Varför dricker svenskar alkohol? – Ny studie

Svenskar dricker oftast för att ha roligt och för att höja stämningen på fester och andra sociala tillställningar. Inom Europa sticker Sverige ut med den näst högsta andelen som motiverar sitt drickande med att ”bli full”.

Detta framkommer i en ny rapport som släpps idag av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Rapporten ”Aktuella perspektiv på alkoholkulturen i Sverige – om dryckesmotiv, dryckeskontext och anhörigproblematik" utgår från data som ingick i EU-projektet RARHA-SEAS.

– I Sverige är det vanligast att dricka för att uppnå eller förstärka positiva känslor och för att höja stämningen i sociala sammanhang medan det är betydligt mer sällsynt att dricka för att lindra olika typer av problem eller för att inte känna sig utanför, säger Jonas Landberg, forskare vid CAN och en av författarna bakom rapporten.

Att dricka för att det är roligt, för att man gillar känslan att ta ett glas eller för att höja stämningen på fester och andra tillställningar rapporterades av mellan 35 och 50 % av alla svarande. Däremot var det färre än en av tjugo som angav att de dricker alkohol för att det hjälper när man känner sig deprimerad, för att glömma problem eller för inte känna sig utanför.

I likhet med tidigare studier framkom att främst två typer av motiv var förenade med mer problematiska alkoholvanor, att dricka för att förstärka positiva känslor och att dricka för att hantera problem. Tydligast framkom detta för motiven att hantera problem, vilka nästan enbart förekom i grupperna med mer problematisk konsumtion. Exempelvis angavs dessa av endast 1 % bland kvinnor som inte druckit sig berusade de senaste 12 månaderna och av 24 % bland de kvinnor som angav högst frekvens av berusningsdrickande.

– Riskerna med alkohol blir förstås inte mindre för att motiv och förväntningar är positiva och det är en utmaning för det förebyggande arbetet att de som dricker mycket och har problem samtidigt förväntar sig positiva konsekvenser när de dricker, säger Jonas Landberg.  

Resultaten visar även att Sverige sticker ut i Europeiskt perspektiv.

– När vi jämför med övriga Europa utmärker sig Sverige genom att ovanligt många dricker för att det är kul och för att man gillar känslan av att dricka. Sverige sticker också ut med den näst högsta andelen (efter Litauen) som motiverar sitt drickande med att ”bli full”, säger Jonas Landberg.

Detta resultat speglar antagligen att svensk alkoholkultur traditionellt sett kännetecknats av att alkohol i första hand använts som ett berusningsmedel. Det har fört med sig en relativt hög förekomst av berusningsdrickande, ofta knutet till helger eller särskilda tillfällen, samt en hög social acceptans att dricka- och/eller uppföra sig berusad. I detta sammanhang blir det mer naturligt att dricka för att bli full, för att man vill ha kul eller för att höja stämningen vid sociala sammanhang, jämfört med och berusningdrickande är minre social accepteratt med länder i Syde och konformativa t.ex. Sydeuropeiska länder där alkohol konsumeras mer som ett naturligt inslag i vardagen och berusningsdrickande är mindre social accepterat.

Andel i befolkningen som uppger olika dryckesmotiv, uppdelat på män och kvinnor

* Signifikant skillnad (p<0,05) jämfört med kvinnor

Rapporten kan laddas ner från: www.can.se/rapport177

Mer om undersökningen
Rapporten ”Aktuella perspektiv på alkoholkulturen i Sverige – om dryckesmotiv, dryckeskontext och anhörigproblematik" utgår från data som ingick i EU-projektet RARHA-SEAS, som inkluderar 19 europeiska länder (Bulgarien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Island, Italien, Kroatien, Litauen, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Ungern och Österrike). Den svenska delen av undersökningen genomfördes av CAN år 2015 och baseras på ett representativt urval (med 2347 svarspersoner) av Sveriges befolkning i åldern 18-84 år.

Rapporten visar även att:

• I Sverige konsumeras alkohol oftast med mat, i hemmiljö och med vänner medan det är mindre vanligt att dricka på bar/restaurang, utomhus, ensam eller med arbetskollegor. Jämför vi Sverige med övriga Europa tillhör Sverige den grupp av länder som konsumerar alkohol på bar och restaurang i lägst utsträckning.
• Det finns stöd för en restriktiv alkoholpolitik hos en majoritet av befolkningen i Sverige och även stöd för ytterligare restriktioner på vissa områden t ex varningstexter på alkoholförpackningar. I jämförelse med andra europeiska länder har Sverige en positiv syn på alkoholpolitik, speciellt vad gäller tillgänglighetsbegränsningar och höga priser.
• De flesta som under barndomen har bott tillsammans med någon som drack för mycket har inte en sämre hälsa generellt som vuxna. Däremot har de som upplevt våld och blivit vittne till våld sämre hälsa och det är mer vanligt med egna alkoholrelaterade problem i gruppen som påverkats negativt av att ha vuxit upp med någon som drack för mycket, speciellt bland kvinnor. 

Kontaktperson
Jonas Landberg
Utredare med forskningskompetens
0735-454940
jonas.landberg@can.se

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, är ett nationellt kompetenscentrum som arbetar för minskade skador av alkohol och andra droger i samhället. Det gör vi genom att följa konsumtions- och skadeutvecklingen och genom kunskapshöjande insatser. Våra större återkommande nationella undersökningar är Skolelevers drogvanor, Monitormätningarna och Vanor och konsekvenser. Vi genomför även lokala och regionala undersökningar på uppdrag av kommuner och län. CAN är en ideell förening med medlemsorganisationer och med ombud i alla län. Läs mer om oss på can.se.