Ny metod ger bättre diagnos för yrsel
Hälften av alla över 65 år lider av yrsel och problem med balansen. Men vissa medicinska undersökningar för att identifiera orsakerna till yrselproblemen kan vara smärtsamma och ibland ge hörselskador. Nu har forskare från Chalmers utvecklat en ny testutrustning där benledningsteknik används, som ger betydande fördelar jämfört med dagens metoder.
Hörseln och balanssinnet är nära förbundna med varandra. För patienter med yrsel utnyttjas detta för att ställa diagnos på sjukdomar i balansorganet. Ofta görs då ett hinnsäckstest, också kallat VEMP, Vestibular Evoked Myogenic Potentials. I ett VEMP-test används höga ljud för att ge muskelsammandragningar i hals- och ögonmuskler, som utlöses av en reflex från balansorganens hinnsäckar. Chalmersforskarna har nu istället använt benledningsljud för att nå bättre resultat.
– Vi har utvecklat en ny typ av ljudvibrator som sätts bakom örat på patienten under testet, säger Bo Håkansson, professor i forskargruppen för medicinska signaler och system på Chalmers. Vibratorn är liten, kompakt i storleken och optimerad för att ge en tillräckligt hög ljudnivå vid så låga frekvenser som 250 Hz. Tidigare har det inte funnits någon mätutrustning som är direkt anpassad för den här typen av undersökningar av balansorganet.
Benledning innebär att ljudvågor omvandlas till vibrationer i skallbenet och stimulerar hörselsnäckan inne i örat på samma sätt som när ljudvågor går den vanliga vägen via hörselgången, trumhinnan och mellanörat. Detta utnyttjas bland annat i de hörapparater som framgångsrikt utvecklats av Bo Håkansson, som har 40 års erfarenhet inom området. Forskarnas studie visar nu att benledning har stora fördelar även inom yrseldiagnostik.
Varannan person över 65 år drabbas av yrselsymptom, men orsaken kan av flera skäl vara svår att fastställa. I hälften av fallen beror yrseln på sjukdomar i balansorganen, men dagens diagnosmetoder har brister eller innebär risker och obehag för patienten. Exempelvis kan undersökningar då höga ljudnivåer används orsaka bestående hörselskador eller vara omöjliga att dra slutsatser ifrån om patienten förutom yrsel har vissa typer av hörselnedsättningar.
– Tack vare benledningstekniken kan ljudnivåerna som patienterna utsätts för minimeras. Det som närmast kan låta som en kulspruta i öronen upplevs nu istället betydligt mer behagligt. Den nya ljudvibratorn ger en maximal hörselnivå på 75 decibel och undersökningen kan ske vid hela 40 decibel lägre nivå än dagens metod med luftlett ljud i hörlurar. Det finns då ingen risk att undersökningen i sig orsakar hörselskador, säger Karl-Johan Fredén Jansson, som gjort alla mätningarna i projektet.
– Till fördelarna hör också att ljudvibratorn ger säkrare mätresultat för barn och att även patienter som har mekaniskt nedsatt hörselfunktion, till följd av kroniska öroninflammationer eller medfödda missbildningar i hörselgång och mellanöra, kan få en diagnos för sin yrsel, säger Bo Håkansson.
Ljudvibratorn är kompatibel med standardiserad utrustning för balansdiagnostik inom sjukvården, vilket gör den enkel att använda. Kostnaden för den nya tekniken bedöms dessutom vara lägre än motsvarande utrustning som används idag.
En pilotstudie har genomförts och nästa steg är att göra en patientstudie i samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset, där 30 friska och normalhörande deltagare ingår.
Mer om forskningen
Den vetenskapliga artikeln “VEMP using a new low frequency bone conduction transducer” har nyligen publicerats av Dove Medical Press, i tidskriften Medical Devices: Evidence and Research.
Chalmers samarbetspartners i studien är Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, de danska ljudföretagen Ortofon och Interacoustics. Forskningsfinansiärer är Vinnova och Hörselskadades Riksförbund.
Se forskarnas egen presentation av projektet, på engelska.
Läs mer om forskning om medicinska signaler och system
Mer om diagnosteknik för yrsel
En vanlig metod för att diagnostisera orsaken till yrsel är ett så kallat hinnsäckstest, VEMP – Vestibular Evoked Myogenic Potentials. I testet används ljudstimulering för att mäta muskelsammandragningar i hals- och ögonmuskler som utlöses av en reflex från balansorganens hinnsäckar. På så sätt kan man konstatera om det finns störningar i balansorganet eller i dess ledningsbanor till hjärnan, som gör patienten yr.
Inom sjukvården används idag två varianter av undersökningen: luftlett ljud genom hörlurar eller benlett ljud via en ljudvibrator som fästs mot huvudet. När luftlett ljud används krävs höga ljudnivåer, vilket är obehagligt för patienten. För benlett ljud är ljudnivåerna lägre, men utrustningen som hittills finns tillgänglig på marknaden är stor och klumpig och därför svår att använda. Dessutom krävs flera mätningar för att registrera muskelkontraktioner i både hals- och ögonmuskler.
Den nya diagnosmetoden innebär att ny vibratorteknik används, som är mindre i storlek och kan generera benledningsljud vid lägre frekvens (250 Hz), där muskelreflexerna är lättare att framkalla.
För mer information, kontakta
Bo Håkansson, professor på institutionen för elektroteknik vid Chalmers
031-772 18 07, boh@chalmers.se
Karl-Johan Fredén Jansson, post doc på institutionen för elektroteknik vid Chalmers och ansvarig för kliniska studier
031-772 17 83, karljohf@chalmers.se
Taggar:
