finansiera skulden utan en klar uppgång i de långa räntorna. Risken finns att ränteuppgången blir betydligt större än man generellt väntar sig. Om så var fallet skulle det återspeglas också på räntorna på företagslån. När de långa räntorna stiger samtidigt som penningpolitiken stramas åt och budgetunderskott smälts bort, begränsas tillväxten i euroområdet under många år av finanskrisens efterdyningar. I Finland började recessionen på senhösten 2008 och slutade 9 månader senare. Recessionen var inte lång men unik i sin häftighet, och BNP krympte med -7,5 % 2009. Recessionen tog slut mot hösten. Återhämtningen i världshandeln och det att den ryska ekonomiska tillväxten har kvicknat till stöder vår export under prognosperioden, och BNP växer med 2,0 % både 2010 och 2011. Arbetslösheten kommer trots allt att öka i flera månader och den genomsnittliga arbetslöshetsgraden kommer att stiga till 10,0 % 2010. Uppgången i arbetslösheten börjar dock bromsas mot sommaren och de värsta hotbilderna kommer inte att förverkligas. Den svåraste fasen kommer att vara över i sommar och skadorna kan inte jämföras med förlusterna under depressionen i början av 90-talet. En för snabb åtstramning av den ekonomiska politiken äventyrar återhämtningen och skulle därför vara ett allvarligt misstag. Recessionen tog slut snabbare än många ännu helt nyligen trodde. Ekonomin kommer dock att vara svag i flera år framöver. I Finland återuppnår BNP höjdpunkten från sommaren 2008 kanske först 2012. Därför finns uthålligheten i den offentliga ekonomin och säkerställandet av välfärdstjänster kvar på den ekonomisk-politiska agendan när recessionen tagit slut. På medellång sikt försämras tillväxtmöjligheterna i Finland av att konkurrenskraften minskat på grund av lönepåslagen som under de senaste åren systematiskt varit högre än i våra konkurrentländer. En av lärdomarna från krisen är att den ekonomiska politiken har en central roll också i den moderna, globaliserade världen. Den ekonomiska politiken bidrog i stor utsträckning till krisen som nu håller på att ta slut. Den ekonomiska politiken var den kavalleri som räddade världen från en global upprepning av 30-talets depression, men kan den ta på sig hjältemanteln för att ha räddat världsekonomin från en kris den själv förorsakat? Räkningarna för räddningsoperationen kommer att betalas runtomkring i världen i flera års tid i form av högre arbetslöshet, bromsad uppgång i levnadsstandarden och nedskärning av offentlig service. På grund av allt det upplevda kräver de ekonomisk-politiska doktrinerna och lärdomarna bakom dem en djupgående omvärdering under kommande år. De största förändringarna i prognosklimatet sedan september är: - Tack vare tillväxtländerna slutade recessionen i världsekonomin redan våren 2009, och statistiken som publicerades på hösten visade att BNP vänt uppåt också i de utvecklade länderna. - När recessionen tagit slut i både USA och euroområdet har den största oron gällt den belastning som den på grund av stimulansen ökade statsskulden har på tillväxtmöjligheterna i framtiden. - Skepsisen mot tillväxtens hållbarhet i Kina och Indien försvann mot slutet av året. - Ledarna för de centrala länderna verkar vara eniga om att a) stimulans inte ska avslutas för snabbt, b) regleringen av finanssystemet behöver utvecklas och c) alla skulle lida av protektionism. Dessa linjedragningar ökar förtroendet för den ekonomiska politikens förmåga att på ett hedersamt sätt slutföra eftervården av den världsekonomiska recessionen. - Olika länder har på grund av stimulansen skuldsatts i otakt, och det har gjort det ovanligt svårt att förutse hurdana tryck de långa räntorna och valutakurserna utsätts för. - Diskussionen om tidpunkten för FEDs och ECB:s första räntehöjning har hettat till. Inflationsbekymmer och rädsla för deflation har ökat förvirringen. Vi har systematiskt ansett att sannolikheten för deflation är liten, medan det är svårare att uppskatta sannolikheten för inflation. Om penningpolitiken stramas åt och centralbankernas "exit-strategi" blir verklighet tillräckligt snabbt är det osannolikt att inflationen släpps lös. Om hyperstimulansen i den ekonomiska politiken inte avvecklas i tid 2010-11 blir risken för inflation verklig. - Råoljepriset steg snabbt under 2009 och - i takt med att världsekonomin hämtar sig - den hyperlätta penningpolitiken ökar oron för att en prisbubbla uppstår inom råvaror. Samtidigt har inflationsförväntningarna stigit. - Som ett exportdrivet land led Finland mer än många andra länder av kraschen i världshandeln, och effekten förstärktes på grund av den omfattande exporten till Ryssland, som minskade mycket mera än den övriga exporten. Nu statistik från december visar att nedgången i BNP avtog klart redan under andra kvartalet 2009, och en försiktig förändring mot det bättre sågs under tredje kvartalet. Finlands återhämtning har således kommit i gång i takt med det övriga Europa. Centrala ekonomiska siffror - Då den globala finanskrisen tillspetsades hösten 2008 och världshandeln avmattades våldsamt spreds en allvarlig recession till alla kontinenter. Världsekonomin minskade 2009 med -1,3 % (i septemberprognosen var motsvarande siffra -1,3 %), och en global upprepning av depressionen på 30-talet undveks bara tack vare en unik aggressivitet i den ekonomiska politiken. Recessionen i världsekonomin tog slut sommaren 2009 och världs-BNP kommer att växa med 3,4 (3,3) % 2010. År 2011 accelererar tillväxten till närmare 4 %. Tillväxtekonomierna kommer 2010-11 att växa med ca 5-6 % per annum, medan tillväxten i de utvecklade länderna blir 1 ½-2 ½ %. - Trots att den avmattade aktiviteten i utvecklade länder pressade också den inhemska inflationen ner var rädslan för deflation överdriven. Dyrare världsmarknadspriser på olja och mat har redan vänt inflationen uppåt i nästan alla länder. Den lätta penningpolitiken ökar inflationsriskerna i synnerhet då råoljepriset pressas allt högre uppåt i takt med att världsekonomin hämtar sig. - Den allvarliga recessionen i USA började i december 2007. År 2009 krympte BNP med 2,6 (2,7) %. Tack vare stimulansen fick ekonomin fast mark under fötterna på hösten, och BNP kommer at växa med 2,1 (1,8) % 2010. När arbetslösheten vänt klart nedåt svänger centralbanken FED styrräntan successivt uppåt. Högst sannolikt kommer den första höjningen sommaren 2010 efter att den översvällande likviditetsstimulansen minskats stegvis redan under våren. Det är nödvändigt att avveckla hyperstimulansen i rätt tid för att hindra inflationsförväntningarna från att öka och nya bubblor från att blåsas upp. Avvecklingen av stimulansen kommer att bromsa upp tillväxten till 2,0 % 2011, lägre än den allmänna förväntningen. - Kinas BNP växer med 9,5 (9,0) % 2010 och med 9,0 % 2011. - I euroområdet svängde ekonomin uppåt under sommaren 2009, då stimulansen började bära frukt och världshandeln stärkas. Euro-BNP minskade med 3,8 (3,8) % 2009 och ökar med 1,4 (1,2) % 2010. År 2011 når tillväxten 1,7 %. - Europeiska centralbanken ECB vänder styrräntan uppåt sommaren 2010. I slutet av innevarande år uppgår styrräntan till 1,50 (1,75) % och i slutet av 2011 till 2 ½-3 %. - Vändningen i penningpolitiken 2010 förutsätter att uppsvinget i ekonomin visar sig vara uthålligt. Centrala tillväxtrisker gäller normalisering av finansmarknaden, oljepriset och konsumenternas reaktion på ökad arbetslöshet. Om tecken på en ny recession dyker upp enligt det s.k. double-dip-scenariot fördröjs normaliseringen av penningpolitiken. Vi ger ett hotscenario där tillväxten i de utvecklade länderna på nytt sjunker nära noll under 2010 en sannolikhet på 30 % och en avmattning som leder till en ny recession en sannolikhet på 15 %. - Även om den akuta krisen är över kommer aktiviteten att hållas dämpad långt framöver. Normaliseringen av finans- och penningpolitiken samt ökad statsskuld begränsar de utvecklade ländernas ekonomiska tillväxt i flera år. - Enligt ny statistik rasade den finländska ekonomin i slutet av 2008 och i början av 2009. Inom ett halvt år minskade BNP med nästan 9 %. I april-juni 2009 avmattades nedgången i BNP och ekonomin vände i en försiktig uppgång mot slutet av sommaren. Trots att den egentliga recessionen bara varade i 9 månader hade den en oerhörd kraft. Fallet var våldsammare men lyckligtvis kortare än i början av 90-talet. BNP som 2009 minskade med 7,5 % kommer att stiga med 2,0 (1,3) % både 2010 och 2011. - Arbetslöshetsgraden stiger från 8,4 % i fjol till 10,0 (10,2) % 2010 och sjunker till 9,5 % 2011. Inflationen som 2009 var 0,1 % kommer 2010 att uppgå till 1,3 (1,5) % och 2011 till 1,7 %. Lönepåslagen som 2003-08 hos oss var större än i konkurrentländerna försämrade vår priskonkurrenskraft, och detta anstränger den ekonomiska tillväxten också efter prognosperioden. Centrala osäkerheter och hot Den globala recessionen är över. Världsekonomin växer med närmare 3 ½ % 2010 och med nästan 4 % 2011. För att få rätt perspektiv på siffrorna ska man komma ihåg att tolkningen världsekonomisk recession fick före krisen en period under vilken den globala tillväxten underskrider 2-2 ½ %. Då ökar nämligen arbetslösheten. Återhämtningen har kommit i gång tack vare 1) expansiv penningpolitik, 2) expansiv finanspolitik, 3) normalisering av finansmarknaden och 4) stärkt förtroende på grund av punkterna 1)-3). I hotscenariot avbryts återhämtningen t.ex. på grund av att det uppstår nya störningar på finansmarknaden, oljepriset stiger kraftigt eller man upphör med stimulanspolitiken för tidigt. Vi ger ett hotscenario där tillväxten i de utvecklade länderna på nytt sjunker nära noll under 2010 en sannolikhet på 30 % och en avmattning som leder till en ny recession en sannolikhet på 15 %. Epicentret för osäkerheten finns i USA. Fortsätter normaliseringen av finansmarknaden utan ytterligare störningar? Kommer den privata konsumtionen att förstärkas när osäkerheten minskar eller kommer den höga arbetslösheten att förstöra hushållens förtroende? Lyckas den ekonomiska politiken med sin exit-strategi? Om penningpolitiken stramas åt och centralbankernas "exit-strategi" blir verklighet på båda sidor om Atlanten tillräckligt snabbt är det osannolikt att inflationen släpps lös. Om hyperstimulansen i den ekonomiska politiken inte avvecklas i tid 2010-11 blir risken för inflation verklig. Kinarisken är att tillväxten som satts i gång genom stimulans börjar hosta under 2010, varvid Kinas import skulle minska och detta återspeglas förutom på Asien även på råvaruproducenter i Afrika och Sydamerika. Man ska inte heller underskatta de potentiella effekterna på Europa och USA. För närvarande anser vi Kinariskerna vara närmast hypotetiska. I det långa loppet utgör miljöproblemen och äventyrandet av den samhälleliga stabiliteten de viktigaste hotbilderna för den kinesiska framgångssagan. De kortsiktiga riskerna angående Finland anknyter till återhämtningen av exporten, den stigande arbetslösheten och konsumenternas förtroende. Störst är oron över den till följd av löneinflationen i Finland 2003-09 försämrade konkurrenskraften. Kommande avtalsförhandlingar utgör således en stor risk för den finländska sysselsättningen. Då den elektrotekniska industrin håller på att mogna till en sektor med låg tillväxt och befolkningen åldras saktar trendtillväxten i vår ekonomi av varaktigt. En risk på lång sikt är att vi på grund av stela strukturer och attityder inte lyckas kombinera en god produktivitetstillväxt med ökad invandring. Lyckas man undvika de från Kontinentaleuropa bekanta misstagen i mottagningen och anpassningen av invandrare som leder till marginalisering? Det största globala hotet på lång sikt anknyter till klimatförändringen och reduceringen av växthusgaserna. En annan megautmaning på lång sikt - som förutom alla utvecklade länder också berör flera tillväxtländer (bl.a. Ryssland, Kina) - har att göra med åldrandet av befolkningen och anpassningen till det. Aktias ekonomiska översikt Aktias ekonomiska översikt publiceras på svenska och finska. Den kan beställas från Aktia Bank Abp, Kommunikation, PB 207, 00101 Helsingfors; kommunikation@aktia.fi eller skrivas ut från Aktias nättjänst www.aktia.fi. AKTIA BANK ABP Mera information: Chefsekonom Timo Tyrväinen, tfn 010 247 6543 Avsändare: Kommunikationschef Malin Pettersson, tfn 010 247 6369 Distribution: Massmedier tabeller bifogat