Ny kunskapsöversikt från Delmi - Tolkfunktionen i asylprocessen
Asylintervjun är förmodligen den mest kritiska delen inom asylprocessen då den sökande ska kunna förmedla sina asylskäl för att få uppehållstillstånd på ett både fullgott och heltäckande sätt. Sökanden har rätt till tolktjänster och merparten av de samtal och utredningar som görs vid Migrationsverket sker med hjälp av tolk. De som anlitas för tolkning inom asylprocessen behöver ha goda kunskaper och en adekvat utbildning för ändamålet. Många av de människor som sökt asyl under de senaste decennierna kommer ifrån språkområden där det tidigare saknats tolkkompetens i Sverige. Vilket har drabbat de asylsökande och är ett hot mot bland annat rättssäkerheten, och kanske även effektiviteten, inom asylprocessen.
Under 2000-talet har närmare 756 000 personer sökt asyl i Sverige. Det har lett till en enorm belastning på asylsystemet, utmanat myndigheternas förmåga till anpassning samt drabbat de asylsökande i form av långa perioder av väntan och ovisshet. Vissa av de asylsökande som kommit har dessutom talat språk där det saknats, och fortsatt saknas, tolkkompetens.
Regeringen gav år 2017 en rad myndigheter i uppdrag att genomlysa frågan om hur de kunde effektivisera sin tolkanvändning och utveckla sin flerspråkiga service. Bland de myndigheter som fick detta uppdrag fanns Migrationsverket, som är en av Sveriges största beställare av tolktjänster. Migrationsverkets planer avseende effektivisering redovisas i ovan nämnda yttrande från 2018. En åtgärd som nämns i detta är att klassificera samtal efter svårighetsgrad och matcha inköp av tolktjänster i relation till denna klassificering. Myndigheten är skyldig att prioritera såväl effektivitet som rättssäkerhet och samtidigt hushålla med skattemedel. Migrationsverket skriver att myndigheten har svårt att rekrytera kvalificerade tolkar i den utsträckning som skulle behövas.
Denna kunskapsöversikt från Delmi undersöker den forskning som finns om tolkfunktionen i asylprocessen – alltså mötet mellan migrationsmyndigheter och asylsökande. Översikten har skrivits mot bakgrund av ett synsätt där tolkning studeras som en särskild form av kommunikation mellan minst två individer utan gemensamt språk. Det tolkade samtalet blir då en slags trevägskommunikation där tolken har en viktig uppgift i att koordinera deltagarna och föra samtalet vidare. Viktiga kunskapsluckor identifieras, exempelvis att mycket få noggranna och diskursnära undersökningar av tolkade asylintervjuer finns. En viktig slutsats är att behovet av att stärka och professionalisera tolkfunktionen i asylprocessen synes både nödvändigt och akut.
Författare till kunskapsöversikten är Cecilia Wadensjö professor i översättnig och tolkning vid Stockholms universitet, i samarbete med Hanna Sofia Rehnberg, lektor i journalistik vid Södertörns högskola, samt Zoe Nikolaidou, docent i svenska vid samma högskola. Sedan 2018 driver de tillsammans forskningsprojektet ”Asylberättelser – om samkonstruktion och rekontextualisering”.
Delmis nya kunskapsöversikt Tolkfunktionen i asylprocessen (2021:4) [länk] publiceras i dag och finns att ladda ner på Delmis hemsida.
Delegationen för migrationsstudier är en oberoende kommitté som initierar studier och förmedlar forskningsresultat som underlag till framtida migrationspolitiska beslut och för att bidra till samhällsdebatten.
Taggar:
