Ny rapport: Förändringar i svenskars dryckesmönster
- Berusningsdrickandet har minskat
- Stora skillnader mellan kvinnors och mäns drickande
- Äldre dricker alltmer
Det framgår av rapporten ”Trender i dryckesmönster – befolkningens självrapporterade alkoholvanor under 2000-talet” som Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, presenterar idag.
Fyra miljoner färre fyllor
Berusningsdrickandet har minskat. Antalet intensivkonsumtionstillfällen, att vid ett och samma tillfälle ha druckit motsvarande en flaska vin, har sjunkit med 4 miljoner i befolkningen 2004–2016 (från 82 till 78 miljoner årligen). Främst är det den yngre åldersgruppen, 17-29 år, som minskat sin berusningskonsumtion.
Det finns uppenbara skillnader mellan kvinnor och män när det gäller både hur ofta man dricker och hur mycket man dricker vid varje tillfälle. Störst är skillnaden när det gäller intensivkonsumtion. Det är exempelvis fyra gånger vanligare bland män att berusningsdricka varje vecka än bland kvinnor.
- Att berusningsdrickandet minskar är särskilt positivt, säger Ulf Guttormsson i en kommentar. Berusningsdrickande, särskilt bland yngre, riskerar att leda till problem i form av våld och olyckor och liknande. Detta märks på samhällsnivå. Socialstyrelsens patientregister visar exempelvis att akuta alkoholskador som alkoholförgiftning bland unga har sjunkit sedan 00-talets mitt.
I den äldsta åldersgruppen, 65-84 år, syns en tydlig ökning av andelen som druckit alkohol. År 2016 uppgav 75 procent att de druckit under de senaste 30 dagarna, att jämföra med 62 procent 2002.
Det har skett en viss utjämning mellan åldersgrupperna. Alkoholkonsumtionen har minskat bland yngre och ökat bland äldre. Konsumtionsuppgången bland äldre förklaras av uppgångar bland kvinnorna. Den ökade konsumtionen kan få konsekvenser.
- Enligt Socialstyrelsen har alkoholdödligheten under 00-talet stigit bland personer 65 år och äldre men sjunkit i yngre åldersgrupper. Att konsumtionen ökar bland äldre kan ställa nya krav på både äldreomsorgen och beroendevården. Äldre konsumerar dessutom mer läkemedel, där vissa kan leda till allvarliga biverkningar i kombination med alkohol, säger Ulf Guttormsson.
Figur 6. Andel alkoholkonsumtionstillfällen som innefattat intensivkonsumtion i befolkningen 17–84 år som konsumerat alkohol senaste 30 dagarna. 2004–2016.
| 17–29 år | 30–49 år | 50–64 år | 65–84 år | Alla | |
| 2004 | 44,8 | 22,0 | 10,1 | 3,8 | 21,6 |
| 2005 | 44,0 | 20,5 | 9,5 | 3,8 | 20,7 |
| 2006 | 45,8 | 20,5 | 11,0 | 5,0 | 21,3 |
| 2007 | 42,5 | 19,8 | 10,3 | 3,9 | 19,8 |
| 2008 | 39,2 | 19,2 | 11,5 | 4,9 | 19,1 |
| 2009 | 37,2 | 18,8 | 11,2 | 5,8 | 18,4 |
| 2010 | 40,0 | 18,6 | 11,7 | 5,4 | 18,8 |
| 2011 | 40,5 | 16,7 | 12,3 | 8,3 | 18,8 |
| 2012 | 39,9 | 18,0 | 12,5 | 6,0 | 19,0 |
| 2013 | 39,5 | 16,6 | 11,5 | 4,9 | 17,8 |
| 2014 | 38,0 | 15,4 | 9,9 | 3,3 | 16,3 |
| 2015 | 37,0 | 16,2 | 10,2 | 3,8 | 16,6 |
| 2016 | 37,4 | 16,9 | 11,6 | 5,1 | 17,4 |
Bakgrund
Rapporten redovisar resultat från Monitormätningarna, vilka startade i början av 2000-talet och har pågått kontinuerligt sedan dess. Totalt genomförs 18 000 intervjuer varje år. I Monitormätningarna beräknas den registrerade försäljningen av alkohol (Systembolagets butiker, restauranger och livsmedelsbutiker) liksom den oregistrerade delen som består av resandeinförsel och smuggling, köp via internet och hemtillverkning. I undersökningen ställs också frågor om den egna alkoholkonsumtionen och konsumtionsmönster, vilka redovisas i denna rapport. Rapporten ”Trender i dryckesmönster – befolkningens självrapporterade alkoholvanor under 2000-talet”, rapport nummer 168, finns att ladda ner på www.can.se.
Kontakt:
Ulf Guttormsson
Avdelningschef
0723-71 43 19
ulf.guttormsson@can.se
Martina Gröndahl
Utredare
0723-71 43 27
martina.grondahl@can.se
