Kv1 2019: Färre pessimister bland privatspararna

Report this content

Avanzas Sparindikator för första kvartalet 2019 indikerar att fler privatpersoner tror på sjunkande än stigande börs kommande året. Det visar en ny SIFO-undersökning med 1 104 svarande.

På frågan ”Vad tror du om Stockholmsbörsens utveckling de kommande 12 månaderna?” svarar 27 procent att de tror att börsen kommer att sjunka, vilket är en minskning med 10 procentenheter sedan förra kvartalet. 16 procent av de tillfrågade tror att börsen kommer att stiga, vilket är en ökning med 3 procentenheter. Avanzas Sparindikator* som definieras som skillnaden mellan andelen som tror på stigande respektive sjunkande börs de kommande 12 månaderna, landar därmed på -11 jämfört med
-24 kvartalet innan.

Avanzas Sparindikator

Kv2 2018 Kv3 2018 Kv4 2018 Kv1 2019 Kv2 2019 Kv3 2019 Kv4 2019
-5 -9 -24 -11

”Pessimisterna är fortfarande fler än optimisterna, men privatspararna har en långt ifrån lika bister börssyn som de hade vid årsskiftet. Det är dock ingen större ökning i antalet som tror på en börsuppgång, den stora skillnaden återfinns i antalet pessimister. Antalet som tror på en börsnedgång har minskat kraftigt, i takt med att de nattsvarta rubrikerna om börsras och lågkonjunktur gjort detsamma”, säger Johanna Kull, Sparekonom Avanza.

Vad tror du om börsens utveckling de kommande 12 månaderna?   Q1 2019 Q4 2018
Börsen kommer att stiga 16% 13%
Börsen kommer att sjunka 27% 37%
Oförändrad 18% 13%
Ingen uppfattning 40% 38%
Antal svarande 1 104

Två av tre håller sig till sparplanen
Majoriteten av sparare låter inte den negativa börssynen påverka deras placeringsinriktning i någon större omfattning. 64 procent av de tillfrågade planerar ingen förändring i balansen mellan börs- och räntesparande, vilket är samma andel som kvartalet innan. Andelen som planerar att öka sitt börssparande har däremot ökat och ligger nu på 8 procent, jämfört med 6 procent kvartalet innan.

”Att inte låta dagens humör styra hur vi lägger upp vårt långsiktiga sparande är klokt. Börsen är en drama-queen och har en tendens att överdriva såväl negativa som positiva nyheter. Verkligheten förhåller sig oftast någonstans mittemellan. Det är varken lika nattsvart som det verkade på marknaden i höstas, eller lika rosenskimrande som man kan få bilden av när man tittar på börsens utveckling i år. Som sparare gäller det att inte låta börsens psykologi påverka en, utan hålla sig till sin sparplan och främst låta tiden avgöra sparvalet”, säger Kull.

Majoriteten av kvinnorna har ingen uppfattning om börsens utveckling
I svaren märks en tydlig skillnad mellan män och kvinnor, vad gäller benägenheten att gissa på börsens utveckling kommande år. 53 procent av kvinnorna uppger att de inte har någon uppfattning om börsens utveckling kommande 12 månader, jämfört med 27 procent av männen.

”När det kommer till börsens framtida utveckling sitter ingen inne med svaret, utan det blir alltid en mer eller mindre kvalificerad gissning. Att det är så många fler män än kvinnor som vågar sig på en gissning, är sannolikt en effekt av att kvinnor i snitt upplever sig ha sämre kunskaper om ekonomi och sparande. Det finns däremot ingen statistik som talar för att så faktiskt är fallet. Här hoppas jag att vi över tid kommer se en förändring och att fler kvinnor vågar lita på sin egna förmåga”, säger Kull.

Positiv syn på sina egna sparmöjligheter
När det gäller framtidsutsikterna för den egna ekonomin är tongångarna ljusa. Nära en tredjedel, 30 procent av de tillfrågade, tror sig kunna spara mer de kommande 12 månaderna jämfört med det senaste året. 47 procent tror sig kunna spara lika mycket.

”Medan hushållen är pessimistiska både vad gäller framtidsutsikterna för Sveriges ekonomi och börsen, är förväntningarna på den egna ekonomin desto gladare. Räntorna är låga, många hushåll har goda ekonomiska marginaler och förväntningarna på kommande räntehöjningar har dämpats. Att utnyttja det tillfället till att spara lite extra och på så sätt förstärka sin ekonomiska krockkudde är vettigt”, säger Kull.

Unga mellan 18 och 34 år ser ljusast på sina framtida sparmöjligheter. I den gruppen tror nära hälften, 46 procent av de tillfrågade att de kommer kunna spara mer än vad de gör nu. I gruppen 35–55 år är motsvarande andel 35 procent och i gruppen 56–79 år 11 procent.

*Avanza genomför, tillsammans med undersökningsbolaget Inizio, en gång per kvartal en Sifo-undersökning i syfte att få en bild av privatpersoners börshumör. Den primära frågeställningen är vad privatpersoner tror om Stockholmsbörsens utveckling kommande 12 månaderna. Avanzas sparindikator definieras utifrån detta som skillnaden mellan andelen som tror på stigande börs och andelen som tror på sjunkande börs de kommande 12 månader. En sparindikator på 0 innebär lika stor andel som tror på stigande som sjunkande börskurser. Ett negativt värde innebär att fler tror på fallande än stigande börskurser, medan ett positivt värde innebär att fler tror på stigande börskurser.

För ytterligare information vänligen kontakta: 
Johanna Kull, sparekonom Avanza, 070-452 48 34
Mejl: johanna.kull@avanza.se
Twitter: @KullJohanna

Taggar:

Citat

Pessimisterna är fortfarande fler än optimisterna, men privatspararna har en långt ifrån lika bister börssyn som de hade vid årsskiftet. Det är dock ingen större ökning i antalet som tror på en börsuppgång, den stora skillnaden återfinns i antalet pessimister. Antalet som tror på en börsnedgång har minskat kraftigt, i takt med att de nattsvarta rubrikerna om börsras och lågkonjunktur gjort detsamma.
Johanna Kull, Sparekonom Avanza
Att inte låta dagens humör styra hur vi lägger upp vårt långsiktiga sparande är klokt. Börsen är en drama-queen och har en tendens att överdriva såväl negativa som positiva nyheter. Verkligheten förhåller sig oftast någonstans mittemellan. Det är varken lika nattsvart som det verkade på marknaden i höstas, eller lika rosenskimrande som man kan få bilden av när man tittar på börsens utveckling i år. Som sparare gäller det att inte låta börsens psykologi påverka en, utan hålla sig till sin sparplan och främst låta tiden avgöra sparvalet.
Johanna Kull, Sparekonom Avanza