Unga som inte dricker mår bäst - Ny studie visar förändring

Sedan 2000, har andelen i årskurs 9 som dricker minskat från 81 procent till 42 procent. Nu släpps resultat som visar en tydlig förändring för det sociala och psykiska välmåendet i gruppen icke-drickande unga. Gruppen var tidigare i minoritet och hade det sämre på olika sätt, men nu mår icke-drickarna bäst.

-Dagens unga är historiska, säger Jonas Raninen, CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning).

-Det har aldrig varit så få som dricker alkohol och de som dricker har aldrig druckit så lite som de gör nu. Trots mycket forskning under de senaste åren är skälet till det minskade drickandet oförklarat.

Nu kommer resultat från den första longitudinella studie om ungdomsdrickande som ser effekterna av 2000-talets dramatiska förändring. Studien Futura01 är knuten till Karolinska Institutet och följer en stor grupp ungdomar som är födda 2001 och som gick i årskurs 9 när en majoritet av dem inte drack alkohol. Det huvudsakliga syftet med studien är att kartlägga och undersöka hur det här påverkar deras liv.

I jämförelsen mellan de som drack alkohol och de som inte drack alkohol i årskurs 9, framkom två övergripande resultat.

Gruppen som dricker alkohol rapporterar fler problem, det är exempelvis vanligare att de skolkar och begår brott.

Mer oväntat var att de som inte drack hade en bättre självskattad hälsa, färre psykosomatiska problem, högre betyg och högre poäng på en skala som mäter prosocialt beteende. Allt jämfört med gruppen som drack alkohol.

Icke-drickande ungdomar har i tidigare studier funnits ha sämre sociala kontakter och mer psykosociala problem. Forskarvärlden har då pekat på att icke-drickande ungdomar saknat tillgång till de sociala arenor som majoriteten av ungdomar har tillgång till.

-När vi nu jämförde dem som dricker med dem som inte dricker i årskurs nio ser vi att de som inte drack alkohol i årskurs nio - de mår bättre, de har bättre skoltrivsel, bättre skolprestationer och de är också nöjdare med sina sociala relationer, säger Jonas Raninen.

Läs rapporten här:

https://www.can.se/publikationer/ung-i-en-tid-med-minskat-drickande/

Länk till projektets egna hemsida:

https://futura01.se/

Kontakt

Jonas Raninen,

Utredare med forskningskompetens på CAN. Arbetar med forskningsprojekt som även är kopplat till KI.

jonas.raninen@can.se

073-931 31 64

Om rapporten

Den här rapporten beskriver en ny studie, Futura01, som ska följa en stor grupp ungdomar i Sverige. De flesta är födda 2001 och alla gick i årskurs 9 när studien påbörjades 2017. Studiens främsta syfte är att undersöka hur alkoholvanorna utvecklas för dessa ungdomar och om deras dryckesstatus i årskurs 9 påverkar hur det går för dem senare i livet. Rapporten beskriver hur studiens baslinjemätning genomfördes, samt presenterar de första resultaten.

Av de 500 skolorna i urvalet genomförde 343 stycken undersökningen och skickade tillbaka enkäterna till oss. Det motsvarar en deltagarfrekvens på 68,6 procent på skolnivån. Svarsfrekvensen på individnivå är 82,3 procent (n=5576).

Under 2019 följdes ungdomarna i studien upp för första gången. En enkät postades till deras hemadress och de kunde sedan välja att besvara enkäten på papper och skicka tillbaka den eller gå in och besvara den digitalt istället. Drygt 4000 besvarade enkäten, vilket motsvarar omkring 75 procent av de som deltog i den första mätningen. Den andra uppföljningen är planerad att genomföras 2022.

Det finns få longitudinella studier kring hur drickande under ungdomsåren påverkar hur man dricker senare i livet (McCambridge, McAlaney, & Rowe, 2011) och lite kunskap om hur viktigt det här är i ett livsloppsperspektiv. De få studier som finns är från perioder då de flesta ungdomar drack alkohol och frågan är hur relevanta de är nu, när det skett så pass kraftiga minskningar i ungdomsdrickandet.

CAN – Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning – är ett nationellt kompetenscentrum som arbetar för minskade skador av alkohol och andra droger i samhället. Det gör vi genom att följa konsumtions- och skadeutvecklingen och genom kunskapshöjande insatser. Våra större återkommande nationella undersökningar är Skolelevers drogvanor, Monitormätningarna och Vanor och konsekvenser. CAN grundades 1901. CAN är en del av civilsamhället med ca 50 medlemsorganisationer. Regeringen utser ordförande och ersättare. Övriga ledamöter utses av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE), Vetenskapsrådet, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och av årsmötet.