Fortsatt fler deltagare i snabbspåren

Drygt 5 300 nyanlända har deltagit i snabbspår, visar en ny uppföljning. Totalt finns 14 snabbspår till branscher där det är brist på arbetskraft.

Syftet med snabbspår är att arbetsgivarna ska kunna fånga upp nyanlända som har erfarenhet eller utbildning inom yrken där det är svårt att få tag i arbetskraft.  

En ny lägesrapport från Arbetsförmedlingen visar att totalt 5 316 personer hade påbörjat en aktivitet inom ett snabbspår fram till oktober i år. Det är en ökning med 1 776 personer sedan maj, då den senaste uppföljningen gjordes.

- Snabbspåren har blivit en av flera viktiga insatser för att ta tillvara på nyanländas kompetens. Men snabbspåren är till för nyanlända som har kompetens inom vissa specifika bristyrken, därför kan vi inte räkna med några stora volymer, säger Roy Melchert, chef för enheten integration och etablering på Arbetsförmedlingen.

I dag finns 14 snabbspår för bland andra lärare, läkare, målare, lastbilsförare och samhällsvetare. Snabbspåren bygger på överenskommelser med arbetsmarknadens parter och innehåller aktiviteter som yrkessvenska, praktik eller utbildning.

Kraven för att delta i ett snabbspår och få jobb skiljer sig mellan olika yrken. Därför tar det olika lång tid innan ett snabbspår leder till arbete. Det tar till exempel längre tid för legitimationsyrken. Efter drygt ett år hade 27 procent av deltagarna i snabbspåret inom hälso- och sjukvården hunnit få ett jobb, medan det var 38 procent av målarna. När det hade gått 19 månader var 54 procent av deltagare i snabbspår exklusive legitimationsyrken i arbete.

De flesta insatser inom snabbspåren är nu på plats, enligt uppföljningen.

- Vi har en god dialog med parterna kring snabbspåren. Dessutom är vi glada över att det nu växer fram lokala varianter på snabbspår till jobb i samarbete med kommunerna, säger Roy Melchert.

För kommentarer: Roy Melchert, enhetschef integration och etablering, 010-486 06 05

Presskontakt: Anna-Lena Immo, 010-488 35 99

Följ oss på Twitter: @Arbetsformed