Ökat intresse för AniCuras forskningsfond
AniCuras forskningsfond etablerades 2015 för att främja klinisk forskning inom veterinärmedicin. Fonden har rönt stort intresse från veterinärer runtom Europa. 2016 års ansökningsförfarande såg ett rekordhögt antal ansökningar vilket har föranlett godkännande och stöd till åtta olika forskningsprojekt, en ökning med 60 % jämfört med året innan.
Vetenskaplig forskning utgör grunden i evidensbaserad medicin och det finns alltjämt ett antal områden inom veterinärmedicin i behov av ytterligare forskning för att bättre besvara hur olika sjukdomar bäst kan lindras och botas. Av den anledningen fortsätter klinisk forskning av hög kvalitet att vara centralt för AniCura och dess medarbetare.
Alla ansökningar till AniCuras forskningsfond behandlas av AniCuras vetenskapliga råd. Rådet skapades 2013 och har som uppgift att främja evidensbaserad medicin, kvalitetssäkring samt forskningsstrategier inom AniCura. AniCuras vetenskapliga råd består av ledande veterinärer inom flera specialiseringar och länder.
– Klinisk forskning är ytterst viktigt för att fortsätta driva utveckling inom veterinärmedicin och vi gläder oss därför över att fortsatt se så många högkvalitativa forskningsansökningar. I år har vi fått ansökningar från många europeiska länder i och med AniCuras expansion i nya geografier, säger Anna Tidholm, ordförande i AniCuras vetenskapliga råd, leg veterinär, VMD, Docent och Dipl ECVIM-CA (kardiologi).
– AniCuras forskningsfond är ytterligare ett exempel på AniCuras strävan att skapa framtidens djursjukvård, men utgör också en viktig påminnelse att större företag inom djursjukvård kan bidra till hela veterinärbranschen. Med över 50 medarbetare som bedriver klinisk forskning och fler än en miljon patienter som besöker AniCura varje år har vi fantastiska möjligheter att utveckla vår förståelse inom evidensbaserad veterinärmedicin och fortsätta att dela denna kunskap, säger Peter Dahlberg, VD och koncernchef AniCura.
Forskningsprojekt som erhåller stöd från AniCuras forskningsfond 2016 är:
- ”Influence of placement site on contamination of peripheral venous catheter in dogs undergoing dental surgery”, Ivana Calice, leg vet, AniCura Tierklinik Hollabrunn, Österrike. Studien syftar till att hjälpa klinikveterinärer identifiera samt minimera risken för infektioner när kateter används vid tandkirurgi.
- ”To determine the diagnostic value of different methods of pre-operative screening for cardiac disease in cats undergoing surgical procedures under general anaesthesia”, Mark Dirven, leg vet, Resident ECVIM-CA (kardiologi), AniCura Diergeneeskundig Verwijscentrum Dordrecht, Nederländerna. Många katter har hjärtsjukdomar utan att uppvisa symptom, vilket ökar riskerna vid t ex narkos. Studien jämför en billigare och enklare diagnostikmetod bestående av fysisk undersökning kombinerat med blodprovsanalys med den dyrare EKG-undersökning som idag utgör best practice, för att fastställa om en enklare metod är tillräcklig då avsevärt fler djur därmed kan undersökas.
- ”Accurate identification and occurrence of methicillin resistant staphylococci and Enterobacteriaceae producing extended-spectrum betalactamases in healthy dogs in Sweden”, Ulrika Grönlund, leg vet, VMD, Docent, AniCura Group, Sverige. Antibiotika utgör ett viktigt vapen mot infektionssjukdomar hos hundar. Men olika bakterier har blivit mer och mer resistenta mot antibiotika och vissa sjukdomar har därmed varit svårbehandlade. Projektet syftar till att förbättra kvaliteten på bakteriell analys och i och med det ge bättre verktyg i kampen mot de värsta bakterierna.
- ”Nutritional aspects of dilated cardiomyopathy in Cocker spaniels and Doberman pinschers”, Karin Kriström, leg vet, AniCura Albano Djursjukhus, Sverige. DCM är en hjärtsjukdom som är mer vanligt förekommande hos vissa raser såsom Cocker spaniel, Dobermann, Boxer, Newfoundland, Irländsk varghund och Grand Danois. Taurin är en sorts aminosyra och dess nivåer kan ha en påverkan på hur hunden återhämtar sig från DCM. Den här studien undersöker tydligare kopplingen mellan DCM och Taurin tvärs ett flertal raser.
- ”The role of sex hormones in idiopathic epilepsy in dogs”, Sofie van Meervenne, leg vet, Dipl ECVN, AniCura Läckeby Djursjukhus, Sverige. Epilepsi är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna inom veterinärmedicin. Inom humanmedicin så är könshormonernas påverkan på epileptiska anfall väldokumenterad men nästan ingen information finns kring hur könshormoner påverkar epilepsi hos hund. Studien undersöker epidemiologin hos djur med epileptiska anfall med fokus på kön, könshormoner i blodet samt könshormoner i särskilda receptorer i hjärnan. Detta kan förhoppningsvis leda till bättre hormonella strategier för kontroll av epileptiska anfall hos hundar.
- ”Probing postretinal function with visual evoked potentials (VEPs) in dogs”, Christina Obel, leg vet, AniCura Albano Djursjukhus, Sverige. Nedsatt syn som orsakas av skador på synnerven eller hjärnan är svår att diagnostisera och lokalisera på hundar. En elektrodiagnostisk metod som kallas VEP används ofta på humansidan men är ännu inte vanlig inom veterinärmedicin. Projektet ska utvärdera VEP som en diagnostisk metod för hundar.
- “Selection criteria for the application of pneumatic versus laser lithotripsy in the treatment of canine and feline urinary stone disease”, Peter Pantke, leg vet, leg läk, AniCura Tierärztliche Klinik für Kleintiere, Bielefeld, Tyskland. Under de senaste 20 åren har stora framsteg gjorts inom endoskopiska behandlingar av njursten hos människor. Urologiska smådjurspatienter skulle dra nytta av samma moderna, minimalinvasiva metoder. Skillnader i storlek och struktur på urinvägarna har dock hämmat utvecklingen av detta område för sällskapsdjur. Det här projektet ämnar skapa behandlingsprotokoll för litotripsi av njursten hos hundar och katter, vilket förhoppningsvis kan leda till att öppna kirurgiska metoder i ökande omfattning kan ersättas av mer minimalinvasiva kirurgiska metoder.
- “Phenotypic classification of breed related myelopathies in Pugs”, Cecilia Rohdin, leg vet, Dipl ECVN, AniCura Albano Djursjukhus, Sverige. Mopsar utgör en populär hundras i Sverige, men en del mopsar lider av en föga känd neurologisk sjukdom som kallas PMP. Studien syftar till att tydligare definiera PMP, kartlägga prevalensen av PMP samt studera såväl patologiska som genetiska orsaker till PMP.
För mer information, kontakta
Anna Tidholm, Ordförande för AniCuras vetenskapliga råd, +46 8 505 304 00
Peter Dahlberg, VD och koncernchef i AniCura, +46 730 505 050
Taggar: