Svenskarna dricker mindre
På 15 år har konsumtionen i Sverige minskat med ca en femtedel. Det visar rapporten Självrapporterade alkoholvanor i Sverige 2004–2019 från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning).
-Det är framförallt männens alkoholkonsumtion som har minskat sedan 2004 medan kvinnornas konsumtion ligger kvar på ungefär samma nivåer som tidigare, säger Ulf Guttormsson, avdelningschef på CAN.
-Det vi också ser är att det har skett en utjämning mellan åldersgrupper och kommuner, säger Ulf Guttormsson vidare.
I årets rapport finns även en redovisning av alkoholvanorna på länsnivå. Där framgår att man dricker mest i Stockholms län. Årskonsumtionen är lägst i Norrbotten där man rapporterar att man dricker betydligt mindre, två tredjedelar av det som Stockholmarna rapporterar.
Skillnader mellan olika typer av kommuner
Det konsumeras fortfarande mer alkohol i tätbefolkade kommuner än i landsbygdskommuner. Ett undantag som syns i undersökningen är landsbygdskommuner med mycket turister, de liknar de större städerna när det gäller alkoholvanor.
-Sedan 2004 har skillnaderna mellan olika typer av kommuner minskat. Förändringen består framförallt av nedgångar i storstäderna, säger Ulf Guttormsson.
CAN frågade närmare 6 000 personer under 2019 om deras alkoholvanor. Svarsfrekvensen har sjunkit med åren och uppgick till 28 procent senaste året. Detta har dock inte försämrat täckningsgraden jämfört med den totala alkoholanskaffningen.
Se hela rapporten och tabellbilaga här https://www.can.se/publikationer/sjalvrapporterade-alkoholvanor-2004-2019
Tabell
Alkoholvanor fördelat på län. Åren 2005/06 och 2017–2018/19. |
|||||||||||||||
n= | Druckit senaste 30 dagarna (%) | Dryckestillfällen senaste 30 dagarna (antal) | Årskonsumtion (liter) | Intensivkonsumerat senaste 30 dagarna (%) | |||||||||||
2005/ 06 |
2017– 2018/19 |
2005/ 06 |
2017– 2018/19 |
2005/ 06 |
2017– 2018/19 |
2005/ 06 |
2017– 2018/19 |
2005/ 06 |
2017– 2018/19 |
||||||
Stockholm | 6 141 | 5 809 | 83 | 81 | 6,6 | 6,2 | 5,5 | 4,4 | 32 | 30 | |||||
Uppsala | 1 251 | 1 157 | 80 | 79 | 5,1 | 5,2 | 4,5 | 3,6 | 32 | 27 | |||||
Södermanland | 1 043 | 734 | 80 | 74 | 5,3 | 4,8 | 4,5 | 3,6 | 28 | 23 | |||||
Östergötland | 1 882 | 1 494 | 77 | 78 | 5,1 | 5,2 | 4,3 | 4,0 | 29 | 27 | |||||
Jönköping | 1 490 | 1 051 | 71 | 72 | 4,1 | 4,4 | 3,8 | 3,1 | 26 | 23 | |||||
Kronoberg | 802 | 549 | 81 | 79 | 4,9 | 4,7 | 4,3 | 3,6 | 29 | 26 | |||||
Kalmar | 1 076 | 738 | 77 | 75 | 4,5 | 4,6 | 4,1 | 3,2 | 31 | 24 | |||||
Gotland a) | 358 | 334 | 75 | 81 | 5,6 | 6,1 | 5,0 | 4,0 | 31 | 26 | |||||
Blekinge | 673 | 399 | 78 | 78 | 4,7 | 5,2 | 4,0 | 3,7 | 28 | 29 | |||||
Skåne | 4 667 | 3 286 | 80 | 80 | 5,7 | 5,7 | 4,9 | 4,0 | 30 | 29 | |||||
Halland | 1 279 | 931 | 84 | 80 | 5,8 | 5,5 | 5,3 | 3,7 | 33 | 26 | |||||
Västra Götaland | 6 171 | 5 046 | 78 | 77 | 5,2 | 5,1 | 4,6 | 3,9 | 30 | 28 | |||||
Värmland | 1 190 | 853 | 75 | 75 | 4,5 | 4,4 | 4,2 | 4,0 | 28 | 26 | |||||
Örebro | 1 142 | 892 | 75 | 74 | 4,4 | 4,5 | 4,0 | 3,1 | 28 | 25 | |||||
Västmanland | 970 | 654 | 75 | 76 | 4,5 | 4,8 | 4,2 | 3,6 | 28 | 28 | |||||
Dalarna | 1 144 | 790 | 75 | 75 | 4,1 | 4,6 | 3,9 | 3,3 | 28 | 24 | |||||
Gävleborg | 1 084 | 774 | 77 | 74 | 4,4 | 4,5 | 4,3 | 3,5 | 29 | 24 | |||||
Västernorrland | 1 034 | 707 | 74 | 73 | 4,1 | 4,4 | 3,9 | 4,0 | 29 | 25 | |||||
Jämtland | 561 | 438 | 78 | 78 | 4,1 | 4,0 | 3,9 | 3,5 | 23 | 30 | |||||
Västerbotten | 1 128 | 915 | 72 | 72 | 3,7 | 3,9 | 3,2 | 3,9 | 28 | 29 | |||||
Norrbotten | 957 | 733 | 73 | 70 | 3,4 | 3,6 | 3,2 | 3,0 | 26 | 27 | |||||
Total | 35 949 | 28 284 | 78 | 77 | 5,2 | 5,2 | 4,6 | 3,9 | 30 | 27 | |||||
Min–max | - | - | 71–84 | 70–81 | 3,4–6,6 | 3,6–6,2 | 3,2–5,5 | 3,0–4,4 | 23–33 | 23–30 | |||||
Standardavvikelse | - | - | 3,5 | 3,2 | 0,8 | 0,7 | 0,6 | 0,4 | 2,3 | 2,1 | |||||
Variationskoeffecient | - | - | 4 | 4 | 15 | 13 | 13 | 9 | 8 | 8 | |||||
Pearson | - | - | 0,75** | 0,93** | 0,57** | -0,26 | |||||||||
** Signifikant på 1-procentsnivån. | |||||||||||||||
a) För Gotland har 2005/07 resp. 2016/17–2018/19 använts pga. liten befolkning/få svarande. | |||||||||||||||
Se kort intervjufilm här https://youtu.be/1wQAXj1F07Y
Kontakt
Ulf Guttormsson
Avdelningschef
ulf.guttormsson@can.se 072-371 43 19
Charlotta Rehnman Wigstad
Direktör
charlotta.rehnman-wigstad@can.se 072-371 43 27
Sara KristenssonKommunikationschef072-371 43 21sara.kristensson@can.se
CAN – Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning – är ett nationellt kompetenscentrum som arbetar för minskade skador av alkohol och andra droger i samhället. Det gör vi genom att följa konsumtions- och skadeutvecklingen och genom kunskapshöjande insatser. Våra större återkommande nationella undersökningar är Skolelevers drogvanor, Monitormätningarna och Vanor och konsekvenser. CAN grundades 1901. CAN är en del av civilsamhället med ca 50 medlemsorganisationer. Regeringen utser ordförande och ersättare. Övriga ledamöter utses av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE), Vetenskapsrådet, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och av årsmötet.