Droger på fina gatan?

Hur narkotikaanvändningen ser ut i olika socioekonomiska grupper har under senare år hamnat i fokus i den svenska narkotikadebatten. Det har bland annat hävdats att efterfrågan på narkotika i välbärgade områden är en betydande orsak till gängkriminaliteten i Sverige

En kartläggning från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) visar att narkotikaanvändning är vanligare bland personer med lägre utbildning, lägre inkomst och som står utanför arbetsmarknaden. I studien ingick 6 800 personer mellan 25 och 64 år.

- Kartläggningen ger inget stöd för att en specifik socioekonomisk grupp skulle stå för majoriteten av efterfrågan på narkotika i Sverige och därmed den narkotikarelaterade brottsligheten, säger Mats Ramstedt som är forskningsansvarig på CAN.

- Ett resultat vi ser är att personer med lägre socioekonomisk position använder narkotika mer frekvent, alltså oftare, säger Mats Ramstedt.

När det gäller olika socioekonomiska gruppers andel av den totala narkotikaanvändningen i Sverige, pekar resultaten på att det inte finns någon specifik socioekonomisk grupp som skulle stå för en majoritet av narkotikaanvändningen i Sverige.

Kartläggningen beskriver socioekonomisk position utifrån utbildning, sysselsättning samt inkomst. Exempelvis studerades inkomst i relation till hur många gånger man använt narkotika:

- De 20 % som hade lägst inkomst använder även samtliga former av narkotika oftare än personer med högre inkomst och står för ca 40 % av samtliga användningstillfällen. De 20 % som tjänade mest står för ungefär 10 %, säger Mats Ramstedt.

Om man tittar specifikt på utbildningsnivå och hur stor andel som använt narkotika under de senaste 12 månaderna framträder följande bild:
Den grupp där man som högst genomgått grundskola utgör endast 12 % av befolkningen och står för 30 % av narkotikaanvändningen. Gruppen med universitetsutbildning utgör 44 % men står för 27 % av användningen.

 

Rapporten Socioekonomiska skillnader i narkotikaanvändning bland vuxna i Sverige publiceras den 25 februari på www.can.se. 
Läs rapporten här


 

Läs om befolkningsundersökningen Vanor och konsekvenser



Rapportförfattare:
Mats Ramstedt
Forskningsansvarig
mats.ramstedt@can.se
072-371 43 34

 

-

Sara Kristensson
Kommunikationschef
072-371 43 21
sara.kristensson@can.se

CAN  Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning  är ett nationellt kompetenscentrum som arbetar för minskade skador av alkohol och andra droger i samhället. Det gör vi genom att följa konsumtions- och skadeutvecklingen och genom kunskapshöjande insatser. Våra större återkommande nationella undersökningar är Skolelevers drogvanor, Monitormätningarna och Vanor och konsekvenser. CAN grundades 1901. CAN är en del av civilsamhället med ca 50 medlemsorganisationer. Regeringen utser ordförande och ersättare. Övriga ledamöter utses av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE), Vetenskapsrådet, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och av årsmötet. 

Prenumerera

Media

Media