Ung och anhörig – ny studie

Report this content

Ca 13% av 15-16-åringarna i en stor frågeundersökning angav själva att en förälder har alkoholproblem. Studien visar även att dessa barn har förhöjd risk för en sämre livssituation vad gäller hälsa, sociala relationer och skolsituation. 

Hur vanligt det är att barn i Sverige har föräldrar med alkoholproblem och har de barnen en sämre livssituation än andra? Den frågan undersöktes i en nypublicerad studie i tidskriften Drug and Alcohol Review. Huvudförfattare är Mats Ramstedt, KI, som också är forskningsansvarig på CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) och adjungerad professor vid Stockholms universitet. 

Många studier har visat att barn till föräldrar som fått behandling för alkoholproblem har en förhöjd risk för olika problem, exempelvis psykisk ohälsa och problem i skolan. En viktig förklaring till detta är att föräldraskapet försämras i många avseenden när man har alkoholproblem och därmed skapar en utsatt livssituation för barnen.  

Majoriteten av föräldrar med alkoholproblem söker dock inte hjälp och det är därför också viktigt med studier som ser till barn i hela befolkningen. Denna studie genomfördes med hjälp av data från Futura01 som är en longitudinell nationellt representativ frågeundersökning med ungdomar födda 2001. Data användes från 2017 där drygt 5 000 ungdomar i åldern 15–16 år svarade på frågor om sina föräldrars alkoholproblem och om sin egen livssituation.  

Ca 13 procent av barnen klassificerades som barn till en förälder med alkoholproblem.  

- Ett entydigt resultat i studien var att barn till föräldrar med alkoholproblem hade en förhöjd risk för en sämre livssituation med avseende på hälsa, sociala relationer och skolsituation, säger Mats Ramstedt. 

Risken för sämre hälsa och att använda läkemedel var mellan 1.2 och 2.6 gånger högre bland dessa barn jämfört med andra barn. Den högsta risken på 2.6 gällde medicinering för depression. Motsvarande förhöjda risker för att ha sämre sociala relationer varierade mellan 1.8 och 3.1, där den senare högsta risken 3.1 skattades för att ha en sämre relation till sin pappa. Risken för en sämre situation i skolan varierade mellan 1.4 och 2.6 gånger högre jämfört med andra barn. Risken på 2.6 berörde risken för att vara mobbad i skolan. 

- Sammantaget visar studien att barn som har föräldrar med alkoholproblem är en stor grupp i Sverige och att de har en försämrad livssituation i flera avseenden, säger Mats Ramstedt.  

- Denna kunskap är viktig eftersom den synliggör en grupp som kan vara i behov av hjälp och stöd, säger Mats Ramstedt. 

 

Samtliga författare till studien

Mats Ramstedt, Professor verksam på CAN, Karolinska institutet och Stockholms universitet.  

Jonas Raninen, Fil.dr. verksam på CAN, Karolinska institutet, Södertörns högskola och på  La Trobe university, Australien. 

Peter Larm, Docent verksam på Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.  

Michael Livingston, Docent verksam på Karolinska institutet och Curtin University, Australien.

 

Föräldrarnas alkoholproblem skattades med ett test kallat CAST-6 (Children of Alcoholics Screening Test) som innehåller 6 frågor om olika negativa erfarenheter av en förälders alkoholkonsumtion. De som svarade ja på minst 3 av dessa frågor bedömdes ha minst en förälder med alkoholproblem. Frågorna om barnens livssituation belyste allmänt hälsotillstånd, psykosomatiska besvär, användning av läkemedel för psykosomatiska besvär, problem med relationer till vänner och föräldrar samt problem i skolan (vantrivsel, skolk och utsatthet för mobbning).   

 

Kontakt

Mats Ramstedt, Forskningsansvarig hos CAN, mats.ramstedt@can.se, 072-371 43 34

Läs hela den vetenskapliga artikeln här: Children with problem drinking parents in Sweden: Prevalence and risk of adverse consequences in a national cohort born in 2001 - CAN

Läs om den longitudinella studien Futura01


 

Sara Kristensson
Kommunikationschef
072-371 43 21
sara.kristensson@can.se

CAN  Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning  är ett nationellt kompetenscentrum som arbetar för minskade skador av alkohol och andra droger i samhället. Det gör vi genom att följa konsumtions- och skadeutvecklingen och genom kunskapshöjande insatser. Våra större återkommande nationella undersökningar är Skolelevers drogvanor, Monitormätningarna och Vanor och konsekvenser. CAN grundades 1901. CAN är en del av civilsamhället med ca 50 medlemsorganisationer. Regeringen utser ordförande. Övriga ledamöter utses av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE), Vetenskapsrådet, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och av medlemsorganisationerna vid årsmötet. 

Prenumerera

Media

Media