Två nya undersökningar efter två år med Tidöavtalet: Fokus på vandelsprövning och återkallande av uppehållstillstånd

Den 14 oktober 2024 markerar två år sedan Tidöavtalet presenterades – en milstolpe som fortsatt präglar svensk migrationspolitik. Vandelsprövning och återkallande av uppehållstillstånd har varit bland de mest omdebatterade frågorna, och nu släpper Delmi två nya undersökningar som ger fördjupad insikt i dessa omstridda ämnen.

Den första publikationen, 'Återkallelse av uppehållstillstånd: Trygghet gällande uppehållstillstånd för flyktingar och migranter efter Tidöavtalet', granskar ett av de mest omdebatterade förslagen kring möjligheten att återkalla uppehållstillstånd. I sin Policy Brief undersöker Elsbeth Guild två centrala åtgärder från Tidöavtalet: 1) Migrationsverkets prioritering av ärenden som rör återkallelse av uppehållstillstånd, och 2) en utredning om utökade möjligheter att återkalla tillstånd. Publikationen analyserar dessa förslag både i ljuset av internationella och europeiska människorättsnormer för flyktingars skydd, och med fokus på migranters allmänna situation. 

Några övergripande slutsatser och rekommendationer 

1. Under alla omständigheter bör Tidöavtalets delmål om migration, integration och flyktingmottagande genomföras efter en fullständig offentlig utredning.

2. Migranter som åtnjuter internationellt skydd har rätt till skydd mot utvisning till ett land där det finns risk för obotlig skada av vilken grund som helst. Enligt internationell rätt förlorar de inte denna rätt på grund av att de saknar hederlig karaktär.

3. Ändringar av de grunder på vilka migranter (som inte är flyktingar) riskerar att utvisas bör göras med tydlig hänvisning till internationella och europeiska människorättsnormer samt Europadomstolens rättspraxis, med erkännande av att människorättslagstiftningen har företräde framför nationell lagstiftning.

4. Sverige bör informera om och uppmuntra migranter att ansöka om status som varaktigt bosatt i EU så snart de är berättigade till detta. Detta kommer att förbättra Sveriges efterlevnad av EU-lagstiftningen och även beakta Europakonventionens bestämmelser. 

Läs mer om publikationen: Återkallelse av uppehållstillstånd: Trygghet gällande uppehållstillstånd för flyktingar och migranter efter Tidö-avtalet. - Delmi

Den andra publikationen, 'Att väga och värdera invandrares levnadssätt: den svenska vandelsprövningen historiskt och i jämförelse med andra länder', undersöker vandelsprövningens utveckling i Sverige och jämför prövningen med liknande processer i andra länder. Andreas Asplén Lundstedt analyserar de potentiella konsekvenserna av ett eventuellt (åter)införande och belyser internationella erfarenheter som kan påverka den svenska debatten. Publikationen ger ett historiskt perspektiv och ställer frågan om vad ett sådant system skulle innebära för migranters framtid i Sverige. 

Några övergripande slutsatser och rekommendationer 

1. Tydlighet i lagstiftningen
   Om vandelsprövningen ska utvidgas är det avgörande att den regleras tydligt i lagen. Lagstiftningen måste vara förutsägbar, särskilt om prövningen börjar omfatta vaga kriterier som ”svenska värderingar”. Detta avviker från internationell praxis och är problematiskt eftersom det inte finns någon allmän konsensus om vad dessa värderingar innebär.

2. Bevisbördan på myndigheterna
   Vid en utökad vandelsprövning bör ansvaret för att visa på brister i levnadssättet ligga hos myndigheterna, snarare än hos individen själv. Prövningen bör ställa höga krav på bevisning, och besluten måste kunna överklagas till migrationsdomstolar för att säkerställa rättssäkerhet.

3. Behovet av vandelsprövning ifrågasätts
   En viktig fråga att ställa är om vandelsprövning verkligen är nödvändig för att uppnå de mål som eftersträvas. Migrationsverket genomför redan brottskontroller, och i andra europeiska länder finns mer avgränsade regler för att neka eller återkalla uppehållstillstånd på liknande grunder. Det saknas dessutom bevis för att stora grupper av migranter missköter sig på ett sådant sätt att vandelsprövning skulle leda till fler utvisningar.

Läs mer om publikationen: Att väga och värdera invandrares levnadssätt: den svenska vandelsprövningen historiskt och i jämförelse med andra länder - Delmi

För frågor, kontakta:
Jenny Bergsten, Utredningssekreterare (kommunikationsansvarig)
Mejl: jenny.bergsten@regeringskansliet.se
Telefon:076-5441821.

Delegationen för migrationsstudier är en oberoende kommitté som initierar studier och förmedlar forsknings­resultat som underlag till framtida migrations­politiska beslut och för att bidra till samhällsdebatten. Delmis webbplats

Taggar: