Aktias Ekonomiska översikt 2/2009
Pressmeddelande
28.4.2009 kl. 10.00
Aktias Ekonomiska översikt 2/2009
Bottenkänningen för recessionen i världsekonomin passeras före utgången av
året, men återhämtningen blir lam
Den kollektiva recessionen i de utvecklade länderna har pågått sedan våren
2008. Det att man undviker en Stor Depression beror på den samtidiga
ekonomisk-politiska reaktionen av aldrig tidigare skådad styrka i både USA,
Kina, Japan och Europa.
I synnerhet i USA har centralbanken aldrig varit lika aggressiv som nu. Då
detta kombineras med en finanspolitik som för budgetunderskottet till 13-15 %
av BNP 2009, torde stimulanssatsningen vara större än någonsin förut. Mot
slutet av året avslutas en recession som varat i 22-24 månader, längst i USA
sedan den Stora Depressionen. När återhämtningen framskrider också i Kina
stannar utförsbacken för världshandeln i höst och en långsam förstärkning
börjar. Eftersom det kommer att ta flera år att smälta bort skulden som
ackumulerats under stimulansåtgärderna är en snabb återgång till de senaste
årens trendtillväxt önsketänkande.
I euroområdet började recessionen våren 2008. Den ekonomiska politiken
reagerade på recessionen i efterskott. Europeiska centralbanken, ECB, höjde
styrräntan ännu i juli 2008 gripen av ogrundade inflationsfarhågor och
önsketänkande om tillväxt. I oktober 2008 vände ECB äntligen styrräntan
aggressivt ner och den pressas enligt grundprognosen till 0,5 % under sommaren.
Tillsammans med nationella stimulanspaket och avmattande inflation börjar de
låga räntorna så småningom stöda det ekonomiska sentimentet redan under
innevarande år. Recessionen i euroområdet tar slut vid ingången av nästa år,
och den egentliga återhämtningen - visserligen långsam - börjar under 2010.
Stimulanspaketen höjer de stora euroländernas budgetunderskott till 4-6 % av
BNP - i vissa länder t.o.m. högre - och nersmältningen av underskotten
begränsar tillväxten inom de närmaste åren också i Europa.
I Finland är budskapet i statistikrevideringarna angående fjolåret och de
preliminära uppgifterna om i år kärvt. Finlands BNP krymper med 5,0 % 2009. När
världshandeln börjar repa sig och den inhemska stimulansen får effekt tar
recessionen slut kring årsskiftet, och ekonomin växer med 0,8 % 2010. I Finland
startade recessionen i början av 2008 och slutar vid ingången av 2010. Trots
att arbetslöshetsgraden stiger till 9,5 % 2010 kan man inte jämföra skadorna
med de förluster som erfors under depressionen på 90-talet. Den nuvarande
recessionen i Finland tar alltså slut snabbare än många tror men ekonomin
kommer att vara svag i många år framöver, och BNP når nivån för slutet av 2007
först 2011 - om ens då. På medellång sikt försämras tillväxtmöjligheterna i
Finland på grund av den minskade konkurrenskraften då lönepåslagen hos oss har
systematiskt varit högre än i våra konkurrentländer.
De största förändringarna i prognosklimatet sedan januari är:
• De världsekonomiska tillväxtförväntningarna försvagades dramatiskt i slutet
av förra året då tillspetsningen av finanskrisen i september-oktober hade
skjutit ekonomierna i en spiral av självupprätthållande, försvagade
tillväxtförväntningar. Dessa undergångsstämningar har dämpats väsentligt under
de senaste veckorna då man sett de första tecknen på att utförsbacken håller på
att plana ut i USA, Kina, Japan och t.o.m. Tyskland.
• G-20-mötet i början av april visade att ledarna för de centrala länderna är
eniga om att a) stimulans behövs, b) regleringen av finanssystemet behöver
utvecklas och c) alla skulle lida av protektionism. Dessa linjedragningar har
ökat förtroendet för den ekonomiska politikens förmåga att avbryta utförsbacken
för världsekonomin.
• Inflationsbekymren och deflationsrädslan har kastats om förbluffande snabbt.
Tack vare stimulansen är sannolikheten för deflation liten. Sannolikheten för
inflation är svårare att uppskatta. I den ekonomiska politiken står man inför
valet i denna fråga först 2010 när den ekonomiska tillväxten har fått fart. Om
penningpolitiken stramas åt enligt centralbankernas "exit-strategier" är det
osannolikt att inflationen släpps lös. Om överstimulansen i den ekonomiska
politiken inte avvecklas i tid 2010-11 blir risken för inflation verklig.
• Recessionen i USA började i december 2007. Tron på att ekonomin vänder i höst
har stärkts under de senaste veckorna. Samtidigt medger man att den på grund av
stimulansen ökade statsskulden är en stor belastning för tillväxten under
kommande år.
• De varierande stödpaketen i olika länder leder till att länderna skuldsätts i
otakt, vilket gör det ovanligt svårt att förutse hurdana tryck valutakurserna
utsätts för.
• Tilltron till framgång i Kinas stimulansprogram har ökat klart på senare tid.
• Allt fler förväntar sig att ECB sänker styrräntan under 1 % och att den
introducerar en för centralbankspolitiken ovanlig verktygslåda.
• Råoljepriset har stigit något från bottennoteringen, men det svaga
världsekonomiska läget dämpar prisutvecklingen hos råvaror under hela
prognosperioden.
• I Finland har uppfattningen om när recessionen inleddes förändrats radikalt.
Enligt nuvarande statistik började recessionen redan vid ingången till 2008,
och toppen för produktionen nåddes i slutet av 2007. Då störtdykningen i
ekonomin på båda sidor av årsskiftet har visat sig vara större än man trodde är
det bättre att stimulera alldeles för mycket än ens litet för litet. I detta
perspektiv ser regeringens stimulansåtgärder mycket försiktiga ut.
Centrala ekonomiska siffror
• Under 2004-07 uppgick den globala medeltillväxten till nästan 5 %. År 2009
minskar världsekonomin med 1 ½ %. Den globala finanskrisen och den våldsamma
avmattningen av världshandeln har spridit en allvarlig recession till alla
kontinenter. Den globala recessionen är den allvarligaste sedan andra
världskriget, och sysselsättningen försämras överallt i världen. I de
utvecklade länderna minskar den hopräknade BNP:n med 3 ½-4 % 2009, i
tillväxtländerna ligger tillväxten på 1 ½-2 %. Det fanns förebud om en global
upprepning av depressionen på 1930-talet, men den kommer att undvikas tack vare
unik aggressivitet i den ekonomiska politiken. Under depressionen på 30-talet
förvärrades situationen av såväl finans- som centralbankspolitiken, och
protektionismen beseglade det hela. Dagens ekonomisk-politiska positionering är
diagonalt motsatt den på 30-talet. Världsekonomin börjar stärkas mot slutet av
innevarande år och den växer med 2 ½ % 2010.
• Billigare världsmarknadspriser på olja och mat har dämpat inflationen i alla
länder. Trots att det avmattade ekonomiska läget anstränger också den inhemska
inflationen i utvecklade länder är deflationsfarhågorna överdrivna. Fatpriset
på råolja varierar huvudsakligen inom 45-55 US-dollar 2009-10. Mot slutet av
prognosperioden kan det uppgå till drygt 60 dollar.
• Den allvarliga recessionen i USA började i december 2007. Även om de
ekonomisk-politiska åtgärderna inte har hindrat recessionen från att fördjupas
dämpar och förkortar de den. De första tecknen på att fallet småningom börjar
plana ut har setts. BNP krymper med 3,0 % 2009. Ekonomin får fast mark under
fötterna före utgången av året, och BNP växer med 1,0 % i årstakt 2010. När
ekonomin har stabiliserat sig vänder centralbanken FED styrräntan uppåt senast
sommaren 2010. Det är nödvändigt att raskt minska på överstimulansen för att
hindra inflationen från att öka och nya bubblor från att utvecklas.
• Kinas BNP växer tack vare stimulansåtgärder med 6,5 % 2009 och med 8,0 %
2010.
• Recessionen i euroområdet har djupnat i snabb takt. Exporten har rasat,
kreditmarknaden stramats åt och utförsbacken på bostadsmarknaden tagit fart.
ECB reagerade för sent på utvecklingen, och det har tagit enerverande länge att
få nationella stimulanspaket till stånd. Euro-BNP minskar med 3,5 % 2009 och
ökar med 0,2 % 2010. Bottennoteringen passeras i början av 2010.
• Enligt vår grundprognos sänker Europeiska centralbanken ECB styrräntan till
0,5 % under sommaren. Vi ger detta scenario, där styrräntan svänger uppåt vid
ingången av hösten 2010, en sannolikhet på 70 %. Om tecknen på att
världsekonomin svänger förstärks tidigare än väntat bottnar styrräntan på 0,75
%. Sannolikheten för detta scenario är 30 %.
• Svängningen i penningpolitiken 2010 sker på villkor att stimulansåtgärderna
börjar bita, och vändningen mot det bättre i realekonomin sker först i USA och
Kina under hösten och något senare i Europa. Den centrala risken med denna
prognos gäller utvecklingen på finansmarknaden. Om normaliseringen av
bankverksamheten störs kommer recessionen att dra ut på tiden. Då fördröjs
också normaliseringen av penningpolitiken. Ett hotscenario där återhämtningen
skjuts upp till senare hälften av 2010 ger vi en sannolikhet på 20 %. Denna
sannolikhet har minskat kontinuerligt.
• Även om den akuta krisen passeras 2010 ansträngs den ekonomiska tillväxten i
de utvecklade länderna av normaliseringen av finans- och penningpolitiken och
den ökade statliga skuldbördan.
• Den finländska ekonomiska tillväxten stannade av redan i början av 2008.
Recessionen har alltså pågått i snart 1 ½ år. Export- och industriproduktionen
har rasat och konsumenternas stämningar är dystra, då arbetslösheten ökar. BNP
minskar med 5,0 % 2009 och ökar med 0,8 % 2010. År 2008 var inflationen 4,0 %.
Den blir 0,9 % 2009 och 1,5 % 2010. Motsvarande inflationssiffror för
euroområdet 2008-10 är 3,2 %, 0,5 % och 1,0 %. De stora lönepåslagen försvagar
priskonkurrenskraften och detta anstränger den ekonomiska tillväxten också
efter prognosperioden.
• Arbetslöshetsgraden stiger från 6,4 % i fjol till 7,8 % 2009 och 9,5 % 2010.
Centrala osäkerheter och hot
Återhämtningen av världsekonomin beror på fyra faktorer: 1) expansiv
penningpolitik, 2) expansiv finanspolitik, 3) omstrukturering av banksektorn
samt 4) stärkt förtroende, som stöds av punkterna 1)-3). I hotscenariot skjuts
normaliseringen av finansmarknaden upp, och det förhindrar återhämtningen i USA
och Europa men också i Kina och Ryssland.
Epicentret för osäkerheten finns i USA. När normaliseras finansmarknaden?
Hurdan styrka har stimulansen? När kommer bostadsmarknaden att nå jämvikt? Vad
händer med bilindustrin? I Europa finns risken att negativa
multiplikatoreffekter som sprider sig från land till land stärks ännu mer än
väntat.
Kinarisken är att stimulansen inte biter då exportens minskade dragkraft vänder
arbetslösheten i en sådan uppgång som lamslår konsumtionen. Om tillväxten i
Kina avmattades klart och landets import minskade skulle detta återspeglas
förutom i Asien även i många råvaruproducenter i Afrika och Sydamerika, och det
finns ingen anledning att underskatta effekterna på Europa eller USA heller. I
det långa loppet utgör miljöproblemen och äventyrandet av den samhälleliga
stabiliteten de enda betydande hotbilderna för den kinesiska
framgångshistorien. Sannolikheten för att konflikterna eskalerar ökar om
arbetslösheten stiger dramatiskt.
De kortsiktiga riskerna för Finland anknyter till kollapsen inom exporten, den
stigande arbetslösheten och konsumenternas förtroende som därtill naggas i
kanterna på grund av de sjunkande bostadspriserna. Ett problem på medellång
sikt är den minskade konkurrenskraften som är en följd av att lönepåslagen hos
oss varit så mycket högre än i våra konkurrentländer. Då den elektrotekniska
industrin dessutom håller på att mogna till en sektor med låg tillväxt verkar
trendtillväxten i den finländska ekonomin att sakta av varaktigt. En risk på
lång sikt är att vi på grund av stela strukturer och attityder inte lyckas
kombinera en god produktivitetstillväxt med ökad invandring. Lyckas man undvika
de från Kontinentaleuropa bekanta misstagen i mottagningen och anpassningen av
invandrarna som livnär marginalisering?
Det största globala hotet på lång sikt anknyter till klimatförändringen och
reduceringen av växthusgaserna. En annan megautmaning på lång sikt - som
förutom alla utvecklade länder också berör flera tillväxtländer (bl.a.
Ryssland, Kina) - har med åldrandet av befolkningen och anpassningen till det
att göra.
Aktias ekonomiska översikt
Aktias ekonomiska översikt publiceras på svenska och finska. Den kan beställas
från Aktia Bank Abp, Kommunikation, PB 207, 00101 Helsingfors;
kommunikation@aktia.fi eller skrivas ut från Aktias nättjänst www.aktia.com.
AKTIA BANK ABP
Mera information: Chefsekonom Timo Tyrväinen, tfn 010 247 6543
Avsändare: Kommunikationschef Malin Pettersson, tfn 010 247 6369
Distribution: Massmedierna
Tabell 1 Prognos över den internationella ekonomin med köpkraftsparitetsvikter:
BNP-tillväxt, %
Andel 2007,% 2006 2007 2008 2009p 2010p
Världen 100.0 5.0 4.9 3.0 -1.5 2.5
Euroområdet 16.1 2.9 2.6 0.7 -3.5 0.2
Tyskland 4.3 3.0 2.6 1.0 -4.5 0.0
Frankrike 3.2 2.2 1.9 0.7 -3.0 0.3
USA 21.4 2.9 2.2 1.1 -3.0 1.0
Japan 6.6 2.4 2.1 -0.7 -5.5 0.5
Kina 10.8 11.6 11.9 9.5 6.5 8.0
Indien 4.6 9.2 9.2 6.2 5.0 6.0
Ryssland 3.2 6.7 8.1 7.0 -4.0 1.5
Tabell 2 Prognos över den internationella ekonomin: Konsumentprisinflation, %
Andel 2007,% 2006 2007 2008 2009p 2010p
Euroområdet 16.1 2.3 2.1 3.3 0.5 1.0
USA 21.4 3.3 2.9 3.8 -0.7 1.0
Japan 6.6 0.2 0.0 1.4 -1.0 -0.3
Tabell 3 Aktias prognoser: Räntor och valutakurser
31.12.2007 31.12.2008 22.4.2009 30.6.2009p 31.12.2009p 30.6.2010p
Euroområdet
ECB:s styrränta 4.00 4.25 1.25 0.75 0.50 0.50
3 mån. euribor 4.68 4.50 1.41 1.00 0.80 1.00
10 års ränta
Ger (=benchmark) 4.32 3.80 3.18 3.20 3.50 3.75
USA
Styrränta 4.25 2.00 0.0-0.25 0.0-0.25 0.0-0.25 0.75
3 mån. libor 4.70 2.70 1.10 0.90 0.90 1.30
10 års ränta 4.03 3.80 2.93 3.00 3.25 4.00
Japan
Styrränta 0.50 0.50 0.10 0.10 0.10 0.25
3 mån. tibor 0.86 0.75 0.61 0.50 0.50 0.65
10 års ränta 1.53 1.60 1.43 1.40 1.50 1.60
Valutakurser
EUR/USD 1.46 1.38 1.29 1.30 1.25 1.20
EUR/YEN 165 141 127 130 131 132
USD/YEN 113 102 98 100 105 110
Tabell 4 Aktias prognos: Centrala prognossiffror för Finland, %
2005 2006 2007 2008 2009p 2010p
BNP-tillväxt 2.9 5.0 4.4 0.9 -5.0 0.8
KPI-inflation 0.9 1.5 2.5 4.0 0.9 1.5
Arbetslöshetsgrad 8.4 7.7 6.9 6.4 7.8 9.5
