Ny Delmi-rapport:

Återvändande och återintegration

Projektet Återvändande och återintegration är finansierat av Asyl-, Migrations-, och Integrationsfonden (AMIF) och undersöker återvändares egna erfarenheter av såväl självmant och ofrivilligt återvändande som den efterföljande återintegrationen i Irak och Afghanistan och de stödstrukturer som där erbjuds. Målet för projektet är att genom ökad kunskap förbättra förutsättningarna för ett mer rättsäkert, effektivt och humant återvändande samt återintegration.

Delmis första återvändandestudie, från implementerarnas perspektiv, visar att omkring 40 procent av de som enligt lag ska lämna EU, återvänder hem till sitt ursprungsland eller annat icke-EU-land. En viktig del i den reglerade invandringspolitiken är att personer som fått avvisnings- eller utvisningsbeslut ska återvända till sitt ursprungsland. Återvändandefrågan har de senaste åren fått stor uppmärksamhet och är även en viktig del av den nya asyl- och migrationspakten som EU-kommissionen föreslagit.

I denna Delmi-rapport, från återvändarnas perspektiv, har 100 informanter från Afghanistan respektive Irak intervjuats om sina erfarenheter av att söka asyl i Sverige och sedan återvända härifrån. Hur påverkar asyl- och återvändandeprocessen möjligheterna att etablera sig på nytt i ursprungslandet? Vilka faktorer bidrar till att främja respektive hämma ett välfungerade och ”hållbart” återvändande?

Projektet undersöker hela migrationscykeln; push faktorer som leder till beslutet att lämna sitt hemland, hur resan till Sverige har sett ut och erfarenheter från asyl-och återvändandeprocessen utifrån ekonomiska, sociala och psykosociala dimensioner. Resultatet visar att respondenterna återvänder till mycket osäkra förhållanden där samma skäl som ledde till beslutet att migrera kvarstår. För afghaner är det oftast till ett land där de är medborgare, men inte ett land som de identifierar som hemma och där de har ett socialt nätverk, något som är avgörande för att uppnå en hållbar återintegration. Många av respondenterna planerar därför en ny riskfylld resa tillbaka Europa när gränserna öppnar igen i hopp om ett bättre liv.

Några övergripande slutsatser och rekommendationer

• Utforma en bättre kommunikationsstrategi mellan myndigheter och migranter. En professionalisering av tolktjänster och i de offentliga ombudens arbete behövs vilket i sin tur också skulle stärka rättssäkerheten i asylprocessen.
• Ett bra mottagande i ursprungslandet börjar redan i Sverige. Här bör mottagarländernas myndigheter spela en mer aktiv roll. Om erfarenheten från t.ex. ambassadernas arbete resulterar i mindre förtroende motverkar detta viljan att återvända frivilligt.
• Återintegrationsprogram bör anpassas efter individernas behov. Uppföljning och utvärdering av de svenskfinansierade stödprogrammen bör göras för att identifiera brister och kunna förbättra rutiner.
• Lagliga vägar för arbete och studier ökar incitamenten för att återvända frivilligt, vilket i sin tur minskar en riskfylld återmigration och skapar bättre förutsättningar för en säker och reguljär migration.

Rapporten är skriven av Henrik Malm Lindberg, docent i ekonomisk historia, Constanza Vera-Larrucea, fil. dr. i statsvetenskap och André Asplund, fil. dr. i internationella relationer, alla verksamma som utredningssekreterare på Delegationen för migrationsstudier.

Delmis nya rapport Those who were sent back: Return and reintegration of rejected asylum seekers to Afghanistan and Iraq (2021:10) [länk] publiceras i dag och finns att ladda ner på Delmis hemsida.
Rapporten presenteras på ett Zoom-webbinarium den 15 juni kl. 11.00-12.15 [länk].

För frågor om rapporten, kontakta:
Henrik Malm Lindberg, henrik.malm.lindberg@regeringskansliet.se, 08-405 44 69 
Constanza Vera-Larrucea, constanza.vera-larrucea@regeringskansliet.se, 08-405 86 47

För intervjuförfrågningar, kontakta:
Diana Sarbast, diana.sarbast@regeringskansliet.se, 08-405 29 19

Delegationen för migrationsstudier är en oberoende kommitté som initierar studier och förmedlar forsknings­resultat som underlag till framtida migrations­politiska beslut och för att bidra till samhällsdebatten.

Taggar: