Totalt 8 000 i snabbspåren sedan start

Nyanlända i snabbspår får i många fall ett arbete i rätt bransch, men i ett lägre kvalificerat yrke. Det visar en studie av några snabbspår. Totalt är det nu 8 000 personer som deltagit i ett snabbspår sedan starten 2016.

Arbetsförmedlingen har gjort en ny lägesbedömning av de 14 snabbspåren för nyanlända. Snabbspåren startade 2016, med syfte att snabba på vägen till arbete för nyanlända som har en bakgrund inom yrken där det är brist på arbetskraft i Sverige, som lärare, kockar och sjuksköterskor.

Sedan i juni förra året, när den senaste uppföljningen gjordes, har antalet deltagare fortsatt att öka men i långsammare takt, med totalt 1 300 personer. I december 2018 var 979 personer i olika snabbspårsinsatser, jämfört med 1 365 i april samma år. Samtidigt är det färre nyanlända som skriver in sig hos Arbetsförmedlingen.

Den här gången har Arbetsförmedlingen gjort en fördjupad uppföljning av sju snabbspår. Den visar att deltagarna i många fall har fått jobb i rätt bransch, men i lägre kvalificerade yrken.

- Vi har en stark arbetsmarknad. Det ökar motivationen att börja arbeta direkt,  även om det är i ett lägre kvalificerat yrke än man har en bakgrund inom, säger Malin Blomgren, enhetschef på Arbetsförmedlingen.

Stickprov visar att en första validering, där yrkeskunskaper testas, sällan leder till att en person har tillräckliga kunskaper för att bli anställningsbar.

- Det krävs ofta kompletterande utbildning, goda kunskaper i svenska och praktik för att nå den kunskap som krävs. Vi tror att det skulle förbättra möjligheterna för fler att nå det högre kvalificerade yrket om det gick att kombinera arbete med kompletterande studier på ett bättre sätt än i dag, säger Malin Blomgren.

Sammanlagt hade 50 procent av deltagarna i snabbspår jobb 19-21 månader efter start (37 procent av kvinnorna och 55 procent av männen). Det är ungefär samma resultat som tidigare. En stor andel är då kvar i någon insats inom snabbspåren, till exempel en utbildning.

Fakta snabbspår:

Det finns 14 snabbspår som omfattar ett trettiotal yrken, till exempel lärare, kockar och elektriker. De bygger på överenskommelser med arbetsmarknadens parter.

Kraven för att delta i ett snabbspår och få jobb skiljer sig mellan olika yrken. Det tar till exempel längre tid inom legitimationsyrken.

Snabbspåren innehåller olika kedjor av insatser som validering, kompletteringsutbildning och praktik.

Presskontakt: Anna-Lena Immo, pressekreterare, 010-488 35 99

Taggar: