Oberoende analyser och utvärderingar är ett viktigt bidrag till det offentliga uppdraget, det är i slutändan en fråga om att stärka rättstatens principer och värna vår demokrati!

Jag hoppas att vi kan bidra till att göra evidensfrågor mer levande och relevanta i biståndsdebatten – inte bara som något tekniskt, utan som en naturlig del av hur man tänker kring prioriteringar och insatser.

När bistånd används som migrationspolitiskt verktyg krävs mer än politisk ambition – det krävs kunskap om vad som fungerar och avvägningar mellan mål som ibland kan vara motstridiga.

Med ett fortsatt minskat bistånd i en värld av konflikter står vi inför stora utmaningar. De humanitära behoven är enorma och samtidigt måste vi vara med och bidra till återuppbyggnad och långsiktig utveckling på de platser där detta är möjligt. Privata investeringar, företagande och handel kommer att bli avgörande för att skapa ekonomisk tillväxt och stabilitet. Min förhoppning är att västvärlden blir en avgörande del i det arbetet och inte lämnar för stort utrymme för aktörer med andra intressen än demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter.

När västerländska biståndsgivare drar sig tillbaka från Afrika kan det skapa ett vakuum som auktoritära aktörer snabbt fyller. Det understryker behovet av fortsatt närvaro, bättre strategisk kommunikation och ökad samordning mellan givare.

I det rådande världsläget finns det många områden som behöver utvecklas, inte minst sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Sverige är världsledande inom området och som det ser ut nu globalt så är det mycket få länder som driver dessa frågor, därför är det så viktigt att vi gör det. Och för att göra det effektivt behövs mer forskning och evidens.

Jag ser fram emot att bidra till EBA med min erfarenhet av att utvärdera biståndsprojekt genom effektutvärderingar och mitt samarbete med biståndsorganisationer världen över. Det är avgörande att bistånd bygger på robusta och vetenskapligt grundade insikter för att maximera dess genomslag.

Världen har hamnat i en geopolitisk maktkamp där auktoritära stater utmanar en mer liberal, rättsbaserad, världsordning. När olika sidor strävar efter att få med sig andra länder i sina respektive block eller system, riskerar också biståndet att bli mer politiserat och polariserat. Vi ser tydliga konfliktytor mellan traditionella givarländer och auktoritära stater som på olika sätt vill öka sitt inflytande i länder som traditionellt varit mottagare av bistånd. Det gör det svårare för biståndet att uppnå önskade effekter på demokratisk omställning, miljö och klimat, och en hållbar utveckling för människor som lever i fattigdom. Det skapar också behov av tillförlitliga underlag från oberoende aktörer, som EBA.

Det här är en tid då hälsa blir ett centralt område för globalt samarbete. För att vi ska nå Agenda 2030-målen krävs samarbete mellan olika aktörer, men också mellan sektorer, som klimat, migration, handel och hälsa. Vi vinner alla på att arbeta för en friskare värld.

Investeringar i global hälsa är investeringar i vår gemensamma framtid. I en tid när Sveriges bistånd omstruktureras, med en lägre biståndsbudget, måste resurserna används mer fokuserat och effektivt för att maximera varje investerad krona. Då behöver vi nytänkande.

Korruption är inte bara en individuell handling, utan ett socialt fenomen som genomsyrar hela samhällen

Korruption är ett betydande hinder för hållbar utveckling, eftersom det urholkar institutioner och undergräver tillväxt. Vi ser därför ett stort behov av ett evidensbaserat antikorruptionsarbete inom biståndet.

Transparens måste förstås utifrån vad en användare faktiskt behöver för typ av information för att uppnå sitt syfte. Beroende på om syftet är att utkräva ansvar, lära, skapa opinion eller samordna behöver informationen ha olika egenskaper och innehåll för att kunna anses vara transparent.

En utvärdering av Sveriges bistånd till Liberia är extra intressant eftersom Sverige har varit en relativt stor och långsiktig biståndsgivare där. Det gör det möjligt att studera effekterna av svenskt bistånd över en relevant tidshorisont. Vi hoppas att rapporten därmed kan bidra till ett fördjupat lärande om hur en landsportfölj planeras, genomförs och styrs.

Om man med handelspolitisk koppling avser ökad handel med Sverige kan man nog inte förvänta sig så stora effekter. De flesta nuvarande biståndsmottagare är små, fattiga och ligger för långt ifrån Sverige för att vara viktiga handelspartner. Men regionala strategier och program, som inkluderar länder med olika ekonomisk nivå och produktionsmöjligheter, kan fungera som plattformar för handelsrelaterat bistånd.

Sverige stod vid ett vägskäl när det gäller lokalisering när vi påbörjade den här forskningen – och står fortfarande vid ett vägskäl nu. Det finns vilja och momentum, men också externa krav på att Sverige ska agera på sina åtaganden. Flera av de 16 rekommendationerna i utvärderingen är redan kända, men ännu inte åtgärdade. Effektiva framsteg kräver en sammanhängande och samordnad insats och att ta lärdom av det vi vet.

Vi måste vara ödmjuka i vad svenskt bistånd kan göra för skillnad och prioritera områden där Sverige har bäst möjlighet att göra nytta. Men för att kunna prioritera behöver vi ha en systematisk kunskapsbas att stå på.

Svenska biståndsaktörer har fokuserat på att anpassa reformerna till den kontext där de genomförs och på att bygga starka relationer till sina partners i samarbetsländerna, vilket är bra, men Sverige har i princip inte använt sig av den inhemska kompetens som finns i landet sedan reformerna av det svenska finanssystemet, vilket är både förvånande och olyckligt

Det finns stöd i såväl teoretisk som empirisk forskning för att långsiktigt utvecklingsbistånd i första hand ska ges till fattiga länder med relativt sett starka institutioner. Andra sätt att minska spridningen är att ge en större del av det svenska biståndet till internationella organisationer som exempelvis FN, Globala Fonden och Världsbanken

-Förutsättningarna för demokratibistånd och stöd till civila samhället har förändrats så mycket att det är dags för givare att ”tänka om”. De måste vara mer innovativa och flexibla, och inte bara ge stöd till sådana organisationer som brukar få stöd utan också till nya typer av aktörer

EBA strävar efter att erbjuda nya perspektiv på frågor som är viktiga för det svenska biståndet, perspektiv som kan stimulera till diskussion och eftertanke och som kan bidra till att förbättra effektiviteten i svenskt bistånd

-The Bank faces a paradox: at exactly the time when it could have a major catalytic impact on Africa’s development path, it faces significant restrictions to its operational ability.

Partibistånd är kontroversiellt och det är svårt att påvisa positiva effekter. Samtidigt är stabila och välfungerande politiska partier och partisystem av betydelse för en demokratisk utveckling och det finns inga egentliga alternativ som kan fylla deras funktion.

Att får bukt med fattigdomen i världen är en av mänsklighetens största utmaningar. Därför är det viktigt att tänka igenom och diskutera hur fattigdomsbekämpning bedrivs effektivt