Beroende av alkohol, narkotika och tobak är vanligare i grupper med låg socioekonomisk position
Det finns betydande socioekonomiska skillnader i beroende, framförallt av cigaretter och narkotikaklassade preparat. Det framgår av en rapport som släpps idag och som Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) tagit fram i samarbete med Folkhälsomyndigheten.
- Det är första gången som socioekonomiska skillnader i beroende kartläggs i Sverige. Det visade sig att lågutbildade män hade mellan 1,6 (snus)till 5,3 (cigaretter) gånger så hög andel beroende än gruppen högutbildade och att beroende av alkohol och narkotika var 1,8 respektive 2,5 gånger högre, säger Mats Ramstedt som är forskningsansvarig på CAN och en av författarna till rapporten.
För kvinnor fanns inga utbildningsskillnader i alkoholberoende men däremot var narkotikaberoende 3,7 gånger högre bland lågutbildade och cigarettberoende 8,2 gånger högre i jämförelse med högutbildade.
När inkomst används som mått på socioekonomisk position framkommer inga signifikanta skillnader mellan hög- och låginkomsttagare för alkoholberoende och snusberoende. Däremot är narkotikaberoende och cigarettberoende betydligt vanligare bland låginkomsttagare. De 20 procent kvinnor som tjänar minst har t.ex. 7 gånger högre andel narkotikaberoende och motsvarande siffra för män är 5 gånger fler narkotikaberoende.
- De socioekonomiska skillnaderna i beroende är större för substanser som är mindre socialt accepterade i samhället dvs. för cigaretter och narkotika. Det tycks också vara mindre socioekonomiska skillnader i beroende än vad tidigare studier av substansrelaterad dödlighet har visat. Det tyder på att risken för allvarliga hälsoproblem vid ett beroende är högre för grupper med en låg socioekonomisk position, säger Mats Ramstedt.
Andel (%) i olika utbildnings- och inkomstgrupper som är beroende av alkohol, narkotika och tobak uppdelat på kön år 2017 i åldersgruppen 25-64 år.
| Alkoholberoende | Narkotikaberoende | Cigarettberoende | Snusberoende | ||||||
| Män | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | Kvinnor | ||
| Utbildning | |||||||||
| Lägsta | 6,8 | 2,5 | 2,8 | 4,0 | 4,4 | 8,0 | 12,3 | 3,2* | |
| Högsta | 5,4 | 3,1 | 1,6 | 1,6 | 0,7 | 0,9 | 8,9 | 2,0 | |
| Kvot låg/hög | 1,8* | 1,2 | 2,5* | 3,7* | 5,3* | 8,2* | 1,6* | 2,2* | |
| Inkomst | |||||||||
| Lägsta 20% | 7,3 | 3,6 | 4,5* | 3,5 | 3,7* | 3,7* | 7,7 | 4,2 | |
| Högsta 20% | 4,1 | 2,3 | 0,8 | 0,4 | 0,8 | 1,3 | 8,5 | 2,4 | |
| Kvot låg/hög | 1,3 | 1,3 | 5,1* | 7,0* | 5,4* | 3,2* | 0,9 | 1,7 |
|
*Statistiskt signifikant, p<0,05. OBS! Kvoterna är justerade för åldersskillnader mellan grupperna.
Om undersökningen
Data kommer från undersökningen Vanor och Konsekvenser från 2017 där 4500 respondenter svarat på frågor om beroende. Urvalet är begränsat till åldersspannet 25-64 år eftersom inkomst och utbildning används som indikatorer på socioekonomisk position. Undersökningen genomfördes med kombinerad post- och webbenkät riktad till ett slumpmässigt urval av befolkningen - svarsfrekvens på 39,3 %. Socioekonomisk position mättes med högsta genomförda utbildning (Lägsta=Grundskola, Högsta=Högskola)och personlig inkomst uppdelat på 5 lika stora grupper. Alkoholberoende mättes med DSM-IV kriterier, tobaksberoende mättes med Cigarette Dependence Scale och narkotikaberoende (numera substansbrukssyndrom av narkotika och icke-förskrivna narkotikaklassade läkemedel) mättes med DSM-5.
Kontakt:
Mats Ramstedt
Forskningsansvarig
0723-71 43 34
mats.ramstedt@can.se
