ESS i Almedalen: ”Sverige behöver fler strategier för att ta tillvara på Big Science”

Står Sverige rustat för att ta tillvara på potentialen i Big Science? Behövs mer offensiva strategier? Det diskuterades under det seminarium som ESS organiserade under Almedalsveckan idag, och där välkända representanter för regering, forskning och näringsliv deltog.

European Spallation Source, ESS, blir en av världens största forskningsanläggningar, och det största forskningsprojektet i Sverige någonsin. Panelsamtalet idag hölls i syfte att starta en dialog om hur Sverige kan rusta sig för att ta tillvara på ett högteknologiskt och komplext projekt som ESS, och hur berörda aktörer inom forskning, innovationssystem, näringsliv och offentlig sektor ska agera för att ta tillvara på möjligheterna.

Under det välbesökta seminariet deltog bland andra statssekreterare Peter Honeth, utbildningsdepartementet, som berättade om hur regeringen arbetar med ESS-frågan. Honeth gav också sin syn på hur aktörer inom forskning och näringsliv bör agera.

Madelene Sandström, VD för KK-stiftelsen, talade bland annat om behovet av innovationsstrategier för ESS. Tomas Lundquist, Director Cell Protein and Structural Sciences, Astra Zeneca, berättade om den forskning som företaget gör idag, och vad life science-sektorn kommer att förvänta sig av ESS och MAXIV.

-       Vi på ESS är nöjda med att genom denna typ av samtal kunna bidra till ökad medvetenhet om ESS potential för värdlandet Sverige – nu och i framtiden, säger Kjell Möller, programdirektör på ESS.

-       Det rådde bred enighet om att ESS kan skapa fantastiska möjligheter för Sverige, men att vi måste formulera offensiva strategier för hur vi i Sverige kan ta tillvara på dem.

- Partikelacceleratorer som ESS är arbetshästar för forskningen och industrin, och står bakom en tredjedel av alla Nobelpris som delas ut, säger Mats Lindroos, acceleratorchef på ESS.

- Mötet idag var mycket konstruktivt. Det står klart att ESS-projektet har fått en bra start, men vi har ett utmanande arbete framför oss för att få forskare, näringsliv och politiker att aktivt dra åt samma håll. Och det måste göras nu!

Annika Rembe, generaldirektör för Svenska institutet gav sin syn på hur ESS kan påverka bilden av Sverige utomlands. Deltog gjorde även Lars Börjesson, ordförande i ESS internationella styrkommitté, och tv-profilen Johan Wester, som var dagens moderator.

Observera : Videointervjuer där samtliga paneldeltagare ger sin syn på ESS kommer att publiceras på www.esss.se under tisdagen.

Mer information:

Marianne Ekdahl, Communications Officer Press & Politics, marianne.ekdahl@esss.se,   46-(0)46-222 83 89

FAKTA OM ESS:

European Spallation Source – en världsledande anläggning för materialforskning och livsvetenskaper

European Spallation Source (ESS) kommer att bli en flervetenskaplig forskningsanläggning baserad på världens mest kraftfulla neutronkälla. ESS kan liknas vid ett stort mikroskop, där man använder neutroner istället för ljus för att studera olika material – från plaster och läkemedel till motorer och molekyler – för att förstå hur det är uppbyggt och hur det fungerar. ESS kommer att bli upp till 100 gånger bättre än liknande anläggningar, och öppna nya möjligheter för forskare inom hälso-, miljö-, energi-, klimat-, transport- och ingenjörsvetenskap, läkemedel samt arkeologi.

ESS är ett europeiskt forskningsprojekt, som ska byggas i Lund. Minst 17 länder kommer att samarbeta för att konstruera, finansiera, bygga och driva ESS-anläggningen. Partnerländerna är idag: Sverige, Danmark, Spanien, Estland, Frankrike, Island, Italien, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Polen, Schweiz, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Ungern.

European Spallation Source AB är ett statligt bolag, idag ägt av värdländerna Sverige och Danmark. ESS AB arbetar idag huvudsakligen med projektering och teknisk design i samarbete med svenska och utländska universitet och laboratorier. Konstruktionen av ESS beräknas starta 2013, anläggningen beräknas kunna öppna 2019 och vara i full drift till 2025. ESS kommer att besökas av 2-3000 europeiska forskare per år.

Taggar: