Lantbrukare delar med sig: Framgångar och misslyckanden från att odla sötlupin

Report this content

Sötlupin och åkerböna kan ersätta soja i både livsmedel och foder, med potentiellt minskade kostnader för lantbrukare. Det visar en ny rapport från Axfoundation som sammanfattar lantbrukares erfarenheter från lupinodling runt om i Sverige. Samtidigt visar sammanställningen att det behövs en bättre infrastruktur och mer växtförädling för att sötlupin fullt ut ska skapa förutsättningar för en ökad svensk proteinförsörjning.

- Sötlupin är en relativt ny gröda här hemma och därmed är också kunskapen begränsad. Vår förhoppning är att fler lantbrukare genom det här materialet ska få inspiration att testa lupinodling för såväl foder som livsmedel, utifrån den egna gårdens förutsättningar, säger Madeleine Linins Mörner, Programansvarig för Framtidens mat, Axfoundation.

Efterfrågan på proteinrika baljväxter ökar markant från såväl djuruppfödare som konsumenter. Samtidigt importerar Sverige fortfarande merparten av dessa, ofta i form av sojabönor som odlats på andra sidan jorden med stor negativ klimat- och miljöpåverkan. Det låga världsmarknadspriset på soja och dess höga näringsinnehåll har hittills gjort det svårt att motivera lantbrukare och producenter att använda svenskodlade proteinråvaror istället. Nu börjar emellertid allt fler se potentialen i proteingrödor odlade och producerade i Sverige. I Axfoundations nya rapport ”Sötlupin – den nordiska sojan?” delar sju lantbrukare med sig av sina framgångar och näsbrännor just med sötlupin.

- Erfarenheter från både testodlingar och återkommande odlingar visar att lupin har stor potential inom såväl livsmedelsproduktion som användning i foder. Samtidigt behövs mer växtförädling på moderna, intressanta och högavkastande baljväxtsorter som mognar snabbt och därmed passar för det svenska odlingsklimatet, säger Madeleine Linins Mörner.

Inom ramen för programområdet Framtidens mat har Axfoundation sedan ett par år tillbaka arbetat tillsammans med aktörer från hela livsmedelskedjan för att bidra till ett proteinskifte. Målet har varit att skala upp den svenska produktionen av baljväxter och samtidigt adressera frågorna om betalningsvilja, infrastruktur och attraktiva produkter. På Torsåker gård, Axfoundations testgård och utvecklingscentrum utanför Upplands Väsby, finns testodlingar av lupin sedan 2017. Det är dessa erfarenheter, tillsammans med lärdomar från ytterligare sex samarbetsgårdar, som ligger till grund för rapporten.

- På Axfoundation anade vi tidigt sötlupinens potential att bli den nordiska sojan. Första årets skörd på Torsåker hade en proteinhalt på 36% och bönan visade sig sedan dessutom vara en värdefull ingrediens i den svenska baljväxtfärs som vi utvecklade. Det gjorde grödan ännu mer intressant, menar Madeleine Linins Mörner

Förutom gårdar som odlat lupin för humankonsumtion, återfinns även en kycklinguppfödare, en grisgård och en mjölkgård i erfarenhetsmaterialet. Sammanställningen visar på att det finns svenska likvärdiga alternativ till importerad soja, alternativ som samtidigt erbjuder stora miljö- och klimatmässiga fördelar.

Taggar: