Det blir ofta det företag som lämnar det billigaste anbudet som vinner upphandlingen. Att inte ha med arbetsmiljö som en parameter i upphandlingarna kan försämra arbetsförhållandena för lokalvårdarna.

Det är oroväckande att unga män är överrepresenterade när det gäller anmälda arbetsolyckor. Statistiken ger ingen klar bild av vilka som är de bakomliggande faktorerna och för att förstå det krävs ytterligare analyser.

Statistiken visar att de anmälda arbetssjukdomarna minskar på bred front i flera branscher. Minskningen gäller både bland kvinnor och män.

Dödsolyckor på jobbet är alltid dramatiska och får mycket uppmärksamhet. Men i skymundan av olyckorna dör åtskilligt fler människor av sjukdomar som kan kopplas till arbetet. Ofta sker dödsfallen långt senare, ibland 20-30 år efter att man varit på den farliga arbetsplatsen. Arbetsgivare måste systematiskt förebygga både dödsolyckor och de arbetsmiljörisker som leder till ohälsa på längre sikt.

Det är en oerhört viktig kunskap, eftersom det handlar om flera tusen människor som får sina liv förkortade på grund av orsaker som vi kan förebygga. Vi lyfter fram vissa nya risker för dödlighet där kunskapen är mer osäker men där effekten av förebyggande insatser kan vara stora som exempelvis ihållande fysiskt tungt arbete och hörselskadande buller.

För arbetsgivare, arkitekter och projektörer är sammanställningen viktig. Man ska planera utformningen och användandet av arbetsplatser så att medarbetare får bra dagsljusförhållande. Men man ska också ta del av ny teknik för att kompensera bristen på dagsljusljus vid de mörka årstiderna.

Vi har ett stort och växande hälsoproblem i samhället. Stress och psykisk ohälsa ligger på en oroväckande hög nivå. Ökad inomhusvistelse och brist på dagsljus är definitivt ett av de viktigaste orsakssambanden, även om det behövs mer forskningsbelägg för orsakssambandet mellan ljuspåverkan och utveckling av mental ohälsa, speciellt depressiva besvär inklusive årstidsbunden depression.

– De här kontrollerna signalerar inte bara till arbetsgivare att myndigheterna nu samlar gemensamma krafter för att förhindra arbetskraftsexploatering, människohandel och människoexploatering, utan också till de som efterfrågar skönhetsvård till en billig penning.

Arbetsgivarna måste ha stenkoll på de här riskerna. Ingen arbetstagare ska få utsättas för de starka tryckvågor och delar som kan slängas ut om trycksatta luftbehållare, tryckkokare, gasflaskor och anordningar som bär högt tryck exploderar.

Bristerna vi sett handlar framför allt om dålig ergonomi med olämpliga arbetsställningar som kan ge belastningsskador.

En sjukdom eller en olycka påverkar inte bara en person utan även familjen, kollegorna och arbetsplatsen. Exempelvis kan stress på grund av för hög arbetsbelastning öka risken för att medarbetare utför arbetsuppgifter på ett riskfyllt sätt så att de skadar sig allvarligt.

Många upplever att arbetsbelastningen är för hög i förhållande till de resurser som finns, att tempot är högt och att tiden inte räcker till. Arbetsgivare ska ha koll på och undersöka vilka krav som ställs på arbetstagarna, om resurserna är tillräckliga och om vissa uppgifter eller arbetssituationer är psykiskt påfrestande och åtgärda det.

För hög arbetsbelastning kan leda till utmattningssyndrom. Samtidigt kan för hög arbetsbelastning leda till dåliga relationer på arbetsplatsen. Dessutom, är arbetsbelastningen för hög kanske man skyndar sig, halkar och skadar sig. Arbetsgivarna ska se arbetsmiljön som en helhet.

Trenden från föregående år håller i sig, när det gäller vanligast förekommande länder och branscher. Efter sex år med registret kan vi se att antalet anmälningar ökat stadigt och rejält. Men om det är anmälningsbenägenheten som ökat eller en faktisk ökning av utstationerade är svårt att säga.

Reglerna om utstationering finns till för att skapa lika rättigheter för alla arbetstagare i Sverige. Företag ska inte kunna utnyttja skillnader i arbets- och anställningsvillkor för att vinna konkurrensfördelar.

Det finns uppenbara svårigheter att hantera den alltför höga arbetsbelastningen och balansen mellan krav och resurser, vilket påverkar arbetsmiljön för socialsekreterare negativt.

Socialsekreterare drar sig för att rapportera om händelserna av rädsla för att göra sina egna tillkortakommanden synliga. Under inspektionerna har vi fått höra att ”Lite ska man tåla – det ingår i arbetet”. Under inga omständigheter är det acceptabelt att bli utsatt för hot eller våld i jobbet.

Undersökningen av arbetsorsakade besvär ger oss som arbetsgivare en viktig signal om vad i jobbet som kan upplevas besvärligt. Ingen ska behöva känna besvär, bli sjuk, skadas eller förolyckas på grund av sitt arbete.

Besvären kan uttrycka sig i form av oro eller ångest, depression, problem med minne, koncentration och tankeförmåga, huvudvärk och sömnstörningar som också är vanligare i åldern 30-49 år.

Arbetsgivaren ska se till att hantera farliga ämnen på ett säkert sätt så att ingen kommer till skada. De ska ha koll på och dokumentera vilka farliga ämnen som finns på arbetsplatsen

Det är viktigt att tänka på att kemikalier och farliga ämnen finns över allt och kan förekomma i många olika former, som exempelvis vätska, pulver, damm eller gas. Farliga ämnen kan också bildas, exempelvis svetsrök, avgaser och slipdamm.

Samtidigt ser vi på en rad punkter, betydande skillnader mellan hur tidsbegränsat och fast anställda har det på jobbet. Det finns anledning för arbetsgivarna att uppmärksamma risker i arbetsmiljön som kan vara kopplade till anställningsform och åtgärda dem.

Cheferna brinner för sitt arbete. De tar ett stort ansvar för att verksamheten ska fungera för både patienter och personal. Men deras arbetsbelastning är hög och när stödresurser saknas har allt fler arbetsuppgifter lagts på dem.

Det behövs strukturer för att följa upp chefernas arbetsbelastning och förtydliga vilket stöd som finns för att avlasta dem. De behöver bland annat få hjälp att prioritera arbetsuppgifterna för att kunna fokusera på sitt kärnuppdrag, annars är risken stor att de drabbas av ohälsa och inte orkar arbeta kvar. Vi har tyvärr också sett att många chefer slutar.

Det förebyggande arbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten både hos bemanningsföretaget som har arbetsgivarrollen och kundföretaget eftersom de har arbetsledaransvaret och det konkreta arbetet utförs hos dem. Bemanningsföretagen behöver även ha kunskap om kundföretagens arbetsplatser och säkerställa att bemanningsanställda får en god introduktion samt att arbetsuppgifterna är undersökta och riskbedömda.

Utöver bristerna i det förebyggande arbetsmiljöarbetet var det också vanligt att man hoppar över eller kortar ner introduktionen av rutiner och risker i arbetet för de bemanningsanställda.

Denna typ av gemensamma arbetsplatskontroller sänder en stark och viktig signal till arbetsgivare och deras organisationer att förebygga åtgärder mot arbetskraftsexploatering och människohandel mot tvångsarbete.

Det är ett allvarligt arbetsmiljöproblem som dessutom ökar i omfattning. Utvecklingen är oroväckande. Arbetsgivare inom HVB och LSS-boenden måste ta problemen på större allvar och sätta in förebyggande åtgärder mot hot och våld.

Inspektionerna startar i mars och pågår året ut. Vi inspekterar byggarbetsplatser med mellan 6 och 50 anställda. Vi gör cirka 1 850 besök med fokus på riskerna för exponering av asbest- och kvarts. Allt färre drabbas till exempel av sjukdomen stendammslunga men fortfarande kan mer göras för att förebygga och skydda mot exponering både för asbest och kvarts.

Arbetsmiljön för platschefer inom byggverksamhet är ett rätt outforskat område. Nu vill vi se hur arbetsgivarna sköter det systematiska arbetsmiljöarbetet när det gäller den här gruppen. Hur ser det ut i bodarna där arbetsledarna sitter, hur är belysningen och hur sker datorarbetet?

Arbetsgivare behöver ha överblick över balansen mellan krav och resurser, säger Nanna Gillberg. De ska uppmuntra arbetstagare att rapportera hur de upplever arbetssituationen, genom arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal och bjuda in dem till att vara delaktiga i problemlösning. Det är sättet att uppnå ett psykosocialt hållbart arbetsliv.

Individen behöver allt oftare kunna formulera ett nej för att inte ständigt få för mycket att göra. Ett socialt stöd från chefer för att hantera krav är viktigt. Både ur ett produktions- och ett humanitärt perspektiv vinner chefer på att skydda sina arbetstagare.

•Ingen ska behöva bli sjuk eller skadas på grund av sitt jobb. Därför vill vi att fler arbetsgivare tar ansvar för att man i samverkan med sina anställda bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete enligt det regelverk som finns. Då kan man förebygga ohälsa och olyckor på jobbet.

Det ska vara enklare att förstå och följa reglerna. Strukturen ska på ett bättre sätt visa hur de olika föreskrifterna hänger ihop, ge stöd för att minska dubbelregleringar och överlappningar och hantera frågor som vi möter i det moderna arbetslivet.

Tydliga och pedagogiska ingångar till reglerna är viktigt för att göra det överskådligt och lätt att hitta i regelverket vad som gäller för exempelvis arbetsgivare eller byggherrar.

– Vi gjorde många besök i detaljhandeln och det visade sig att de stora kedjorna har kommit väldigt långt. Många av de mindre butikerna däremot behöver förbättra sitt arbetsmiljöarbete.

Arbetsgivarna ska bli bättre på att hitta riskerna för att kunna skydda arbetstagare i alla åldrar. Ingen ska behöva sluta sitt jobb i förtid för att det slarvas med det förebyggande arbetsmiljöarbetet.

De höga sjuktalen är en utmaning för hela samhället. En sjukdom eller en skada påverkar inte bara en person utan även familjen, kollegorna och arbetsplatsen. För att undvika tidig utslagning från arbetslivet måste arbetsgivare skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv och en god arbetsmiljö.

Vi kommer att inspektera det förebyggande arbetsmiljöarbete för att kontrollera att det genomförs på ett tillfredställande sätt i förhållande till de lagar och regler som gäller. Vi ska särskilt titta på hur arbetet är organiserat och arbetsmiljöfrågorna som rör stress, hot och våld och belastningsbesvär, eftersom de är framträdande orsaker till att arbetssjukdomar ökar

Ledningens stöd till chefer och arbetsledare är viktigt för att det förebyggande arbetsmiljöarbetet ska fungera. Arbetsgivaren har också ansvar för att ge personalen rätt stöd och resurser så att det på arbetsplatserna finns förutsättningar till en mer jämställd arbetsmiljö.

Vi vet att arbetsmiljön är ojämställd inom de sektorer där många kvinnor arbetar. Det är viktigt att synliggöra och reflektera över genusskillnaderna och förebygga kvinnors ohälsa.

Nu har vi en bättre bild av attityder och beteenden om osund konkurrens. Det ligger ett stort ansvar på oss myndigheter, arbetsmarknadens parter och enskilda arbetsgivare att påverka situationen. Vårt mål är att risken för upptäckt ska öka.

Arbetsgivare som hyr in personal har ett särskilt arbetsmiljöansvar eftersom de har arbetsledaransvaret och det konkreta arbetet utförs hos dem. Men i många fall görs ingen tillräcklig riskgenomgång när ny personal kommer in på en arbetsplats.

Vi har hittat kundföretag som inte informerar de inhyrda om risker i arbetet eller vart de ska vända sig om något brister i arbetsmiljön. Kundföretagen behöver ha ett tätt samarbete med bemanningsföretagen innan, under och efter en uthyrningsperiod.

Arbete med kvartshaltigt material, som finns på arbetsplatser där sten krossas eller sågas, ska vara säkert och tryggt för personalen. Därför är det viktigt att undersöka hur föreskriften följs i praktiken.

Myndigheterna har olika uppdrag, regler, kunskap och metoder. Genom samarbete kan vi från olika håll komma åt företag som bryter mot regelverken i olika branscher.

Polisens fokus har varit att ingripa mot verksamhet som innebär en otillbörlig exploatering av arbetskraft.

Oannonserade kontroller ökar möjligheten att i ett tidigt skede upptäcka oseriösa företag. Genom att tumma på olika regler skadar oseriösa företag förutsättningarna för sund konkurrens inom byggbranschen.

Forskningen visar att det i vissa fall kan handla om köns- och yrkesideal från en industriarbetartradition, där fysisk styrka, uthållighet, förmåga att utstå smärta och praktisk kompetens är viktiga ingredienser. Därför är det viktigt att arbetsgivare i styrning och ledning har ett genustänk i sitt arbete för att se vilka specifika risker det finns.

Att könsfördelningen ser ut som den gör beror på att män i högre grad än kvinnor finns i de branscher där olycksfrekvensen är hög. Vi behöver öka kunskapen om vilka riskfaktorerna är och hur arbetsgivare tillsammans med de anställda kan förebygga och minimera antalet arbetsrelaterade dödsfall.