Biståndsananlys 2018
Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) ordförande Helena Lindholm och kanslichef Jan Pettersson överlämnar idag, fredagen 13 april, EBAs årliga rapport Biståndsanalys 2018 till ss Ulrika Modéer
Rapporten sammanfattar innehåll och slutsatser från de utvärderingar och analyser som EBA har publicerat under 2017. EBA:s rapporter handlar om prioriteringar och utmaningar för biståndets inriktning, styrning och genomförande. Rapporterna skrivs av såväl svenska som internationella forskare och andra experter. Nedan följer några huvudsakliga observationer.
Förutsättningarna för det internationella utvecklingssamarbetet förändras snabbt i en globaliserad världsordning som samtidigt kännetecknas av osäkerhet och instabilitet. Att bedriva bistånd i snabbt föränderliga miljöer ställer stora krav på anpassning och flexibilitet vad gäller att följa upp och utvärdera verksamheter. Samtidigt finns det en problematisk spänning i förväntningen att utvärderingar ska kunna leda till både ansvarsutkrävande och ökat lärande.
Bistånd för att främja ökad säkerhet och fredsinsatser ökar. Det internationella utvecklingssamarbetet verkar i ökad utsträckning i komplexa situationer och bräckliga stater, och det behövs mer kunskap om på vilket sätt biståndet kan främja politisk stabilitet och verka i konfliktförebyggande riktning. - Att bygga fred lokalt har visat sig vara effektivt både vad gäller varaktighet och att nå en ökad jämställdhet. De ökade flyktingströmmarna från krig och oroshärdar visar på betydelsen av att arbeta mer fokuserat med att hitta synergier mellan det humanitära biståndet och det mer långsiktiga utvecklingsbiståndet, säger Helena Lindholm, EBA:s ordförande. Detta är en utmaning inte minst för givarsamfundet.
För att nå framgång i att uppnå de viktiga målen i Agenda 2030, behöver den egna forskningskapaciteten hos utvecklingssamarbetets partners stärkas. Sverige har i flera länder bedrivit forskningsrelaterat bistånd i över 40 år, på många håll framgångsrikt. Trots det är många av insatserna helt beroende av internationellt bistånd. EBA:s studier på området reser frågan om modellen för vårt forskningsbistånd fortfarande håller när Agenda 2030 ska vara uppnådd redan om 13 år, säger Helena Lindholm, EBA:s ordförande.
Framöver kommer EBA att prioritera följande områden: migration och utveckling; hur biståndet kan bidra till att motverka eller anpassa samhällen till klimatförändringar; biståndets roll i sviktande stater och post-konfliktmiljöer; samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Vi avser också att undersöka hur det stora antalet horisontella kriterier påverkar tydligheten i och genomslaget för regeringens styrning av biståndet. Modeller för utvärdering och effektivitet står alltid högt på agendan. Vi ser vidare behovet av en fördjupad analys av vad som kan och bör göras inom biståndet givet de kraftigt höjda biståndsmedel som regeringen aviserat.
Biståndsanalys 2018 länk!
Kontaktuppgifter: Helena Lindholm, 076–0240188; Jan Pettersson, 072–5864934
jan.pettersson@gov.se
072-5864934
Expertgruppen för Biståndsanalys (EBA) är en statlig kommitté som analyserar och utvärderar det svenska biståndet. EBA bidrar med kunskap som kan förbättra biståndet och belyser aktuella frågor och viktiga ämnen som inte fått tillräcklig uppmärksamhet. EBA väljer självständigt vad som bör studeras. Exempel på frågor som har studerats är varför vissa länder är mer framgångsrika än andra, resultat av biståndsfinansierade klimatsatsningar och utformning av stöd till demokratisk utveckling. EBA bygger broar mellan politiker, forskare och praktiker – områden som inte alltid talar med varandra och EBA:s seminarier är en naturlig mötesplats för debatt om viktiga biståndsfrågor. Målet är att bidra till ett bra bistånd som genomförs effektivt.
Taggar: