Narkotikahandeln i Sverige omsätter miljarder

Den årliga omsättningen av narkotika uppskattas till mellan 2,7 och 6,9 miljarder kronor under perioden 2015–2019. Störst ekonomisk marknadsandel hade cannabis (45 procent). I skattningen av omsättningen ingick också kokain, amfetamin, heroin och ecstasy.

Detta framgår i en ny rapport från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning).

Skattningen bygger på olika antaganden bland annat gällande transittrafik och beslagseffektiviteten hos tull och polis, säger Ulf Guttormsson, avdelningschef på CAN. 

Narkotikaklassade läkemedel som används utan läkarförskrivning ingår inte i skattningen.

CAN har samlat in information om gatuprisutvecklingen för ett antal narkotikasorter sedan 1988. Sedan 2010 inhämtas även information om prisutvecklingen för grossistpriser. 

Grossistpriserna har varit relativt oförändrade sedan 2010, säger Ulf Guttormsson.

Den narkotikasort som uppvisar tydligast förändring är amfetamin, där grossistpriset fallit med 29 procent jämfört med startåret, säger Ulf Guttormsson.

De tydligaste förändringarna av gatupriserna, i ett långsiktigt perspektiv, har inträffat för heroin och amfetamin. Med hänsyn till inflationen kostar dessa idag endast cirka 25 procent jämfört med startåret 1988. Även cannabis- och kokainpriserna har fallit och ligger 40 procent lägre jämfört med 1988. Merparten av prisfallen skedde före millennieskiftet. För drygt tio år sedan var cannabispriserna halverade, men därefter har en viss återhämtning skett. 

Prisökningen på cannabisprodukter bedöms framförallt bero på en ökning av halten THC, det rusgivande ämnet i cannabis, säger Ulf Guttormsson.

År 2019 rapporterades gatupriserna för cannabisprodukterna hasch och marijuana vara cirka 100 respektive 115 kronor per gram. Amfetamin kostade runt 200 kronor per gram, kokain cirka 900 och brunt heroin 800 kronor per gram, medan en ecstasytablett kostade omkring 150 kronor.

 

Prisuppgifterna rapporteras in två gånger per år via en webbenkät av poliser från landets alla polisområden. Denna typ av uppgifter är en av flera komponenter som kan användas för att bedöma narkotikamarknadens utveckling. Resultaten rapporteras vidare till bland annat EU och FN. Eftersom priserna följts under en lång tid görs jämförelser i 2019 års penningvärde. Inflationsjusteringen görs med hjälp av SCB:s konsumentprisindex. Valideringar av prisrapporteringen mot andra datakällor visar på likartade prisnivåer (nationellt) och trender (internationellt).

 

Läs mer i rapporten här:  Narkotikaprisutvecklingen i Sverige 1988–2019

 

Rapportförfattare:

Ulf Guttormsson
Avdelningschef
0723-71 43 19
ulf.guttormsson@can.se



Sara Kristensson
Kommunikationschef
072-371 43 21
sara.kristensson@can.se

CAN  Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning  är ett nationellt kompetenscentrum som arbetar för minskade skador av alkohol och andra droger i samhället. Det gör vi genom att följa konsumtions- och skadeutvecklingen och genom kunskapshöjande insatser. Våra större återkommande nationella undersökningar är Skolelevers drogvanor, Monitormätningarna och Vanor och konsekvenser. CAN grundades 1901. CAN är en del av civilsamhället med ca 50 medlemsorganisationer. Regeringen utser ordförande och ersättare. Övriga ledamöter utses av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE), Vetenskapsrådet, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och av årsmötet. 

Om oss

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, är ett nationellt kompetenscentrum som arbetar för minskade skador av alkohol och andra droger i samhället. Det gör vi genom att följa konsumtions- och skadeutvecklingen och genom kunskapshöjande insatser. Våra större återkommande nationella undersökningar är Skolelevers drogvanor, Monitormätningarna och Vanor och konsekvenser. Vi genomför även lokala och regionala undersökningar på uppdrag av kommuner och län. CAN är en ideell förening med medlemsorganisationer och med ombud i alla län. Läs mer om oss på can.se.

Prenumerera

Media

Media

Citat

− Prisökningen på cannabisprodukter bedöms framförallt bero på en ökning av halten THC, det rusgivande ämnet i cannabis.
Ulf Guttormsson